Hinder för tvåspråkiga förskoleverksamheter

Informanterna var medvetna om läroplansmålen och sitt pedagogiska uppdrag men ansåg att det var svårt att fullfölja uppdraget på grund av exempelvis personalbrist eller brist på kompetens. Förskollärarna och barnskötarna menade även att barnen befann sig i olika faser i sin språkutveckling, varför de var i behov av olika mycket stöttning och utmaningar för att utvecklas.

[…] Jag märker att vissa barn kan mer svenska än finska. Då stöttar jag med svenska ord när jag pratar finska, så att de liksom så att de kopplas till både och för att han kommer ju liksom lära sig vid sidan av svenskan […] (Fredrika Förskollärare)

Förskollärare och barnskötare var överens om att det finns en brist på planeringstid som har en negativ inverkan på verksamheten. Det var flera som berörde att de kände sig ensamma i planeringen och önskade mer reflektionstid med kollegorna men deras förtroendetid synkade inte. Respondenterna i samtliga förskolor beskriver en brist på planeringstid, men de finska avdelningarna har även materialbrist och därför är planeringstiden extra viktig för dem:

Men sen tänker jag också att jag skulle vilja, eller vi alla förskollärare på finska avdelningen skulle vilja ha en egen förskollärare reflektion. Att vi alla tre ska sitta tillsammans, jag tycker att det också är viktigt.

[…] Ha tid att sitta tillsammans en gång i veckan och bara fokusera på vad som behöver göras. Det är svårt att få till för vi alla har olika arbetstider (Fredrika Förskollärare)

30

Vi sitter alltid på måndagar, då har vi 2,5 h, en gång i månaden har vi APT och det kan vara något mer en gång i månaden. Men oftast två måndagar i månaden så har vi möte med hemvisten eller avdelningen. Men i och med att det är den enda tiden så känner vi att det är för lite (Fiona Förskollärare)

Jag tror att vi har ganska mycket material men att vi inte ha så mycket planeringstid. Vi har inte så mycket tid att förbereda någonting. […] Många gånger händer det att man måste bli spontan och tänka snabbt. Hade vi haft tid för planeringar då skulle det bli ännu bättre aktiviteter (Benita Barnskötare) […] Nu med Covid-19 så har det varit svårt att hinna med, vi har dåligt med planeringstid i vår organisation (Briana Barnskötare)

Fredrika tar upp hur allt måste godkännas av rektorn innan material beställs från Finland. Hon lyfter även att det finns brist på pedagogiska böcker på finska, ibland hittar de bra pedagogiska böcker på svenska som hon själv får översätta till finska. Nackdelarna med att material saknas på finska är att letande efter material och översättning är tidskonsumerande och krävande för pedagogerna. Briana tar även upp hur Covid-19 ställer till det för personalens planeringstid.

Enligt pedagogerna finns det heller inte många finska barnböcker i svenska biblioteket och de som finns innehåller ett äldre språkbruk. Pedagogerna uppger att de är i behov av tvillingböcker som är böcker på både svenska och finska samt rim och ramsor. Detta kostar pengar och behöver få godkännande från rektor eller medel från finska rådet. Felicia berättar att de på finska avdelningen erbjuds färdigt pedagogiskt material men på svenska, tiden för att översätta material är inte tillräcklig:

Att få ta på finskt pedagogiskt material är svårt, böcker som vi vill ha finns inte, en del finns. Utbudet i biblioteket på finska böcker är inte stort samt kvalitén är inte så bra. Gammalmodigt språk som är för avancerad för barnen att behärska. Appar som har med bokstäver att göra är på svenska (Fanni Förskollärare)

[…] Jag har jättemycket material som man kan använda för förskola som är färdig de bara ta och låna men vi kan ju inte använda de materialet för vi måste översätta det blir extra jobb och vi har inte den tiden […] (Felicia Förskollärare)

Vi får ta reda på saker själv som exempelvis maila bibliotekarie i Finland för att få tips på pedagogiska finska böcker sen försöker vi läsa oss in på böcker, för vi kan inte bläddra i dem (Fanni Förskollärare) Ibland kan man känna att man har sjungit samma sånger hela tiden, man blir ju trött på det själv och barnen kanske också vill lära sig något nytt (Barbro Barnskötare)

Vi har köpt in böcker, men jag känner att vi kan behöva fler böcker. Dem som vi har är använda och går sönder (Barbro Barnskötare)

Jag tycker att material finns, det finns material och böcker att beställa jag vill mer att organisationen/personalen får mer fortbildning för det skulle behövas (Brianna Barnskötare)

Här uppger de flesta att det är dåligt med finskt material, förutom barnskötarna Brianna och Barbro som anser att material och böcker finns men önskar mer kunskapsutveckling för sig själva och sina kollegor.

Pedagogerna uppger att, för att på bästa sätta kunna stötta och utmana barnen, personal på finska avdelningar behöver mer kunskapsutveckling. Pedagogerna framhäver att de fått viss kunskapsutveckling i exempelvis läslyftet, någon föreläsning, pedagogisk timme om språk

31

eller något seminarium om flerspråkighet. Pedagogerna är nyfikna och vill ta del av den nya forskningen som är en del av en ständigt pågående process.

[…] Vi har inte fått så mycket kompetensutveckling inom flerspråkighet och det är väl det som vi har klagat över, vi har typ fått någon form av föreläsning (Fiona Förskollärare)

[…] Nej tyvärr inte jag har tänkt att jag ska gå ett tecken som stöd kurs som finns på nätet bara, men inget utöver det […] (Felicia Förskollärare)

[…] Jag har gått läslyftet med inriktning mot flerspråkighet […] (Frida Förskollärare)

Pedagogerna uttrycker alltså att material saknas samt att de önskar mer fortbildning. Pedagogerna lyfter hur finska rådet ger en summa pengar varje år där material köps in samt att de skickas iväg på studiebesök för att främja arbetet för flerspråkighet.

Förra året fick vi pengar då åkte vi till Helsingfors och deltog i en förskolemässa som hade föreläsningar och finskt material som vi kunde beställa. […] Finska rådet är bra men det räcker inte till allt som vi behöver […] (Felicia Förskollärare)

Här understryker Felicia en punkt som de flesta påpekar, att finska rådet är en bra resurstillgång men att man måste ansöka om allt, samt att trots detta så räcker inte det till allt. Informanterna lyfter även specifikt hur de känner sig ensamma och önskar mer kontakt med andra finska förskolor.

[…] Vår rektor har skickat förfrågningar med inte fått något svar, det skulle vara lättare att se vad dom tänker (Fanni Förskollärare)

[…] Vi har inga samarbeten, vi har varit ensamma i många år här i norra Sverige, Det hade varit väldigt givande att samarbeta med finska förskolor, några gångerna har åkt på studiebesök i finska förskolor (Briana Barnskötare)

Fanni berättar hur rektorn via mail har bjudit in finska förskolor för samarbete men inte lyckats få kontakt.

Approprieringen som sker tidigt i livet är mycket betydelsefull. Genom att lära sig sitt första språk och förstå sociala samspel utvecklar barnet även sin identitet. Ett lärande sker med hjälp av stöttning av omgivningen samt att bekanta sig av olika kulturella redskap. De hinder som har beskrivits ovan skapar sämre förutsättningar för en språkutvecklande miljö. Det blir svårare att skapa en språkutvecklande zon om de personer som ska utgöra förebilder och en mer kunnig omgivning har dåliga kunskaper samt otillräckligt material. Barnen får inte möjlighet att samspela med andra barn i samma situation på andra förskolor. Bristen på planeringtid och kunskapsutveckling för personalen riskerar att påverka användningen av de medierande redskapen som exempelvis bildstöd eller tecken som stöd negativt.

7.3.3 Sammanfattning av resultat och analys

Förskollärarna och barnskötarna anser att samarbete tillsammans med vårdnadshavare är en viktig faktor för att främja barnens språkutveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att fira finska högtider, äta finsk mat samt läsa finska böcker. Det är genom vardagliga samtal som barnen lär sig betydelsen av nya ord. Pedagogerna nämner även hur viktigt det är med stöttning i finska språket från vårdnadshavare genom att de kommunicerar på finska i

32

hemmet. De språkliga redskapen som barnen erbjuds i verksamhetens hjälper dem att tänka, kommunicera samt förstå och analysera sin omvärld. Covid-19 är en faktor som ställer till det i samarbetet med vårdnadshavare, men alla informanter hade trots omständigheterna en positiv inställning eftersom lösningar hade skapats. Samverkan med finska rådet var något som respondenterna uppgav olika perspektiv på. Samtliga ansåg att finska rådet var en viktig resurs, men att några var lite osäkra på exakt hur stödet fungerade. I analysen framträder tydligt att förskollärarna och barnskötarna använder sig av ett komplementärt synsätt på skolans roll för elevernas utveckling av finskan, samt att de försöker skapa en proximal utvecklingszon för att utveckla det finska språket hos eleverna. Med hjälp av stöttning så fungerar den vuxne som en förebild och ska uppmuntra till en språkutveckling. De ska stötta så mycket som möjligt tills det succesivt börjar avta. Barn ska få mycket stöttning men det ska även finnas utrymme för eget tänkande.

Informanterna uppgav att diverse hinder som påverkade tvåspråkiga verksamheten var många och berörde material, personal och brist på tid för reflektion och planering, fortbildning och samverkan med andra finska förskolor. Detta är faktorer som är väldigt viktiga i de finska förskolorna för att kunna erbjuda barnen en stimulerande språkmiljö. Bristen på samarbete med andra finska förskolor var ett hinder, samtliga kände sig som isolerade öar. Brist på planeringstid och kunskapsutveckling för personalen påverkade bruket av de medierande redskapen som exempelvis bildstöd eller tecken som stöd. Approprieringen som sker tidigt i livet är mycket betydelsefull för barnets sociala samspel och identitet. Hindren påverkade den språkutvecklande miljön vilket medförde att det blev svårare att skapa en språkutvecklande zon.

33

8 Slutdiskussion

I läroplanen (2018) står det att barn som tillhör de nationella minoriteterna ska ”stödjas i språkutvecklingen av deras nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet “. Förskollärarna och barnskötarna som intervjuades i denna studie jobbar på olika finska avdelningar. Det innebär att de arbetar med det svenska språket samtidigt som de ska främja det finska språket och kulturen. Följande avsnitt kommer att diskuteras utifrån de två delstudierna i analysen för att besvara studiens frågeställningar