10.1 Hur beskriver de enskilda själva sina behov, sina kontakter, den hjälp och det stöd de får av kommunen?
Bland de 30 personer med psykiska funktionshinder, som finns på kommunens lista över personer som har insatser enligt socialtjänstlagen och/eller Lag om stöd och service, finns en del personer som är äldre än 65 år och därmed inte tillhör den här undersökningens målgrupp, och några som hör till omsorgerna på grund av att deras huvudsakliga funktionshinder är utvecklingsstörning. Totalt är det 20 personer mellan 18 och 65 år med psykiska funktionshinder som har insatser av kommunen som finns med på listan.
Förutom granskning av akter har även ansvarig handläggare fått svara på en enkät. Av de slumpmässigt utvalda femton personer är åtta män och sju kvinnor. Länsstyrelsen har genomfört intervjuer med 10 av dessa personer. Åldrarna varierar mellan 39 - 65 år och medelåldern är drygt 53 år. Flertalet bor i ordinärt boende och har beviljats hemtjänst enligt socialtjänstlagen. De flesta har gått folkskola eller grundskola, två personer har läst vidare och har någon form av yrkesutbildning. Den tid som de intervjuade personerna har haft kontakt med psykiatrin varierar mellan 10 –45 år. I medeltal har kontakten varat i 23 år. Den tid som de intervjuade personerna haft kontakt med kommunens hemtjänst varierar mellan 3 år till 15 år. I medeltal har kontakten med kommunen varat i ca. 7 år. Uppgifterna är dock ganska osäkra då flera inte riktigt minns vilket år kontakterna startade.
Flertalet av de intervjuade är nöjda med det stöd som de får. De intervjuade ger kommunens psykiatrienhet gott betyg och tycker bra om ledning och boendestödspersonal.
”Jag tycker det är roligt att få hjälp, det har blivit som jag ville ha det.”
”Jag vet vart jag ska vända mig och jag kan prata med personalen på Träffpunkten.”
”Ibland kommer chefen och pratar med mig och han är snäll.”
”Hjälpen är bra. Jag får mycket hjälp, men inte för mycket.”
Bland de intervjuade finns också de som är kritiska.
”Jag har kontakt med dem, men är egentligen inte intresserad av deras verksamhet.”
”Det hade gått bättre för mig i livet om jag inte hade fått medicin. Det går inte att få en människa frisk med mediciner.”
”De lyssnar inte, jag har dåligt förtroende för öppenvården.”
”Personalen trodde inte på mig utan sa att jag spelade teater.”
De flesta av de intervjuade personerna har tillgång till sysselsättning. Några av dem skulle hellre vilja ha arbete eller arbetsliknande sysselsättning, och tycker inte att de möter förståelse för sina önskemål. Några uttrycker att det är viktigt att ha möjlighet att få lön för det arbete som man utför.
10.2 Stödprocessen – Behovet av ett fungerande boende Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Personer med psykiska funktionshinder har rätt att få relevanta behov av boende/boendestöd uppmärksammade, planerade i sin helhet och få de insatser som motsvarar hans/hennes behov.
Insatserna skall vara anpassade till individens förutsättningar och behov och följas upp regelbundet.
(4 kap 1 § SoL, 5 kap. 7§ SoL, 9 § p. 9 LSS, 10 § LSS, 15 § p. 1 LSS, SOSFS 1998:8 (S)) För att uppfylla de krav som ställs skall:
• behovet av boende/boendestöd vara uppmärksammat och bedömt av handläggaren eller framgå tydligt av personakten. Den enskildes egna utsagor skall motsvaras av de behov som
uppmärksammats.
• det finnas angivna mål och en tydlig planering som motsvaras av den enskildes egna utsagor.
• den enskilde få de insatser som han har behov av. Insatserna skall vara anpassade efter den enskildes situation och förutsättningar. Det skall framgå av den enskildes egna utsagor att insatserna är tillräckliga och anpassade till individens situation.
• en uppföljning av aktuella insatser och individens situation har genomförts minst en gång det senaste året. Den enskilde skall själv beskriva att hans behovssituation följs upp.
Länsstyrelsens bedömning
För fem av de slumpmässigt utvalda 15 personerna grundar sig uppgifterna på den information som framkommit av akter och handläggarens uppgifter. För 10 personer har det varit möjligt att göra en hel bedömning eftersom uppgifter från akt och handläggare kunnat kompletteras med en intervju. Tre av de intervjuade personerna anser sig inte ha något boendestöd och heller inte behöva sådant stöd.
Länsstyrelsen bedömer att Ovanåkers kommun inte uppfyller ställda krav:
• på individuell planering av insatser kring boendet för målgruppen
Förändras bedömningarna efter information från intervjuerna med enskilda?
För 10 av ovanstående bedömningarna vilar informationen på information från akt, handläggare och intervjuer. Bedömningarna har inom vissa områden förändrats efter intervjun med den enskilda personer. Vid intervjuerna har framkommit att handläggaren inte eller bara till viss del har uppmärksammat individens behov av insatser. Beviljade insatser enligt utredning och beslut i akten tar inte i tillräcklig omfattning upp den enskildes behov och önskemål. Exempel som framkommit är önskemål om ett mera varierat utbud av stöd till fritidsaktiviteter och möjlighet till arbetsrehabiliterande sysselsättning.
Länsstyrelsens iakttagelser
Länsstyrelsen har inhämtat information från 15 slumpmässigt utvalda personers akter och från handläggarens uppgifter, tio personer av dessa har dessutom ställt upp på intervjuer. När det gäller mål och planering kan Länsstyrelsen konstatera att kraven uppfylls för färre än hälften. Vid intervjuerna har det visat sig att dessa mål ofta inte är kända av de personer som målen är formulerade för.
Planeringen av de beslutade insatserna sker i det praktiska arbetet mellan den enskilde och den personal som ger stödet. Det är de som tillsammans svarar för planeringen. För ytterst få finns i akterna en dokumenterad planering, individuell plan, där handläggaren alternativt ansvarig utförare tagit initiativ och/eller varit delaktig. För endast en person finns det en arbetsplan som handläggaren initierat och där det framgår att den enskilde varit delaktig i planeringen. I en del akter hänvisas till att det ska finnas en individull arbetsplan men själva planen finns inte i akten. Om planen finns eller var den finns har Länsstyrelsen inte kunnat klarlägga.
Ingen av de undersökta personernas akter uppfyller samtliga krav. Det vill säga behoven är uppmärksammade och motsvarar den enskildes egen utsaga, att det finns en dokumenterad planering där den enskilde och handläggaren är delaktiga, insatserna är tillräckliga och individanpassade och att det sker en kontinuerlig uppföljning.
10.3 Stödprocessen – Behovet av lämplig sysselsättning Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Personer med psykiska funktionshinder har rätt att få relevanta behov av sysselsättning uppmärksammade, planerade i sin helhet och få de insatser som motsvarar hans/hennes behov.
Insatserna skall vara anpassade till individens förutsättningar och behov och följas upp regelbundet.
(4 kap 1 § SoL, 5 kap. 7§ SoL, 9 § p. 9 LSS, 10 § LSS, 15 § p. 1 LSS, SOSFS 1998:8 (S)) För att uppfylla de krav som ställs skall:
• behovet av sysselsättning vara uppmärksammat och bedömt av handläggaren eller framgå tydligt av personakten. Den enskildes egna utsagor skall motsvaras av de behov som uppmärksammats.
• det finnas angivna mål och en tydlig planering som motsvaras av den enskildes egna utsagor.
• den enskilde få de insatser som han har behov av. Insatserna skall vara anpassade efter den enskildes situation och förutsättningar. Det skall framgå av den enskildes egna utsagor att insatserna är tillräckliga och anpassade till individens situation.
• en uppföljning av aktuella insatser och individens situation ha genomförts minst en gång det senaste året. Den enskilde skall själv beskriva att hans behovssituation följs upp.
Länsstyrelsens bedömning
Länsstyrelsen bedömer att Ovanåkers kommun inte uppfyller ställda krav
• på att uppmärksamma enskildas behov av sysselsättning för de personer som ingått i undersökningen
• på formulerade mål och individull planering
• på uppföljning av genomförda insatser
Förändras bedömningarna efter information från intervjuerna med enskilda När Länsstyrelsen jämför de uppgifter som framkommit vid intervjuerna med uppgifter från handläggare och akt visar det att åtta personer, i varierade grad deltar i någon form av öppen verksamhet eller strukturerad sysselsättning inom socialtjänstens verksamheter. Två personer har i intervjuer klart uttalat att de inte är intresserade av någon sysselsättning. För en person som enligt akten inte har en beviljad sysselsättningsinsats framkom vid intervjun hade tillgång till öppen dagverksamhet.
Vidare har det framkommit att sex av dessa inte är helt nöjd med typ av sysselsättning alternativt omfattning av insatsen.
Länsstyrelsens iakttagelser
När Länsstyrelsen gjort sin bedömning har hänsyn tagits till om det framgår av akten om personen har behov/ej behov av, eller faktiskt har någon form av sysselsättning oavsett vem som svarar för själva insatsen.
I sex akter finns ingen dokumentation om den enskilde har någon form av beviljad sysselsättning. Två av de som har en beviljad insats till öppen dagverksamhet har vid intervjuerna framfört att de inte är intresserade av att delta i verksamheten under nuvarande former.
Individuell planering finns för en av de personer som finns med på listan av slumpmässigt utvalda personer. I fyra av de femton akterna finns sparsamma journalanteckningar om hur den enskilde mår och vad han/hon tycker om sina insatser.
Länsstyrelsen finner att det finns diskrepans mellan vad som finns dokumenterat i akten och vad den enskilde har behov av och uttrycker. Det är av vikt att göra täta uppföljningar och dokumentera. Insatserna ska följas upp och anpassas efter individens aktuella behov. Förändras behoven och insatserna ska det framgå av akten.
10.4 Stödprocessen – Behovet av samordnade insatser Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Personer med psykiska funktionshinder har rätt att få sina behov bedömda utifrån en helhetssyn på den psykiskt funktionshindrades situation, möjligheter och behov där sociala, fysiska, medicinska och psykiska behov beaktas. Behövliga insatser skall planeras och
samordnas i en individuell plan som motsvarar den enskildes behov av socialtjänstens insatser.
En systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser bör genomföras regelbundet och vid behov omprövas.
(SOSFS 1998:8 (S), 10 § LSS)
För att uppfylla de krav som ställs skall:
• relevanta behov av boendestöd, sysselsättning samt vård för psykisk och fysisk hälsa har uppmärksammats i sin helhet.
• den enskilde ha en individuell plan där insatserna från socialtjänsten samordnas i sin helhet
• uppföljningen av genomförda insatser ske på ett samordnat sätt.
Länsstyrelsens bedömning
Länsstyrelsen har avstått från att göra en bedömning eftersom det överlag saknas en helhetsbedömning (sociala, fysiska, medicinska och psykiska) i akterna. Dessutom har dessa uppgifter inte alltid framgått av intervjuerna.
Länsstyrelsens iakttagelser
Länsstyrelsen har i sin granskning av akter endast funnit fyra person där det finns viss dokumenterad samordning av insatserna. Samordningen omfattar boendet och psykisk hälsa (insatser från den öppna psykiatrin). Vid intervjuerna har det framkommit att de flesta som ingått i granskningen har kontakter med den öppna psykiatrin. Av aktmaterialet har det inte gått att göra bedömning av behov av samordning med primärvården och den slutna psykiatrin eftersom detta behov sällan framkommit i akterna och ej heller i samtliga intervjuer. Det är heller inte vanligt att den enskilde känner till att det pågår en samordning mellan olika huvudmän. Handläggaren uppger i sin enkät att samverkan med den psykiatriska öppenvården finns.
10.5 Kontaktperson eller personligt ombud Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Personer med psykiska funktionshinder har behov av att ha tillgång till en förtroendefull kontakt som är kontinuerlig över tid och bör därför erbjudas en sådan.
(3 kap 6 § SoL, 9 § p. 4 LSS, Prop. 1993/94:218)
• För att uppfylla ställda krav skall den enskilde ha möjlighet att få ett personligt ombud, personlig assistent, kontaktperson eller någon annan form av stödperson. Det skall framgå av den enskildes egna utsagor att det finns en person som han kan vända sig till med förtroende
Länsstyrelsens bedömning
Ovanåkers kommun tillsammans med Bollnäs och Söderhamns kommuner samverkar om Personligt Ombud. Det finns två ombud, med placering i Bollnäs, som arbetar i de tre kommunerna.
Materialet från akterna ger få eller inga upplysningar om den enskilde har någon speciell kontaktperson som han/hon kan vända sig till. Det är endast en person som har insatsen kontaktperson beviljad. Vid intervjuerna framkommer dock att många känner till och har en speciell person att vända sig till och det framkommer också ett stort förtroende för enhetschefen Björn Iversen.