Hem och skola

Yeshua-Katz (2015, 1349) skriver just om anpassning i sin forskning och menar att normer som finns inom en viss grupp kan medföra att nya medlemmar i gruppen måste anpassa sig och etablera samma normer och värderingar för att passa in i gruppen. Det Erika nämner ovan, att man kan se att vissa personer förändras i och med ett nytt tjejgäng kan kopplas till Yeshua-Katz. Det kan vara en anpassning och etablering av normer och värderingar som ingår i den nya kamratkulturen.

7.3.4 Hem och skola

Vuxna, i det här fallet föräldrar, beskriver flera av tjejerna som ovetande om allt som händer på sociala medier och som okunniga. De beskriver vuxnas stöd som näst intill obefintligt och beskriver att det har att göra med den okunskap som förekommer i deras generation.

Lina beskriver att hennes föräldrar har svårt att acceptera allt med sociala medier för att det inte fanns under deras ungdomstid. Därför menar hon att de även har svårt att ta till sig av allt som sociala medier innebär. Flera uttrycker liknande uttalanden om föräldrar.

Erika:

De är en helt annan generation och även om de vill tro att de förstår så förstår de inte allt.

Olivia:

Vi får ofta förklara med mamma och pappa hur det går till. Typ om man bråkar med någon och man visar en snap så frågar de ba men vad menar den med det. För det ligger så mycket mer bakom en vanlig snap, alltså fattar du vad jag menar. […] De fattar inte, vi får lära dem!

Malin:

Alltså, mina föräldrar är inte så intresserade av sociala medier så jag tror inte riktigt att de förstår vad som händer på sociala medier. Däremot tror jag att de hade reagerat om jag lagt ut någon speciell bild på instagram, eller facebook för att de vet att väldigt många kan se!

Dunkels (2006, 47) presenterar Marc Prenskys begrepp digitala invandrare (digital immigrants) vilket i det här fallet kan tolkas vara föräldrarna till deltagarna. Tjejerna ovan beskriver hur deras föräldrar inte förstår vad som händer på sociala medier, har svårt att acceptera sociala medier, inte har något intresse för det samt att tjejerna får lära dem hur det går till. De nämner också att anledningen till att föräldrarna inte förstår är för att de är en annan generation. Malin säger att hennes föräldrar

förmodligen hade reagerat om hon la ut någon speciell bild som inte uppskattas. Det förekommer ett socialt spel bakom tjejernas självpresentationer, vilket av de flesta tjejerna beskrivs som något föräldrar inte förstår.

36

Däremot uttrycker Fia sig annorlunda jämfört med resterande tjejer. Hon beskriver att hennes föräldrar har bra koll på sociala medier och är intresserade av vad som händer på den arenan. De har blivit ett stöd i Fias hanterande av sociala medier och kroppsnormer. Polce-Lynch et al. (2001, 240) beskriver att familjens sätt att prata om kropp och kroppsbild påverkar hur barnen tänker om fenomenet själva.

Ett visat intresse från förälderns sida och som Dunkels (2006, 54) beskriver - en delad värld där vi lär av varandras kompetenser - kan möjligtvis öppna upp för att föräldrar blir ett bättre stöd i hanteringen av sociala medier.

Lärare och skolans utbildningsinnehåll tas upp av tjejerna, som flera beskriver att skolan inte ger någon undervisning rörande sociala medier och kroppsnormer. Däremot hävdar alla att skolan skulle kunna bidra med kunskaper för hanterandet av kroppsnormer och sociala medier överlag.

Lina:

Jag tror liksom att skolan skulle kunna göra ganska mycket egentligen för det är här man tillbringar den största delen av sina dagar och sitt liv dessa år liksom. Så jag tror att det är viktigt att lyfta sånt här i skolan.

Fia:

Lärarna säger inte så jättemycket om det. det är mer hon som du träffade nu, (namn) hon är ju liksom de flestas trygghet här. Så henne pratar vi jätteofta med och hon ger jättebra råd och så. Men annars, allmänt så pratar man inte så mycket om det i skolan liksom. […] Jag tror att det skulle hjälpa väldigt många. Och sen tror jag att det skulle få andra folk att inse att det här är en själv och att man inte ska hålla på att ändra själv inför alla andra liksom. Det tror jag.

Erika:

Skolan har aldrig lagt energi på sånt. Vilket är konstigt egentligen med tanke på hur mycket som kretsar kring bilder på sociala medier. […] Jag tror att om skolan skulle lyfta det oftare skulle fler tänka på det på ett annat sätt. Kanske också lära sig att inte uttrycka sig på ett visst sätt om vissa typer av kroppar och kroppsdelar för det är sånt som många tar illa upp av.

Precis det som tjejerna uttrycker att skolan skulle kunna bidra med - en bredare syn - berättar tjejerna i Burnette. et al (2017, 122–123) att deras skola gör. Deras skola främjar just en bredare bild av idealet och har öppnat upp för ett kritiskt tänkande kring samhällets definiering av vad en idealkropp är.

Tjejerna i studien anser att skolan skulle kunna vara till stor hjälp för att hantera sociala mediers potentiella, skadliga effekter. Fia berättar om en lärare som är en stor trygghet på skolan och som många pratar om jobbiga saker med. Detta tyder på att skolan kan vara en trygghet om rätt kunskaper och engagemang finns hos lärarna.

Alla tjejer beskriver på olika sätt hur olika faktorer i omgivningen har betydelse för mottaglighet av negativa effekter vad gäller kroppsnormer. Goffman (1963, 118–119) beskriver jagidentiteten och menar att den är olika bra hos olika personer beroende på hur en person förhåller sig till sig själv, och i det här fallet, sin kropp. Som Goffman beskriver, är jagidentiteten alltså föränderlig. I relation till tjejernas uttalanden som lyfts ovan, kan jag utifrån Goffmans teori om jagidentiteten tolka att tjejerna har olika bra jagidentitet beroende av plats och situation. Jagidentiteten kan vara bra i ett sammanhang men sämre i ett annat.

38