Handlingsutrymmet i förhållande till skolledning

Överlag anser sig informanterna ha relativt stort handlingsutrymme i förhållande till skolledning. Flera av lärarna vittnar om att skolledningen känner ett stort förtroende för sina anställda och därmed inte har något större behov av att styra allt för mycket. Exempelvis säger lärare 2:

…de har högt förtroende för vad vi gör. De går in och tycker om vi inte levererar, om det skulle va som så att jag skiter i min undervisning och inte gör vad jag ska då skulle de, gissar jag, fånga upp mig. Men de är inte inne och petar, det är inte så att alla måste göra på samma sätt, vilket ökar vår frihet.79

Lärare 5 är inne på ungefär samma spår.80 Citaten från lärare 2 och 5 skulle kunna tolkas som att ledningen får de resultat som de vill ha och därmed inte känner något behov av att styra 76 Lärare 4 77 Lärare 2 78 Lärare 1 79 Lärare 2

upp lärarnas arbetssätt. Enligt Lipsky så begränsas en närbyråkrats handlingsutrymme då ledningen går in i verksamheten för att mäta och försöka förbättra resultat. Om resultaten är goda så bör incitamentet för styrning från skolledningens sida inte heller vara särskilt stort. När det väl sker utvärderingar så vittnar lärare 2 dock om att mätinstrumenten tenderar att vara relativt trubbiga vilket bekräftar Lipskys teori om ledningens svårigheter att mäta resultat: ”Det finns ju ingen som kan kontrollera det nånstans skulle jag säga. Här förlitar de sig till lektionsbesök väldigt sällan, till utvärderingsinstrument som fungerar halvtaskigt, till…eh…så länge vi inte hör nått är det bra.”81 Lärare 3 anser sig också ha relativt stort handlingsutrymme, och vittnar även om att handlingsutrymmet kan se olika ut beroende på vilken skola man jobbar på.

Men jag upplever att jag har väldigt mycket frihet och handlingsutrymme på ****, i relation till mina erfarenheter från ****. Där var det fastlagd arbetstid mellan åtta och fem. Då skulle man vara där mellan åtta och fem. Så som vi har det på vår skola, så står det på mitt schema att jag ska vara där vissa tider på dagen. Men det finns ingen som kontrollerar, det finns ingen som bryr sig var jag är någonstans. Så till exempel just nu så ska jag vara på skolan, och det är jag ju uppenbarligen då inte. Så att, det finns en väldig frihet över att lägga upp sin tid.82

Lärare 1, som har arbetat i flest år av de fem informanterna, anser dock att skolledningens styrning blivit mer påtaglig över tid, ”[h]är värderades då lärarens enskilda ämneskunskaper högt tidigare i historien och här ville man då inte tvinga in läraren i så att säga ett system som man inte själv hade valt.”83 Idag är det mer uppstyrt och skolledningen har ett krav på att

lärarna på skolan måste ha minst ett ämnesövergripande projekt per termin, något som aldrig skulle varit aktuellt på 80-talet enligt lärare 1.

Alla informanter tycks vara överens om att skolledningen antingen kan möjliggöra eller begränsa handlingsutrymmet med hjälp av tid. En sak som fyra utav fem informanter tar upp som en möjliggörande faktor är den arbetsförlagda tiden. Det faktum att lärarna till viss del får distribuera sin arbetstid på valfri plats är något som lärarna ser positivt på.

…vi har 10 timmars förtroendetid, ungefär, i veckan. Hur vi lägger den eller när vi lägger den det är upp till oss, det kan skolledningen tycka vad de vill om, de har inte rätt att liksom pilla i vår förtroendetid och det är ju en statusgrej tycker jag, att man har rätt att disponera sin tid själv, alltså del av sin tid, och det är positivt att man har det.84

80 Se fotnot 44 81 Lärare 2 82 Lärare 3 83 Lärare 1 84 Lärare 4

Tjänstefördelningen är en annan faktor där skolledningen tycks kunna påverka handlingsutrymmet med hjälp av tid. Detta nämns både av lärare 1 och lärare 4. Lärare 1 säger:

… tjänstefördelningen har ju med saken att göra. Full tjänst ligger runt 500 timmar ungefär. Här har skolledningen en möjlighet att dels justera antalet timmar som anslås till de olika kurserna. Jag menar, pratar vi om sa1b tillexempel, så är det ju en 100 poängskurs men därmed inte sagt att du får 100 timmar till ditt förfogande utan det här är justerbart lite grann så jag tror vi ligger på 90 eller 92 timmar som läggs ut på den kursen. För naturprogrammet så har de lite fler timmar. Jag tror de ligger på 98 timmar för exakt samma kurs. Så där finns det ju ett litet utrymme för skolledningen att anslå tid till förfogande för de här kurserna.

Lärare 4 pratar också om tjänstefördelningen och drar paralleller till sin tidigare arbetsplats. Fokus för lärare 4 ligger inte på hur många timmar man får till förfogande på en 100- poängskurs utan snarare på hur många lektionstimmar per år som man ska ha på en heltidstjänst. Enligt lärare 4 så ligger en full tjänst på ca 500 timmar på den nuvarande arbetsplatsen medan en heltidstjänst på den tidigare arbetsplatsen låg på ca 630 timmar. Här tycks det helt enkelt vara upp till skolledningen att bedöma hur många lektionstimmar en heltidstjänst innebär. Detta resonemang kan kopplas till Lipskys syn på ekonomi och tid. Enligt Lipsky så hämmas närbyråkraters handlingsutrymme av det faktum att den offentliga sektorns resurser är strängt begränsade, vilket i sin tur gör att man också tydligt blir tidsbegränsad i att genomföra sitt arbete. Med Lipskys resonemang i ryggen så skulle man kunna tänka sig att den skola där en heltidstjänst motsvarar 630 lektionstimmar är hårdare ekonomiskt ansatt än den skola där en heltidstjänst motsvarar ca 500 timmar.

Skolans budget är något som är återkommande i intervjuerna med våra informanter. Lärarna tycks vara överens om att skolans ekonomiska status påverkar ens handlingsutrymme. Lärare 1 pratar om att skolledningen kan sända ut dubbla budskap när det gäller uppstart av nya projekt och samarbeten:

Ja det finns ju intresse, och jag förstår ju skolledningen på ett sätt. De vill ju att det ska vara en välrenommerad skola som ska ha ett gott renommé hos allmänheten och att många elever som vill söka sig till den här skolan och det är ju angeläget också att vi får just fulla klasser. Och välmotiverade elever, för de söker på betygen. Och vi har ju fler, fortfarande, sökande än vad vi har platser. Så det gör ju att vi har en bra utgångspunkt så. Men ska det här hålla i sig så tror jag också att det krävs att skolledningen prioriterar verksamheten och anslår medel som behövs för att det ska bli just den här goda kvaliteten. Det är en sak att backa upp oss och jag känner inte att vi hindras att ta sådana här initiativ men när det kommer till kritan, eller i slutänden här, hur mycket pengar vi kan få så får vi ju ofta svaret att "nej tyvärr, vi har inte de ekonomiska resurserna. SÅ då blir det inga pengar och då faller projektet platt till marken.85

Man kan dra paralleller mellan ovanstående resonemang och Gunnar Bergs resonemang om explicit och implicit ledning. Den explicita ledningen i detta fall är att skolledningen vill ha

85

god kvalitet på utbildningen och att uppstart av olika nya projekt uppmuntras. Samtidigt bedriver skolledningen en implicit ledning mot att skolan ska vara välrenommerad och att lärare ska bidra genom att sälja skolan på gymnasiemässor:

Så risken är ju att kvaliteten i undervisningen försämras på grund av att det här andra stjäl för mycket tid. Det är mycket sånt vid sidan om och där tycker jag väl också att det inte var därför jag blev lärare, för att stå på en gymnasiemässa för att sälja skolan och "kom till oss för vi är så bra" och så där. Nja, jag är nog för gammal för det nu.86

Enligt lärare 1 uppstår det här alltså en målkonflikt för skolledningen och det blir en krock mellan den explicita ledningen, som handlar om att förbättra kvalitéten på skolan, och den implicita ledningen, som handlar om att ”sälja skolan”.