Av regleringsbrevet framgick att en av utgångspunkterna för pilotlänens arbete skulle vara en ”helhetssyn på landskapet”. Under intervjuerna har länsstyrelserna fått frågan om hur de arbetat med helhetssyn på landskapet och hur de tolkat eller definierat begreppen. Generellt framstår under intervjuerna att pilotlänen valt att inte definiera, tolka eller precisera helhetssyn på landskapet. Dock förs en del reso- nemang i anslutning till temat. Några län ger en tydligare bild medan andra resone- rat i termer av ”vad helhetssyn på landskapet skulle kunna vara” Avsnittet tar ock- så upp hur projektledarna menar att arbetet påverkats av begreppet helhetssyn på landskapet, vilka hinder detta inneburit och vad som setts som framgångsfaktorer.
Länens tolkning av helhetssyn på landskapet
I de fall länen ändå försökt med en definition eller tolkning ges olika bilder. I inter- vjuerna finns exempel som: att det är ett pussel och det är flera bitar, sen bildar
alla bitar helheten. En annan variant är att helhetssyn tolkats som ”hela helheten”
och kan omfatta allt i ett landskap. En länsstyrelse menar att i begreppen ligger en utmaning i: ”att ta ett helhetsgrepp om ett geografiskt område och det är ju ett
väldigt nytt sätt för oss att jobba på”. En annan länsstyrelse tolkar begreppen i mer
traditionellt naturvårdande termer och parallellt med det diskuteras hur man till denna viktar andra dimensioner på landskapet: ”de olika delarna har inte varit
riktigt jämviktiga, men det vi sett i uppdraget är att tyngdpunkten ändå ligger på den ekologiska dimensionen”. Från en annan länsstyrelse säger en projektledare så
här: ”eller så gör man precis som alla andra, flyter förbi det”.
Några av länsstyrelserna menar att samförstånd om landskapsbilden, det vill säga mellan de olika aktörer som involverats, är ytterligare ett sätt att tolka begreppet helhetssyn. I något län är den tolkningen explicit, det vill säga att helhetssyn är synonymt med samverkan eller delaktighet. I andra län framstår det mer implicit, helhetssyn som ett resultat av den process som aktörerna är involverade i. Vid in- tervjuerna med projektledarna ställdes frågan om de anser att de uppnått helhetssyn i arbetet. Två länsstyrelser lyfter fram att genom landskapsstrategiarbetet har in- tressenter som tidigare haft svårt att komma överens nu uppnått samsyn: ”Det kan-
ske ändå är helhetssyn, ja för de olika motpolerna har mötts och hittat något gemensamt”.
Även om ingen av pilotlänen ger en tydlig tolkning/definition av hur man använt begreppet helhetssyn på landskapet, framgår ändå ett antal beståndsdelar eller fak-
torer som de väljer att lyfta fram som ”helheten i landskapet”. Dessa faktorer eller beståndsdelar finns i tabell 13.
Tabell 13. Helhetssyn på landskapet – faktorer som nämns under intervjuerna
Landskapets alla värden och alla nivåer. Geografiskt område, stort nog att fånga in någon sorts helhetsperspektiv.
Den naturgeografiska, biologiska, historiska och sociala dimensionen. Hur olika dimensioner hänger ihop och samspelar.
Bygdens natur- och kulturvärden, turismfrågor, lantbrukets förutsättningar
Ekonomi, ekologi, sociala frågor med koppling till landsbygdsprogrammet. Formellt skydd och nyttjande
Helhetssynen är landskapets alla värden på alla nivåer: socialt, ekonomiskt, kulturellt och ekolo- giskt.
En gemensam bild bland dem som arbetar med uppdraget. Avgränsat från vattendimensionen. Planering som utgår från en tämligen omfattande markyta, flera olika värden i landskapet samt tar hänsyn till olika aktörers uppfattningar om kvaliteter i den fysiska omgivningen.
Tabellen visar att två länsstyrelser nämner landskapets alla värden och tre andra lyfter fram den naturgeografiska, biologiska, historiska och sociala dimensionen. I ett län pekas även turismfrågor och ekonomiska dimensioner ut.
Finns det ett alternativ till helhetssyn?
I avsaknaden av en tydlig utgångspunkt för arbetet med helhetssyn så har sex olika förhållningssätt blivit tydliga i materialet. Ingen av länsstyrelserna håller sig enbart till en av dessa (se punkterna nedan). Helhetssyn på landskapet innefattar två eller flera av dessa förhållningssätt samtidigt. En länsstyrelse förklarar detta med att det är en effekt av de otydliga direktiven, vilket har resulterat i en ”spretig diskussion
kring hur man ska tolka det här”.
De sex förhållningssätten som vi sett framträda i intervjumaterialet är att: • släppa definitionsfrågan helt – både helhetssyn och landskap, • välja bort att definiera landskapet och fokusera på helhetssyn,
• peka på ett behov av ett uppifrånstyrt direktiv för tolkning av begreppen, • sätta likhetstecken mellan helhetssyn och samförstånd mellan olika
aktörer,
• utgå från flertalet natur-, kultur- och samhällsvärden, och • tydligt avgränsa sig från specifika värden eller områden.
Några länsstyrelser diskuterar helhetssyn i termer av att de velat ha näringslivet med men att detta inte har varit möjligt av olika skäl. Att näringslivet uteblir ses därför delvis som ett misslyckande med att uppnå helhetssyn.
Att länsstyrelserna uppfattar begreppet helhetssyn på landskapet som svårtolkat framgår i så gott som alla intervjuerna, dock i varierande grad. Att två viktiga be- grepp (helhetssyn och landskap) förekommer i ett gemensamt sammanhang upp- levs också problematiskt. En projektledare säger att det varit problematiskt att väga de här två begreppen, de är lite av varandras motsatser: Vi har diskuterat landska-
pet dels från en helhet och dels helhetsperspektivet på ett landskap och det blir ju inte samma sak, så jag vet inte om jag har något jättebra svar på den frågan.
En projektledare berättar problematiken med att använda helhetssyn i arbetet: ”Det
har gjort det lite svårt egentligen. Därför att om man ska tänka stort i det lilla så kan det bli svårt. Ett resonemang som flera län tangerar när det gäller helhetssyn är ”att alla de här olika perspektiven kommer in i arbetet”. I samband med detta
betonas förståelse för de olika perspektiven samt att det är viktigt att se helhetssyn som en ständig förändringsprocess. Vad dessa perspektiv egentligen består i fram- går inte av resonemanget.
En annan länsstyrelse tar också fasta på helhetssyn som en process som tar sin början i ett helhetsgrepp och som sedan urskiljer delarna. ”Ja först kommer helhe-
ten, sedan blev det delarna och sedan blir det helhet i alla fall”. Ytterligare exem-
pel på helhetssyn är sättet att ”gå från beståndsnivå till en landskapsnivå” samti- digt är ”helhetssyn också att vi drar in alla sektorer” som ser helheten i landska- pet. Ännu ett sätt är ”det mångsidiga brukandet, det är ju också en helhetssyn”. Ingen av länsstyrelserna har valt att lägga tonvikten i arbetet på att vare sig definie- ra begreppen som sådana eller göra en tolkning av begreppen.
Begreppet landskap
Några av länsstyrelserna väljer också att resonera om begreppet landskapet separat. På frågan om vad landskapet är säger en projektledare att även det är svårt att svara på: ”Varje delprojekt har ju bestämt sig för att jobba med en viss sak”, vilket inne- bär att ett delprojekt utgår från sin del av landskapet. I ett annat projekt är landska- pet: ”ett geografiskt område i det här projektet i alla fall. Ett geografiskt område
som är stort nog att fånga in någon sorts helhetsperspektiv”. Ytterligare en variant
är att peka ut bristen på definition av begreppet landskap ”jag menar först måste vi
veta vad landskapet är för att vi ska kunna anlägga helhetssyn på det”.
Landskapet ses av många andra instanser som något som är värt att bevara ”med
ytterligare inventering och dokumentation i värdefulla områden” detta lyfts fram
av flera län. Detta synsätt ifrågasätts i ett projekt. Där menar man att om landskaps- syn handlar om inventering så försvinner andra delar av landskapet: ”var tar då
vardagslandskapet vägen?”
Den kulturella och historiska dimensionen på landskapet har i några av projekten vägts samman med natur- och miljösidan. Några länsstyrelser har också låtit med- borgarna själva vara med och kartlägga sina landskap. Under den avslutande gruppintervjun i januari 2008 diskuterades frågan ”Vad är en landskapsstrategi?” En del av länsstyrelserna menade att en landskapsstrategi ska resultera i ett slags dokument, till hjälp för länsstyrelsen, medan andra menade att det är ett förhåll- nings- och synsätt som gäller allt arbete i landskapet. En projektledare menar att
det finns nog dokument att rätta sig efter: ”vi har för mycket att förhålla oss till i
dag, för mycket olika sektorer att förhålla oss till”.
Behov av en uppifrånstyrd definition av helhetssyn på landskapet
Flera av länsstyrelserna menar att begreppet helhetssyn på landskapet pekar ut behovet av en definition på central nivå, till exempel departementet eller någon av de involverade sektorsmyndigheterna. Den samlade bilden är att länsstyrelserna ställt sig frågande till vad begreppen egentligen syftar till. På olika sätt och genom olika källor, exempelvis propositionen, miljömålen, tidigare arbeten i länet, land- skapskonventionen etc. har några av länsstyrelserna hittat sin utgångspunkt: ”Det
står ju i proppen så vi har ju utgått från det. I regleringsbrevet [till pilotlänen] så har det ju varit väldigt otydligt, man önskar ju att regeringen varit tydligare med vad de ville, en definition på helhetssyn hade ju inte varit fel.”.
Framgångsfaktorer och hinder med helhetssyn på landskapet
Som tidigare nämnts lyfter länsstyrelserna fram det mellanmänskliga mötet i sam- band med helhetssyn. I detta ligger också intressekonflikter. Att hantera detta ses som ett nytt sätt att förhålla sig på, att lära sig att föra diskussionen vidare. ”Inte
frossa i konflikten i sig, och vad den beror på. Utan få förståelse för den, att nyttja konflikten till att driva processen framåt, det tror jag har varit det mest nyskapan- de”. Flera andra länsstyrelser lyfter också nyttan med helhetssyn på ett liknande
sätt.
Det faktum att ett projekt förankrades i länsledningen grundade för ett bredare helhetsperspektiv. Här förklaras det med att ledningen ”tvingade fram något att
inte enbart handlar om naturvård. Man la inte det här på naturvårdsenheten utan mer övergripande. Den intentionen fanns högre upp, från chefer, avdelningschefer, att man ville se detta på ett bredare sätt. Annars hade man antagligen tittat på helhetssyn från ett ekologiskt perspektiv”. Detta är ett synsätt som en projektledare
menar är ovanligt på länsstyrelsenivå.
Incitament för den enskilde handläggaren att gå utanför den egna enhetens gränser är också något som underlättar arbetet med helhetssyn. Flera länsstyrelser menar att detta saknas. Något som underlättar är resurser, att ägandet är spritt på flera enheter eller att länsledningen tydligt visar på vikten av helhetssyn.
Hinder i relation till begreppet helhetssyn på landskapet
Ett av hindren med helhetssyn är att i dialogen med många aktörer har diskussio- nerna vuxit så att helhetssyn på landskapet kommit att omfatta allt för många frå- gor.
En annan typ av problem som relateras till helhetsbegreppet är ovanan att tänka stort: ”Man är van att tänka skogs- och jordbruk, man är van att tänka i sådana
sektorer. Att tänka större, lyfta sig och tänka att om vi gör den här förändringen hur påverkar detta något annat vidare?”
Ytterligare ett hinder för att uppnå helhetssyn beskrivs utifrån tidsaspekten – man
kan ju inte hinna med allt i ett pilotprojekt. Ett annat är svårigheten är att hinna
förankra en tolkning av helhetssyn på allt på alla nivåer: ”det är en brist, där är vi
inte riktigt färdiga med det, vi skulle vilja ha mer förankring”.