demokratiska dilemma kretsar IMER-doktoranderna Sigrid
Saveljeffs och Jenny Kiiskinens avhandlingsarbete. De har
kommit drygt halvvägs och planerar att lägga fram sin av-
handling hösten 2009.
Sigrid Saveljeff och Jenny Kiiskinen har varit doktorander på Malmö högskolas område IMER (Internationell Migration och Etniska Relatio- ner) i tre år. Avhandlingen de arbetar med handlar i grunden om hur det demokratiska systemet hanterar närvaron av högerpopulistiska partier. Denna övergripande fråga konkretiseras sedan i ett antal nedbrutna frå- geställningar kring den kommunala demokratin.
Efter att ha arbetat med avhandlingen i ungefär två och ett halvt år blev deras forskning högaktuell i augusti 00 när de presenterade rap- porten Populism och främlingsmisstro, på uppdrag av Integrationsver- ket. Ämnet visade sig vara rykande aktuellt i samband med det svenska valet och medieintresset blev mycket stort.
Studien analyserade framväxten av högerpopulistiska partier och främ- lingsmisstro i Sverige och Europa. Hur påverkas den svenska demokra- tiska utvecklingen av att finnas i ett Europa där högerpopulistiska krafter blivit en politisk kraft att räkna med? Rapportförfattarna avrådde från att betrakta de högerpopulistiska partierna som ett övergående fenomen; att negligera dem framhölls som ett dåligt alternativ.
– Rapporten visade sig vara en brandfackla eller rent av en kruttunna. Det lärde oss att frågan var intressant för fler än oss själva och att det var situationen på hemmaplan som engagerade mest, säger Sigrid Saveljeff.
När lugnet lade sig efter rapportens mediestorm bestämde sig Sigrid Saveljeff och Jenny Kiiskinen därför för att låta avhandlingens kärna handla just om Sverige. Självklart med en europeisk utblick, men med ett mer uttalat fokus på Sverige än de från början tänkt sig.
Av Lotta Solding Fo r s k n in g P Å g Å n g
Fo r s k n in g P Å g Å
Det forskningsarbete som ligger framför dem här- näst är insamling av empiriskt material. Under 00 och halva 00 ska de intervjua ett fyrtiotal kommunala politiker i Helsingborg, Landskrona, Malmö och Trelleborg. Varje person ska intervju- as tre gånger, med ungefär ett halvårs mellanrum. Urvalet av intervjupersoner pågår som bäst och därefter inleds intervjuarbetet och insamlingen av material: Hur hanterar lokalpolitikerna att sitta i kommunfullmäktige tillsammans med Sverigede- mokraterna? Hur bemöter man dem? Har parti- erna någon strategi för sitt bemötande och hur ser den i så fall ut?
– Vi vill veta om och hur Sverigedemokraterna bemöts eller om de bara ignoreras. Utöver våra intervjuer kommer vi också att sitta som åhörare på ett stort antal kommunfullmäktigesammanträ- den för att observera det politiska spelet, berättar Jenny Kiiskinen.
De båda doktoranderna är mycket samstämmi- ga och faller varandra ofta i talet. Vem som egent- ligen sa vad är svårt att minnas i efterhand. Kanske är det inte heller viktigt. De säger själva att de har ett liknande skriftspråk. Utomstående har svårt att se vem av dem som skrivit vad i en rapport eller uppsats. De är måna om att inte vara så teoretiska och strävar efter ett tillgängligt språk.
Förutom att de har avhandlingsarbetet gemen- samt är Sigrid Saveljeff och Jenny Kiiskinen bästa vänner. De ser det som en stor förmån att få arbeta tillsammans.
– Vi är tvillingsjälar, nästan som ett gammalt gift par! Även om vi i perioder arbetar på varsitt håll
Fo r s k n in g P Å g Å n g
så visar det sig att vi ofta tänker väldigt lika. Att få skriva avhandlingen tillsammans ser vi som ett stort privilegium, säger Sigird Saveljeff.
– Tillit och gemensam ambitionsnivå är de två ben vårt samarbete vilar på. Jag tror vi har bespa- rats en del av den press, oro och vånda som ett ensamt avhandlingsarbete kan innebära, tillägger Jenny Kiiskinen.
Båda säger sig mestadels trivas utmärkt med forskartillvaron, även om det såklart finns både för- och nackdelar med yrkesvalet. Risken att upp- slukas av ämnet till 00 procent är överhängande. Att lära sig sätta gränser är A och O. Att ha små- barn ser de som en tillgång, en bra motpol till det uppslukande forskningsarbetet. Med den nackde- len att vardagspusslet stundtals kan vara svårt att få ihop.
– Å andra sidan är det fantastiskt att få betalt för att vara nyfiken, att känna att det roligt att gå till jobbet och kunna arbeta med fria ramar under ansvar, säger Jenny Kiiskinen.
En av anledningarna till att de fortsätter att mes- tadels njuta av sin tillvaro är engagemanget i äm- net de skriver om. Att forska för forskandets skull
är inte aktuellt, det är just intresset för det egna ämnet som driver dem vidare.
– Avhandlingen blir som en ”extramake” under många år. Då gäller det att det finns kärlek med i bilden, annars fungerar det inte, säger Jenny Kiisk- inen.
Valet av ämne inför avhandlingen var inte sär- skilt svårt eftersom det var just frågor kring rasism som lockat dem båda till ämnet IMER. Att det skulle bli Sverigedemokraterna de skulle studera var inte helt givet från början, men allt eftersom partiet växte sig större och det politiska klimatet förändrades kände de att de träffat rätt.
Rapporten åt Integrationsverket 00 och det sto- ra medieintresset de mötte blev en vattendelare på flera sätt. Jenny Kiiskinen hade precis fått barn. För henne var valet av arena givet, men för den skull inte helt lätt. Sigrid var den som fick dra det tunga lasset och som framträdde i tv- och radio- studios, paneldebatter och tidningsartiklar. Hur klarade samarbetet det? Hur kändes det att sitta hemma medan Sigrid talade för er gemensamma sak? Fo r s k n in g P Å g Å
– Dels var det svårt att stå vid sidan om, att helt enkelt inte få vara med. Dels var det tungt att inte fullt ut kunna stötta Sigrid. Men jag kände mig aldrig utestängd, säger Jenny Kiiskinen.
– Visst var vi delvis förberedda på att ämnet skulle vara intressant, men vi blev ändå förvånade över det stora intresse media visade. Samtidigt fick vi en bekräftelse på att vi var på rätt spår och att det inte bara var vi som fann ämnet intressant, fyl- ler Sigrid Saveljeff i.
På frågan hur hon tyckte det var att plötsligt stå där i rampljuset, om hon kände sig rätt rustad för uppgiften säger hon:
– Så här i efterhand känner jag mig nöjd. Visst var det roligt, men också ganska jobbigt. Jag fick liksom medieträna mig själv under resans gång.
Mediestormen och alla samtal kring högerpopu- lism och främlingsmisstro gav dem också framtids- hopp.
– Vi fylldes av en känsla att kanske finns det
ändå en plats för oss efter avhandlingen också. Frågorna engagerar, säger Jenny Kiiskinen.
Att Sigrid Saveljeff och Jenny Kiiskinen ursprung- ligen träffades var lite av en slump. De hade varsin nästan färdig utbildning bakom sig när de sökte sig IMER -0 poäng år 000. Jenny Kiiskinen hade pedagogikterminen kvar på sin gymnasielärarut- bildning i samhällskunskap och religion. Sigrid Saveljeff läste det religionsvetenskapliga program- met i Lund och hade skrivit en magisteruppsats i religionshistoria.
På IMER trivdes de, uppskattade stämningen och den tvärvetenskapliga miljön. Tanken att läsa 0 poäng i kompletterande syfte föll snart i glöm- ska. De fortsatte båda upp till 0 poäng i ämnet IMER och kände att de fortfarande var nyfikna och hade mer att lära. Sju år senare delar de kon- tor, skriver på en gemensam avhandling och är gudmödrar åt varandras barn.
Fotnot: Handledare för avhandlingsarbetet är professor Björn Fryklund vid Malmö högskola.
Fo r s k n in g P Å g Å n g
debatt!
Landets doktorander står för en betydande andel av den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor. Enligt siffror från SCB utförs en så stor andel som 0 % av forskningen av doktorander - en grupp som samtidigt fyller en viktig roll inom universitetens och högskolornas un- dervisning. Utifrån detta borde det vara en självklarhet att den insats doktoranderna utför värderas som ett arbete och att alla doktorander erbjuds en anställning.
De vanligaste alternativen för finansiering av en forskarutbildning
vid sidan av anställning - utbildningsbidrag och stipendium - visar klara nackdelar för doktorandens sociala trygghet i jämförelse med anställning. Stipendium och utbildningsbidrag utgör inte sjukpenningsgrundande in- komst (SGI), vilket kan få stora konsekvenser för den som blir sjuk eller skaffar barn under doktorandtiden. Också den framtida pensionsrätten påverkas negativt och möjligheten till kvalifikation för inkomstrelaterad a-kassa saknas helt.
Enligt Högskoleverkets årsrapport 00 saknar fortfarande mer än procent av landets doktorander anställning. Under 00 antogs enbart