Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning.
Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande:
HaV bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående under december 2012. I årets rapportering uppger HaV att en stor del av uppgiften som inryms under åtgärd 3 kommer att genomföras under 2013 i samband med regeringsuppdrag rörande enskilda avlopp.
HaV gjorde under 2012 en hemställan till regeringen om att erhålla bemyndigande om föreskriftsrätt rörande enskilda avlopp. I myndighetens regleringsbrev för 2013 fick HaV ett regeringsuppdrag rörande små avlopp. Enligt uppdraget skall HaV i samråd med Boverket och andra berörda myndigheter utreda nödvändiga förändringar i regelverket
kring enskilda avlopp, bl.a. utifrån EU:s byggproduktförordning, och ta fram kostnadseffektiva samt konsekvensanalyserade författningsförslag.
Under 2012 har samverkan med SKL och Boverket bedrivits med anledning av det CE-märkningskrav som införs 1 juli 2013 för produkter som omfattas av
byggproduktförordningen. Avsikten är att samverka runt den information som ska gå ut till kommunerna, för att underlätta handläggningen då mycket frågor kommer att uppstå.
HaV deltog genom dialog i projektet ”Kunskapscentrum små avlopp” som finansierades av Havsmiljöanslaget tom mars 2012. Centrumet ska samla kvalitetssäkrad och
oberoende kunskap som rör teknikutvärdering, lagstiftning och styrmedel, samt fungera som forum för myndigheter på nationell, regional och kommunal nivå.
HaV har under 2012 arbetat pådrivande för att fler kommuner ska ta fram vatten- och avloppsplaner. Detta har gjorts genom deltagande och/eller finansiering av samverkans- och informationsarrangemang. I samarbete med vattenmyndigheterna , Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Svenskt Vatten inleddes 2012 ett samarbete för utveckling av en nationell vägledning för vatten- och avloppsplanering i kommunerna, vilken beräknas slutföras under våren 2013.
HaV bedömer tillsyn som ett styrmedel av synnerligen stor vikt för att få till stånd faktiska åtgärder för dåligt fungerande och olagliga små avlopp. Under 2012 utvärderade HaV Naturvårdsverkets kampanj ”Små avlopp ingen skitsak” som bedrevs under 2010 och 2011. Uppföljningen visar att inget av de fem kvantifierbara målen som sattes upp uppfylldes.
HaV avser att på nationell nivå följa upp regional tillsyn och vägledning avseende enskilda avlopp, samt tillsyn över lagen om allmänna vattentjänster på nationell nivå för 2012. Uppföljningen ska skapa ett underlag för att möjliggöra en effektiv och tydlig samordning av den operativa tillsynen, samt eventuellt visa på behov av utökade resurser för tillsynen av enskilda avlopp. Materialet ska även ligga till grund för nationellt
miljömålsarbete, Baltic Sea Action Plan, HELCOM mm.
HaV uppger att arbetet med att öka åtgärdstakten avseende de enskilda avloppen är långsiktigt. Myndigheten har för avsikt att utveckla rapporteringen inför kommande rapporteringstillfällen.
HaV uppger att länsstyrelsen deltar i de referensgrupper som tillsatts för arbete med utveckling av styrmedel för de små avloppen samt för nationell vägledning för VA-planering. Löpande dialog förs med länsstyrelserna rörande den tillsyn och
tillsynsvägledning som genomförs regionalt.
HaV uppger en grovt skattad administrativ kostnad för ovan beskrivna insatser inom en och en halv heltidstjänst på HaV för 1,5 miljoner kronor. Åtgärden finansieras med Havs- och vattenmyndighetens ramanslag (1:17). Visst expert- och konsultstöd har finansierats av sakanslag för Havs- och vattenmiljö (1:12).
Efter det att HaV medverkat till utveckling av förbättrade styrmedel rörande enskilda avlopp behöver man implementera och följa upp arbetet med informations- och tillsynskampanjer.
Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.
Åtgärd 4 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV)
Naturvårdsverket behöver ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för vattenrelaterad miljöövervakning och recipientkontroll så att all sådan övervakning uppfyller tydliga och gemensamma krav med avseende på kvalitet, tillgänglighet, spårbarhet och jämförbarhet samt för vad som i övrigt krävs enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande:
HaV bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående under december 2012.
HaV påbörjade under 2012 en revision av den nationella övervakningen för
programområdena Sötvatten samt Kust och hav. Revisionen kommer att slutföras under 2013. Som en del av arbetet anlitades en extern konsult för arbete med kvalitetssäkring av metodik genom att ge utförare och beställare ett objektivt verktyg för att bedöma om datakvalitet och tillämpad provtagningsstrategi är acceptabla.
HaV har under 2012 inte haft resurser att driva frågan om utveckling av
egenkontroll/recipientkontroll genom ändring i miljöbalken vidare. Arbetet för att utveckla verksamhetsutövarnas egenkontroll/recipientkontroll kvarstår efter 2012.
Under 2012 beräknas grovt 20 % av en heltidstjänst ha nyttjats för utveckling av den vattenrelaterade miljöövervakningen.
Företagsekonomiska och samhällsekonomiska beräkningar för åtgärden uppges omöjliga att skatta i dagsläget.
De insatser som genomförts under 2012 har finansierats med HaVs ramanslag 1:17.
Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.
Åtgärd 5 (Naturvårdsverket)
Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Kemikalieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, förbättra kunskapsunderlaget om de prioriterade ämnenas förekomst och miljöeffekter samt de särskilda förorenande ämnenas förekomst och effekt på den ekologiska statusen för att utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för att minska effekterna av dessa ämnen, särskilt i de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god kemisk status eller god ekologisk status.
Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande:
Naturvårdsverket arbetar fortlöpande med att ta fram ett förbättrat kunskapsunderlag om förekomst av prioriterade och särskilt förorenande ämnen. Nya och mindre kända ämnen screenas kontinuerligt och en del av de redan kända ämnena ingår i den löpande nationella övervakningen. Information om utsläpp av miljögifter till vatten finns tillgängligt i miljödataportalen.
Under året har arbetet med att karakterisera lakvatten från deponier fortsatt och slutrapportering sker i början av 2013. Under sommaren 2012 slutfördes en utredning för att sammanfatta förekomsten av föreslagna nya prioriterade ämnen i Sverige. Utifrån resultaten påbörjades en screening av dessa ämnen i ytvatten och fisk. Utöver dessa undersökningar har en rad screeningar påbörjats eller genomförts under 2012 bl.a. för PBDF, nya BFR, doftämnen, betongtillsatser m.m.
Naturvårdsverket fortsätter delta i EU:s arbetsgrupp om kemisk status. EU kommissionen lämnade i januari 2012 förslag på 15 nya prioriterade ämnen med tillhörande miljökvalitetsnormer. Naturvårdsverket arbetar även med uppdaterade bedömningsgrunder för vissa av de prioriterade ämnena i sediment.
Under 2012 publicerades resultaten av en utredning som finansierats av Naturvårdsverket som bl.a. fokuserade på att utreda olika biologiska metoder som kan användas för att studera kemiska ämnens påverkan. Resultaten från denna utredning har även använts inom en EU-arbetsgrupp med liknande arbetsområde. Under 2012 har Naturvårdsverket även deltagit i arbetet med förhandlingarna av uppdateringen av prioritetsdirektivet som kan komma att bli underlag till ny lagstiftning på området.
Samverkan med andra berörda myndigheter sker genom information om Naturvårdsverkets arbete inom EU-arbetsgrupper och genom löpande kontakt.
Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.
Åtgärd 6 (Naturvårdsverket)
Naturvårdsverket behöver utveckla det nationella systemet med datavärdar så att de omfattar de kvalitetsfaktorer och den påverkansdata som är av betydelse för vattenförvaltningen.
Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande:
Under 2012 anordnade Naturvårdsverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten en datavärdsträff. I övrigt har arbetet med åtgärden till stora delar varit vilande eftersom man inväntar närmare direktiv från Havs- och vattenmyndigheten. Naturvårdsverket kan inte driva frågan då det är HaV som kommer stå för de huvudsakliga kostnaderna för både insamlande av data och utökade vattenrelaterade datavärdskap.
Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.
Åtgärd 7 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV)
Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av antropogent orsakad försurning.
Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande:
HaV bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående under december 2012.
Åtgärden har angetts till stor del vara genomförd 2011 i samband med Naturvårdsverkets genomförande av regeringsuppdraget med att ta fram en ny kalkningsplan. HaV
framhåller att det i nuläget saknas ett tillförlitligt underlag för att bedöma behovet ev.
nykalkning i landet och att kostnaden för att ta fram ett sådant bedöms som orimlig. HaV anser istället att insatser för att verifiera försurningspåverkan och därefter bedöma
behovet av nykalkning bör prioriteras till sådana vatten där kalkningen är viktig för att gynna hotade arter eller stammar av arter.
Under 2012 startade HaV ett projekt för att höja kvaliteten i kalkningen som fokuserar på brister i planering, genomförande och effektuppföljning samt att beräkna kalkbehoven på kort sikt (2015) för att möjliggöra behovsprövning som kriterium inför
anslagsfördelning. Detta projekt planeras avslutas före sommaren 2013.
Administrativ kostnad för åtgärden uppskattas till en halvtidstjänst på HaV – 500 000 kronor samt 3 halvtidstjänster ute på länsstyrelserna – 1 375 000 kronor. Åtgärden finansieras genom HaV:s ramanslag 1:17 och för de tre expertstöden genom sakanslaget 1:12.
Företagsekonomiska och samhällsekonomiska beräkningar för åtgärden uppges omöjliga att skatta i dagsläget.
Med hjälp av SLU:s omfattande försurningsbedömningsprogram kommer länsstyrelserna ges ett underlag för det fortsatta kvalitetsarbetet för kommande förvaltningscykel. Via programmet kommer vi att få vetenskapligt baserade råd på hur nedtrappning och kalkavslut i ej försurade vatten kan ske med minsta möjliga risk för biologin.
Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.
Åtgärd 8 (Naturvårdsverket)
Naturvårdsverket behöver i sitt arbete med bidrag till att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status.
Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande:
Naturvårdsverket beaktar miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram i arbetet med att fördela bidrag till föroreningsskadade områden. Några särskilda insatser med anledning av åtgärd 8 har inte genomförts under 2012, men flera av de slutförda
efterbehandlingsåtgärderna med statligt bidrag får positiva effekter för sjöar och vattendrag.
Naturvårdsverket har under 2012 arbetat med att ta fram en nationell plan med prioriteringsgrunder för att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden.
Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)