yrkeslivet
Detta är en påhittad berättelse om vad Harry, Ron, Hermione och Ginny jobbar med i framtiden.
Harry blir auror.
Ron blir chefredaktör på The Daily Prophet.
Hermione blir botare.
Ginny blir jagare i Englands quidditch landslag.
24
Kapitel 1
Ett ljudligt pang hördes och plötsligt uppenbarade sig Hermione och Hugo i vardagsrummet. Ginny Potter, som för tillfället stod och stekte ägg till frukost, skyndade sig dit för att välkomna dem.
- Gick allt bra? frågade Ginny och drog upp Hermione på fötter.
- Ja då, svarade Hermione och hjälpte sin son upp.
- Är Lily vaken än? frågade Hugo upphetsat.
- Ja, hon sitter på sitt rum och skriver ett brev till Albus, sa Ginny. Hugo sprang upp för trappan.
Hermione log åt honom.
- Stannar du på frukost? frågade Ginny henne och återvände till äggröran.
- Tyvärr inte, jag har tjänst från klockan 08.00.
Hermione, som var botare på Sankt Mungos sjukhus för magiska sjukdomar och åkommor, gillade sitt jobb väldigt mycket och var fast besluten om att komma i tid.
- Jag förstår, jag ska gå upp och väcka Harry. Han har sovit länge, han och Draco var ute på uppdrag för att fånga in Fenrir Grårygg, det är tufft att vara Auror, suckade Ginny.
- Ja, instämde Hermione, fick de tag på honom?
25
- Ja, han får livstids inspärrning i Azkaban, rätt åt honom, nej nu måste jag verkligen väcka Harry om han vill ha sin frukost varm, sa Ginny och gick upp för trappan för att väcka sin man.
Tio minuter senare kom hon ner igen med Harry, iförd endast kallsonger och med håret på ända. Bakom honom skuttade Lily och Hugo ivrigt samtalande om vilket elevhem de trodde att de skulle hamna i.
- God morgon Hermione, sa Harry sömndrucket och satte sig på en stol vid köksbordet.
- God morgon, svarade Hermione glatt, jag ska hälsa från Ron, han åkte iväg tidigt och skulle vara med på tryckningen av The Daily Prophet, han sa att det var en plikt som han hade som
huvudredaktör. Hermione såg ut att vara väldigt stolt över sin man.
- Mamma, tror du att jag hamnar i Gryffindor, precis som Albus och James? frågade Lily
-
Jag vet inte älskling, det är ju nästan ett två kvar, sa Ginny och försökte ge sin dotter en kram, men Lily ryggade tillbaka.- Jag ska hamna i Gryffindor, sa hon bestämt, och Hugo också, eller hur Hugo?
- Absolut, skyndade sig Hugo att säga, precis som Rose. Ginny log åt honom.
26
- Nu måste jag åka, sa Hermione, kramade Harry, Ginny och Lily och gav Hugo en hastig kyss. Det hördes ännu ett ljudligt pang och hon var borta.
27
Kapitel 2
Ron Weasley stod med en kopp kaffe i handen och betraktade tryckningen av dagens The Daily Prophet. Han hade varit på jobbet sedan klockan 04.00 i morse, så han var rejält trött. Han tänkte på sin dotter Rose och kände ett stygn av saknad. Visst hade han blivit stolt när han fick reda på att hon blivit en Gryffindorare, men att inte få träffa henne fören i jul kändes näst intill plågsamt.
Ron gick iväg till sitt kontor på tredje våningen och satte sig bakom sitt skrivbord. Han tittade på klockan, hon var 09.03, han bestämde sig för att det var bäst att ta itu medi vilken ordning artiklarna skulle komma i
morgondagens tidning nu om han ville vara färdig innan lunch. Skulle nyheten om att Fenrir Grårygg blivit
infångad komma före den om att försångaren i Systrarna Spök hade fått stänkkoppor? Och skulle artikeln om att någon hade sett en jätte härja runt i Deanskogen ens vara med? Det var plågsamt tråkigt och Ron kände hur sömnen långsamt kom ikapp honom.
- Mr Weasley, Mr Weasley!
- Vaa? gäspade Ron och sträckte på sig.
Det var Mrs Smith, hans sekreterare, som knackade honom på axeln.
28
- Den här ugglan flög nyss in genom mitt fönster, den har ett brev till dig, sa hon och höll fram en chokladbrun uggla mot honom.
Den skriade till, flög och satte sig på Rons skrivbord och höll fram benet. Han lossade den lilla rullen och såg att den var skriven med Hermiones prydliga handstil. Där stod:
Kära Ronald!
Jag hämtar Hugo hos familjen Potter vid klockan halv sju ikväll. Vi träffas hemma. Jag lagar middag.
Hjärtliga hälsningar från Hermione.
- Mr Weasley tryckningen är klar, Mrs Smith stod kvar i dörröppningen. Ron reste sig upp och gick iväg.
29
Kapitel 3
- Ginny, kan du skicka äggröra? frågade Hugo med munnen full av rostat bröd. Harry hade nyss åkt till jobbet och Ginny, Lily och Hugo satt och åt frukost.
Ginny gav Hugo äggröran och sa sedan:
- Jag hade tänkt att vi skulle åka och till Bill och hälsa på, vad tycker ni om det?
- Ja! skrek Lily och Hugo och hoppade upp, Lily lite för entusiastiskt för hon välte ut sitt mjölkglas.
- Reparo, sa Ginny med en snabb vift på trollstaven så att glaset lagade sig självt.
- När åker vi? undrade Hugo.
- Jag ska diska och Lily ska sätta på sig någonting annat än pyjamas, sen kan vi åka, svarade Ginny och reste sig upp. Lily for upp för trappan för att byta om och Hugo satte sig för att kela med Skuggan, familjen Potters katt.
En kvart senare stod de startklara vid den öppna spisen i vardagsrummet.
- Lily, du åker först, sa Ginny till sin dotter, sen du Hugo och sist jag.
30
Lily klev in i spisen, tog en näve flampulver, kastade den över sig och sa tydligt:
- Snäckstugan! Lågorna flammade till och hon var försvunnen.
- Hugo, din tur, sa Ginny och föste in sin brorson efter Lily. Hugo klev in, kastade pulvret över sig och sa: ”Snäckstugan” så var också han borta.
Ginny kastade en sista blick på sitt hem och följde efter honom. Hon åkte genom ett vimmel av sot och öppna spisar tills hon landade på mattan utanför den öppna spisen i snäckstugan.
Bill, hennes tio år äldre bror skyndade sig att hjälpa henne upp. Han gav henne en stor kram och sa sedan:
- Vilken överraskning, vi satt just och pratade om er, du skulle ha sett Louises min när Lily landade på mattan. Han skrattade och fortsatte sedan.
- Jaha, vad har vi gjort för att förtjäna detta som om Ginny hade hotat med att förhäxa honom.
31
- Vi undrade också om ni kanske ville följa med oss till djurparken? fortsatte Ginny.
- Jag ska prata Fleur och barnen, men jag tror att det går bra, svarade Bill.
- Ginnyyyy!Dominique, Bill och Fleurs 10 åriga dotter sprang fram och omfamnade sin faster.
Hennes lillebror, 8 åriga Louis, var snabb att följa efter. Fleur kom in i vardagsrummet iförd ett förkläde över nattlinnet.
- Ginny, vilken underbar överraskning! sa hon förtjust och kysste Ginny två gånger på varje kind.
- Trevligt att se dig med sa Ginny, överrumplad över detta hastiga välkomnande.
- Vill ni ha frukost, jag har just bakat bröd,
fortsatte Fleur och drog med sig Ginny ut i köket.
- Vi åt precis innan vi åkte så… började Ginny, men blev avbruten av Lily som kom springandes och sa:
- Vi tar gärna lite frukost, har ni pumpajuice?
- Ja, visst, skrattade Fleur och tog fram ett par dammiga flaskor ur skafferiet. Tio minuter senare satt alla runt köksbordet och åt nybakta frallor och drack pumpajuice.
- Jag måste bara skriva en rapport till chefen på Gringotts, kan vi åka om en timme? frågade Bill när alla var mätta och glada.
32
- En timme?! Det är ju jättelänge! protesterade Dominique.
- Antingen en timme, eller också så åker vi inte alls, hotade Bill. Dominique blev plötsligt väldigt interreserad av en fläck på bordet.
33
Kapitel 4
Harry klev in i en av de gyllene hissarna på
trolldomsministeriets entréplan och tryckte på knappen med nummer 2. Hissen åkte upp.
- Plan två, kansliet för upprätthållande av magisk lag och ordning, med Avdelningen för olaglig trolldomsutövning, Aurorernas huvudkontor och Wizengamots förvaltningstjänst, sa en sval röst och Harry klev ut.
Han gick längs en lång korridor och svängde sedan in till höger och in genom en dörr med skylten:
Aurorernashuvudkontor.Sedanfortsatte han framåt, hälsade på folk och gick in igenom en dörr med två skyltar: Mr H Potter& Mr D Malfoy. Harry klev in och konstaterade att Draco, precis som han själv hade tagit sovmorgon och var alltså inte där än. Han satte sig bakom sitt skrivbord och började läsa morgonposten som låg i en prydlig hög ovanpå ett gammalt snokoskop. Det var olika blanketter, rapporter och en inbjudan till Viktor Krums bröllop.
Harry satt just och ögnade igenom en rapport om att dödsätaren Dolochov setts till i en liten by nära Leeds när Draco kom in och satte sig bakom sitt skrivbord.
34
- God morgon Draco, sa Harry och gick runt till Dracos skrivbord.
- Jisses Harry, jag hörde dig inte! sa Draco och gnuggade sig i ögonen.
- Är du också trött eller, med tanke på att du kom så sent? frågade Harry med ett flin.
- Skojar du? svarade Draco, fast Anstonia glömde att väcka mig.
- Ginny väckte mig i tid, sa Harry.
- Hurra för Ginny! sa Draco ironiskt.
De blev avbrutna av att Mr. Jackson, chefen för Aurorernas huvudkontor, steg in i rummet.
- Mr. Potter, Mr. Malfoy, ni har ett uppdrag, sa han högtidligt.
- Vad för slags uppdrag är det som det rör sig om?
undrade Draco.
- Jag förmodar att ni har läst rapporten om att Dolochov setts till utanför Leeds? frågade Mr.
Jackson.
- Ja, sa Harry.
- Nej, sa Draco.
- Hur som helst, i morse syntes han till i
Hogsmeade, fortsatte Mr. Jackson utan att bry sig om Dracos svar.
35
- Hogsmeade?! ekade Harry och Draco förfärat.
Hogsmeade var en by nära Hogwarts.
- Tror du att han, typ vill bygga upp Voldemorts arme igen? frågade Draco.
- Ingenting är omöjligt, sa Mr. Jackson med samman biten min.
Harry och Draco såg förtvivlat på varandra.
- Ja, jag vet att ni båda har söner på skolan, jag vill att ni åker dit och vaktar.
- På Hogwarts? Harry tittade på sin chef med stora ögon. Tänk att få återvända till Hogwarts, vandra igenom de välbekanta korridorerna, äta i stora salen och dricka te hos Hagrid. Hans tankar avbröts av att Draco frågade:
- När vill du att vi åker?
- Imorgon, svarade Mr. Jackson, som om det var helt normalt att till sin gamla skola med bara en dags framförhållning.
- Så snart, när kommer vi tillbaka då? undrade Harry.
- Om två månader, till jul, sa Mr. Jackson, så det är bäst att ni åker hem och packar.
36
Kapitel 5
- När är det vår tur? undrade Louis och drog Fleur otåligt i ärmen.
- Snart, svarade Fleur tålmodigt och klappade sin son på huvudet. De stod i en lång kö för att köpa biljetter till djurparken.
- Kan vi inte bara förhäxa vakten och gå förbi?
frågade Dominique såg förväntansfullt på sin pappa.
- Nej, vet du vad, vi trollkarlar har faktiskt lagar, som att vi inte får missbruka våra
magikunskaper, sa Bill strängt.
- Jag hatar trollkarlslagarna, muttrade Dominique.
Efter att ha stått i kö i någonting som enligt Dominique flera år, kom de äntligen in i djurparken.
- Var vill ni gå först? frågade Ginny barnen.
- Aporna! sa Louis.
- Akvariet! sa Dominique.
- Lejonen! sa Hugo.
- Ormarna! sa Lily.
- Okej, vi hinner med allt, men jag tycker att vi börjar med aporna, för att de är närmast, sa Ginny.
37
- Ja! sa Louis medan de andra suckade och blängde på Ginny.
När de ett par timmar senare satt och åt sin med havdamat kom det plötsligt en stor hornuggla och lämnade ett brev på Ginnys tallrik.
- Hm, det är från Harry, jag undrar vad han vill.
Ginny öppnade brevet och läste högt:
Hej Ginny!
Jag hoppas att ni har det bra i djurparken. Jag och Draco har fått i uppdrag att åka till Hogwarts som beskyddare. Jag är nu hemma och packar, vi åker imorgon och blir där till jul. Hoppas att ni kan komma hem
lite tidigare.
Kram Harry
P.S. Vi har fått en inbjudan till Viktor Krums bröllop, han ska gifta sig med Alicia Spinnet. D.S.
En lång tystnad följde innan Lily slutligen utbrast:
- Men då hinner vi ju inte se ormarna!
- Jag är ledsen älskling, men du vill väll hinna säga hejdå till pappa innan han åker? frågade Ginny och såg på sin dotter.
38
- Joooo…., men vi kanske hinner med både och, försökte Lily med sammetslen röst, men hennes mamma bara skakade på huvudet.
- Jag är ledsen att det blev en sådan kort stund, Ginny vände blicken mot Bill och Fleur, men jag vill gärna vara lite med Harry innan han far.
- Vi förstår, sade Fleur vänligt, vi stannar nog här ett litet tag till, menni kan ta bilen, vi transfererar oss och vi har en påse flammmpulver vid spisen så att det är bara att ni åker. de tog ett hastigt avsked av varandra och sedan gav sig Ginny, Lily och Hugo iväg till bilen. Lily var tjurig hela vägen hem, och grät och skrek åt sin mamma.
- Lily, nu är du tyst, det hörs ut! röt Ginny som efter en halvtimmes bilfärd började tappa tålamodet.
- Men jag ville ju så gärna se ormarna! grät Lily i baksätet?
- Men kära vän du har ju sett ormarna en massa gånger förut, vad är det som är så himla speciellt nu?
På det hade Lily inget svar, men det hindrade henne inte från att gråta resten av vägen.
39
Kapitel 6
När Harry och Draco gick uppför vägen mot slottet så kände sig Harry upprymd. Även fast än han nu var vuxen så skulle det kännas underbart att komma tillbaka till
40
Hogwarts, den första plats som han någonsin känt sig välkommen på. Han tänkte på alla dagar han spenderat inanför dess murar. Alla gånger han vandrat genom korridorerna, suttit och pluggat i biblioteket eller suttit utomhus och njutit av det vackra vädret med Ron och Hermione. Han tänkte också på alla faror han hade mött här. När han försökte ta tillbaka stenen och mött Quirell, eller när han slagits mott basilisken i Hemligheternas kammare. Och när han kämpade mot hundratals dementorer, och tvingades vara med i turneringen i magisk trekamp, för att sedan se Voldemort återfödas.
Eller när han slutligen förgjorde Voldemort inne i stora salen. Och fat än han visste att det här uppdraget också skulle bli farligt, så var Harry inte rädd. Han var ju på väg hem.
Slut.