Målbild
I förslag 1 skapas en helt öppen, vegetationsklädd våt-mark av Degermyran. Vattnet från Degermyrbäcken leds in i nordvästra hörnet och rinner sedan långsamt genom hela området för att slutligen rinna tillbaka ut i Deger-myrbäcken i det sydvästra hörnet av våtmarken. Vattnets väg formas med mycket flacka stränder så att vattnet vid höga flöden har möjlighet att sprida ut sig över i stort sett hela området. Vid inloppet i våtmarken formas en något djupare bassäng (ca 0,5-0,8 m) för att snabbt bromsa vattnets hastighet. För att skapa variation och gynna biologisk mångfald formas ytterligare några djupare partier på några andra platser längs vattnets väg, liksom lite högre delar som kommer utgöra öar vid
högflöde. Vid utloppet placeras en munk eller annan enkel anordning för att kunna reglera vattennivån i våtmarken. Genom den naturliga vattenföringsvariationen i Degermyrbäcken kommer våtmarken att variera mycket i blöthet under året. Vid de höga flödena kommer stora delar av området vara vatten-fyllt, medan huvuddelen av området kommer vara torrlagt under perioder med liten vattenföring. Detta kommer även gå att reglera till viss del med hjälp av regleringsanordningen vid utloppet.
Våtmarken kommer att vara lättillgänglig genom att man kommer kunna gå på vallarna som omger delar av området. I sydöstra hörnet föreslås att en utsiktsplattform anläggs från vilken man kan spana efter fåglar och på lämplig plats anläggs en brygga ut över vattnet, från vilken man kan få närkontakt med vattnet och t.ex. kan håva efter insekter. Det kan vara svårt att i förhand veta var det kommer vara lämpligt att placera olika typer av tillgänglighetsanordningar. Därför föreslås att detta bestäms efter att våtmarken tagits i drift.
Åtgärder
För att kunna skapa en våtmark enligt målbilden kommer följande åtgärder behöva göras:
• Avverkning - All skog på Degermyran avverkas.
• Stubbfräsning - För att jämna till ytan så att området framöver kan skötas med slåt-termaskin utförs stubbfräsning efter avverkning.
• Modellering - Markytan modelleras efter hur vattnet är tänkt att ledas genom våtmarken och vallar anläggs för att hålla kvar vattnet i det tänkta loppet. Slänt-lutningen kring vattenvägarna och på vallarnas insidor ska vara flack, från 1:8 till så flack som 1:20 där det är möjligt.
• Konstruktion och installation av vattennivåreglerare
11 Schematisk skiss över vattnets ungefärliga väg i förslag 1. Vattnet leds in i nordvästra hörnet av våtmarken och ut i det sydvästra hörnet. Ljusblått område är vattnets tänkta utbredning vid lågvatten och mörkblå den ungefärliga utbredningen vid högvatten.
5
• Anläggande av tillgänglighetsanordningar - En utsiktsplattform och en eller några enkla bryggor iordningställs för att öka tillgängligheten.• Sådd - Eventuellt kan de bara ytor som uppstått vid modellerandet behöva sås med någon form av vallfröblandning för att snabbt etablera vegetation i området.
Modellerandet görs lämpligtvis med schakt- och grävmaskiner. Innan vattnet släpps in i våtmarken bör vegetation ha etablerat sig över hela ytan för att motverka läckage av finkornigt material.
Förhoppningen är att den leraktiga jordarten i botten av Degermyran ska vara tät nog att kunna fung-era som material i vallarna. Tanken är även att formandet av vattenvägar och vallar ska kunna göras i massbalans, d.v.s. att inga massor ska behöva transporteras till eller från området.
Utmaningar
Degermyrbäckens nivå gör att det är svårt att på ett naturligt sätt få vattnet att rinna in i området utan att antingen gräva ur hela Degermyran eller dämma upp bäcken kraftigt i det nordvästra hörnet av våtmarken. Detta skulle innebära stor påverkan på den uppströms närmast liggande jordbruksmarken.
12 Skiss över hur Degermyran kan komma att se ut vid förslag 1.
5
Andra möjliga sätt för att få in vattnet från Degermyrbäcken i våtmarken är att, via kulvert, börja leda in vattnet från bäcken någonstans uppströms där nivån på bäckens botten är högre än markytan i nord-västra delen av Degermyran. En sådan kulvert bör ha en lutning av ca 4/1000, d.v.s. kulverten bör stiga 4 dm per 100 m. Nivån på bäckens bottens uppströms Degermyran är inte känd men antas ligga ungefär lika långt under omkringliggande markyta som vid Degermyrans nordvästra hörn, d.v.s. 0,5-0,7 m under markytan. Därmed skulle bäcken behöva kulverteras ca 60-100 m uppströms det nordvästra hörnet av Degermyran (d.v.s. mellan den gamla brukvägen och bäckens 90-gradiga vinkel). För att verkligen avgöra om detta är möjligt bör dock nogrannare nivåmätningar och avvägningar göras. Ett annat alter-nativ är att pumpa in vattnet.
Nivåskillnaden mellan det planerade inloppet och det planerade utloppet är endast ca 0,5 m. Detta medför att arbetet med utformningen av vattenvägarna måste göras med stor preci sion så att det önskade flöde kan erhållas.
I dagsläget är det okänt hur djupt torvtäcket i Degermyran är. Om det är djupt kan det potentiellt inne-bära problem eftersom förslaget bygger på att vattenvägarna i våtmarken kan formas i ett tätt material.
Öppna diken, så som Degermyrbäcken, är skyddade genom generellt biotopskydd (MB 7:11) vilket med-för att det kan krävas dispens med-för att t.ex. leda bort vatten från diket.
13 Storspov och tofsvipa är fågelarter som gynnas av öppna våtmarksområden i jordbrukslandskapet.
5 SkötselFör att hålla våtmarksområdet öppet föreslås att området slåttras och den avslagna vegetationen förs bort, alternativt att området betas. Eftersom vattenföringen i Degermyrbäcken är relativt låg under torr-rare perioder, kommer det gå att tömma våtmarken på vatten genom regleringsanordningen vid utlop-pet. Detta tillsammans med den flacka släntlutningen innebär att området kommer att kunna slås med vanliga traktordrivna slåtterbalkar. Om buskvegetation eller träd etablerar sig bör dessa tas bort, både för att underlätta den övriga skötseln och för att upprätthålla den öppna våtmarken. Enstaka buskar kan dock tillåtas vara kvar för att skapa variation.
Om området hålls öppet med betesdjur får intensiteten av betet inte vara för hög eftersom det motver-kar näringsavskiljningen i våtmarken. Djuren kan släppas på bete i området när de högsta delarna börjat torka upp, men om området hyser många häckade vadarfåglar bör betessläppet senareläggas till mit-ten av juni så att inte ägg och bon trampas sönder. Betet kan ibland behöva kompletteras med slåtter eller betesputsning för att motverka kanalisering i huvudvattenfåran.
Det djupare partiet vid inloppet behöver grävas ut emellanåt, hur ofta beror av sedimentationshastig-heten. Det utgrävda sedimentet innehåller stora mängder fosfor och det är därför viktigt att det place-ras på en plats så att det inte läcker tillbaka till vattensystemet och sjön.
Fördelar och nackdelar
En av de stora fördelarna med förslag 1 är att hela Degermyran kommer nyttjas för näringsavskiljning.
Förslaget kommer att gynna biologisk mångfald generellt och den öppna våtmark som skapas kommer att vara speciellt gynnsam för olika våtmarksfåglar, framför allt vadare men även t.ex. änder. En öppen våtmark i Degermyran skulle även i ett större perspektiv stärka Skråmträsket som fågelområde, tillsam-mans med de öppna jordbruksområdena kring sjön och Storhälltjärnen. Degermyran ligger relativt centralt i byn och passeras av den gamla byavägen som idag mest används för rekreation. Våtmarken kommer vara lättillgängligt och kunna nyttjas av både bybor i allmänhet och av den närliggande skolan, vilket är en fördel.
Största delen av marken som berörs av de föreslagna åtgärderna i förslag 1 är samfälld vilket underlät-tar markåtkomsten.
Nackdelarna med att anlägga en näringsavskiljande våtmark på den föreslagna platsen och sättet är svårigheten att leda in vattnet i våtmarken. Om vattnet leds in från Degermyrbäcken i nordvästra hör-net, eller en bit uppströms via kulvert eller pump, kommer våtmarken endast kunna avskilja näringsäm-nen från en del av Degermyrbäckens avrinningsområde. All avvattning från jordbruksmarken nedströms punkten varifrån vattnet leds ifrån kommer att undgå näringsavskiljning. Ju högre uppifrån vattnet leds in desto mer minskar denna del.
En fördel med förslaget är att våtmarken är så stor så att möjligheten att pumpa upp vatten från sjön och låta det passera genom våtmarken finns.