• No results found

9 Separat sektion per enkät

9.2 Handledning och avhandlingar

9.2.1 Tidtabell för slutarbetet/I vilket skede är arbetet med avhandlingen?

De flesta av tredjeårsstuderandena svarade att arbetet på kandidatavhandlingen pågår eller att den är färdig. Detta är ett rätt bra resultat, men i princip borde ju nog alla redan vid den tidpunkt då enkäten utskickades ha inlett arbetet med avhandlingen.

0 10 20 30 40 50

Presentation av akad.termer Presentation av ÅA-stödtjänster Allmän info om forskningen vid ämnet Vägledning i val av biämne Studieteknik Målsättningarna med studierna Vägledning i att göra studieplan Allmän info om utbildningen och personalen

Temat har behandlats Önskar att temat skulle behandlas

67 38

Skrivarbetet pågår Avhandlingen är färdig

I vilket skede är kandidatavhandlingen?

Figur 22. I vilket skede är arbetet med avhandlingen?

När det gäller examensarbetet inom högre högskoleexamen har 37 % inte ännu inlett arbetet med avhandlingen, utan meddelar att de avser inleda hösten 2012 (26 %), våren 2013 (7 %) eller att de inte funderat på tidtabellen (4 %). Det här är ju något bekymmersamt, eftersom idealet vore att alla åtminstone skulle ha påbörjat avhandlingsarbetet under det femte läsåret. Avhandlingsprocessen pågår under en längre tid och därför fanns en fråga som gäller om man haft samma handledare under hela processen och de flesta besvarade denna fråga jakande. De allra flesta meddelade att de genast då arbetet inleddes fick en handledare. Största delen av skribenterna inom båda årskurserna ansåg också att handledaren var engagerad och stödde arbetet samt gav respons som förde det framåt.

Arbetet med detta avsnitt har gjorts med målet att identifiera vissa temaområden som särskilt träder fram både i det kvantitativa och i det kvalitativa materialet. Materialtyperna kompletterar sålunda varandra.

Detta avsnitt har en betoning på ett mera kvalitativt angreppssätt genom att materialet tolkas av författaren som också kommer att dra slutsatser i form av en sammanfattande bedömning.

Målsättningen har varit att förutom att identifiera utvecklingsområden också att komma med förslag på åtgärder för utveckling inom hela akademin.

9.2.2 Avhandlingar, vetenskapligt skrivande och seminariearbete

Kandidat Magister Jag fick handledning i vetenskapligt skrivande 78 24 39 23 Jag fick hjälp med att strukturera mitt arbete 71 30

Jag fick handledning i informationssökning i databaser (Alma, Nelli)

84 24 27 37

Jag fick handledning i referenshantering (RefWorks) 39 56 16 49 Figur 23. Attityder kring avhandlingar, vetenskapligt skrivande och seminariearbete

5

I vilket skede är avhandlingen pro gradu/diplomarbetet?

Antal svar

Den första frågan gäller om man fick en klar bild av vad som förväntas av en avhandling och på den svarar endast lite flera än hälften av både tredje- och femteårsskribenterna ja. Cirka 70-80 % av skribenterna ansåg sig ha fått sakkunnig hjälp vid val av ämne inom båda årskurserna. Trots det blir det 20-30 % som upplevde att man inte fick detta stöd. Ungefär samma förhållande verkar råda när det gäller hjälp med att strukturera samt handledning i vetenskapligt skrivande för kandidatskribenterna.

När det gäller femteåringarna sjunker den procentuella andelen på dem som anser sig ha fått handledning i vetenskapligt skrivande.

Kandidatavhandlingsseminarier verkar vara vanliga, eftersom ca 90 % meddelar att man deltagit i sådana. Antalet gånger som man deltagit varierar rätt jämnt mellan grupperna 1-4, 5-8 respektive 9- gånger. Handledning inom projekt verkar däremot inte vara särskilt vanligt. Av de som fått handledning inom projekt verkar vanligen ha haft cirka 1-4 gånger handledning. Seminarier inom högre högskoleexamen verkar likaså vara vanliga. Antal gånger varierar också här, och av dem som deltagit har hälften deltagit i mera än 9 seminarier. Procentandelen personer som deltagit i projekthandledning har stigit och det vanligaste antalet verkar ha varit 1-4 gånger projekthandledning.

När man granskar kommentarerna från de öppna frågorna kan man lyfta fram följande synpunkter:

Om seminariearbete:

- bra med seminarier varje vecka + att handledaren skickade kommentarer till avhandlingen > fanns inte behov av enskilda handledningssamtal, vilket handledaren bjöd in till så ofta man ville

- strukturerade seminarier som stöder inspirationen och motivationen - dåliga seminarier som kändes onyttiga

- borde ordnas kandidatseminarier i mitt ämne Om regler och bestämmelser:

- ordentlig deadline för inlämning av slutarbeten och tydliga datum på nätet - alla ska följa deadlines och överenskommelser

- tydligt utskrivet vad handledaren förväntar sig och tydliga regler för hur man ska skriva Om vetenskapligt skrivande

- bättre vetenskaplig beredskap för att kunna arbeta med modeller och teorier - bättre referensramar för hur en avhandling i ämnet kunde se ut

- mera övningsuppgifter i att skriva på förhand under studierna 9.2.3 Informationssökning och referensteknik

Över 80 % ansåg sig ha fått handledning i informationssökning av tredjeåringarna, men när det gäller femteåringarna sjunker den procentuella andelen till färre än hälften. Det lägsta antalet ja-svar fick frågan om man fick handledning i referensteknik (t.ex. RefWorks), där över hälften svarade nej inom

9.2.4 Handledning, handledare och handledningsprocessen

Vilken typ av handledning har du upplevt i avhandlingsprocessen och hur många gånger har du deltagit?

Handledning via elektroniska medier (t.ex. e-post) på handledarens initiativ elektroniska medier. Något över hälften av studerandena svarar att sådant aldrig skett, medan cirka hälften haft 1-4 gånger handledning på handledarens initiativ. Det vanligaste verkar vara att ha handledningssamtal på eget initiativ inom båda grupperna. Studerande har också tagit initiativ till handledning via elektroniska medier i ungefär samma utsträckning.

Cirka 60 % av tredjeårs- och cirka 45 % av femteårsskribenterna har inte diskuterat sin kandidatavhandling med andra lärare eller forskare än handledaren. Däremot har så gott som varje studerande diskuterat sin avhandling med studiekamrater eller anhöriga. Det här kan tolkas som ett gott tecken, för det visar att studerande inte är ensamma utan har ett socialt kontaktnät inom vilket man kan diskutera sina studier.

De följande frågorna behandlar stödformer. Ungefär hälften av tredjeårs-, men mycket färre av femteårsskribenterna svarar att de läst utbildningens stödmaterial om vetenskapligt skrivande. Det är dock svårt utgående från denna fråga att bilda sig en uppfattning om studerandes behov av material om skrivande varit stort eller litet och om de fått svar på de frågor de behövt. När det gäller andra stödformer som kontakt med studierådgivare, ÅA:s webbsidor, kand- och gradukliniken eller studiepsykologen har de flesta inte använt sig av dessa. Femteårsstuderandena hade frågor om arbetet är en del av ett forskningsprojekt, involverar externa kunder eller om man får ersättning för arbetet. De allra flesta svarade nej på frågorna.

Har du dragit nytta av följande stödformer? Kandidat Magister

Ja Nej Ja Nej

Läst utbildningens stödmaterial om vetenskapligt skrivande 64 73 42 71

Varit i kontakt med studierådgivaren 5 132 6 107

Besökt ÅA:s webbsidor om skrivprocessen 43 94 39 74

Vägledning via kand- och gradukliniken (lärcentret) 11 126 7 106 Figur 25. Har du dragit nytta av följande stödformer? Antal svar.

När man granskar kommentarerna från de öppna frågorna kan man lyfta fram följande synpunkter:

Om handledningsprocessen:

- mera och bättre handledning, trots många träffar får man inte mycket ut av handledningen - gärna två handledare, för då har någondera bättre tid och engagemang

- konstruktiv handledning, positiv feedback och bra handledningsteknik önskas

- flera handledare än en per tio studerande, borde finnas en övre gräns för hur många en person får handleda

- handledning under skrivprocessen är önskvärd - möjlighet till respons per e-post borde ökas

- handledare som är insatta i ämnesområdet och har breda kunskaper inom det egna ämnet - snabb respons, flera veckors väntetid är för lång tid

- svårt att få tag på handledaren som är endast vissa dagar i veckan på studieorten 9.2.5 Sammanfattande bedömning

Slutsatser man kan dra är att vi i utbildning av handledare borde understryka vilka uppgifter en handledare har samt att vi borde förtydliga skriftligt material om avhandlingsprocessen och vad som förväntas av en skribent. Seminariearbete verkar förekomma allmänt, men kvaliteten på seminariearbetet verkar behöva höjas i vissa fall t.ex. med tydligare strukturer, deadlines, krav och arbetssätt. Ytterligare borde vi göra en djupare satsning på systematiserad handledning i referensteknik, informationshantering och vetenskapligt skrivande, vilket kunde ingå t.ex. i samband med seminarierna. Svaren visar att man inte kan utgå ifrån att färdigheterna hos femteårsstuderande är mera utvecklade än hos tredjeåringarna. Det här beror säkert också på arbetets art, att det krävs djupare färdigheter för en avhandling inom högre högskoleexamen jämfört med lägre högskoleexamen.

9.2.6 Åtgärdsförslag

Strukturerat seminariearbete införs vid alla ämnen åtminstone på kandidatnivån. Tydligare skriftliga lärandemål för avhandlingar formuleras och inskrivs i kursbeskrivningarna liksom beskrivningar av hela handledningsprocessen. Inom det strukturerade seminariearbetet inleder man med att klargöra vilka krav som gäller för avhandlingar och skrivarbetet och visar också modeller av tidigare avhandlingar.

Vetenskapligt skrivande behandlas under ett eller flera seminarier, t.ex. så att en språkexpert kommer in i början och klargör allmänna riktlinjer. I slutskedet kommenterar språkexperten färdiga texter.

Information om språkcentrets skrivhandledning för enskilda skribenter bör ges i början av seminariearbetet.

Färdigheterna i informationssökning. Bibliotekets experter på sökning inbjuds till ett seminarium, alternativt kommer seminarieledaren överens med biblioteket att man möts i datorklass för att gemensamt lära sig informationssökning. Samma systematik kan användas för att uppöva elektronisk

Related documents