• No results found

HISTORIA UNDERIFRÅN – UNDERVISNING I GLOBAL OCH LOKAL KONTEXT

Malmö är en stad som växer och inflödet av människor som flyr krig och förtryck är ständigt pågående. Mängder av människor som faktiskt är och har varit subjekt i ska- pandet av staden har exkluderats från berättelserna om densamma. Frågor om rätten till staden och nödvändigheten att se bortom och bakom de officiella källorna har sedan länge uppehållit historiker och sociologer som har opponerat sig mot och för- hållit sig kritiska till den traditionella historieskrivningen. Den brittiske historikern E P Thompsons klassiker A Making of the English Working Class är ett exempel (Thom- pson, 1963). Även Henri Lefebvre betonade sambanden mellan rätten till staden och berättelserna om staden (Merrifield, 2006). Rätten till staden har i detta hänseende existentiell relevans, vilket också är ett bärande tema i en artikel av David Harvey som inspirerad av Lefebvre slår fast att rätten till staden handlar om något större än endast bara den individuella friheten att få tillgång till stadens resurser. Han pekar på

160

Jonas Sjölander

alla stadsinnevånares rätt att få existera och att få vara med att skapa och sätta avtryck i såväl gestaltningar som omgestaltningar av staden. Harvey betraktar detta som en mänsklig rättighet (Harvey, 2008). I sin förlängning borde rätten till staden kanske till och med även omfatta stadsinnevånare som sedan länge är döda; människor som har byggt städerna och varit en del av dem, men som inte syns eller får ta plats och gestalt i de offentliga källorna.

Det underifrånhistoriska perspektiv som lyfts fram här anknyter till den begrepps- liga innebörd och historiesyn som presenterades i de två antologierna Tycka, tänka tro och Bygga, bryta, bo i början av 1990-talet (Broberg, Wikander & Åmark , 1993, 1994). Där konstaterades att alla människor har rätt till sin historia, även de undans- kuffande och osynliga. Kvinnor, barn, åldringar, sjuka, fattighjon har lika stor rätt att synas i historien som de framgångsrika, förmögna och prominenta personerna. Alla har dessutom rätt att bli synliga som individer, inte endast som anonyma beståndsde- lar i strukturer eller sociala kollektiv. Även arbetet lyftes fram som intressant att stu- dera inte minst för att det genom historien har skapat rikedomar och överskott som har fördelats ojämnt och koncentrerats till härskande minoriteter i samhället. Krop- pens historia är ytterligare en tematik. Genom historien har människor älskat, skrattat och gråtit. Människors kroppar har pryglats, bestraffats och fängslats. Kroppar har dolts med kläder som signalerat status och position. Kroppar har utsatts för smittor och sjukdomar och den medicinska vetenskapen har i olika tider haft olika svar på frågan om hur kroppen ska botas och behandlas. Tankar, idéer, föreställningar om världen, livet och döden har förändrats och omformulerats genom historien och de har sett olika ut beroende på position och status. Därför blir det underfrånhistoriska perspektivet också ett inifrånhistoriskt sådant. Här återfinns kritiska förhållningssätt som omsatta i historieundervisningens praktik skulle kunna bidra till överskridande möten och emancipatoriska rörelser i konkret mening vilket medför ett erkännande av eleverna som aktiva och medskapande subjekt i historien. Elever med erfarenhet av migration, exiltillvaro, flykt, krig och umbäranden i andra världsdelar måste betraktas som ovärderliga resurser i ett sådant sammanhang. De är någonting annat än svaga bärare av tillkortakommanden, problem och annorlundahet.

Ett sätt att förebygga och överbrygga social exkludering, stigmatisering och mot- verka segregation är att skapa förutsättningar för positiva lärmiljöer i områden och skolor som saknar social prestige och status. Undervisning med pedagogiska kartor och historiska vandringar som bedrivs i Malmö sedan 2016 – och dessförinnan under flera år med erfarenhetsbaserad pedagogik inom Naturskolans regi – skulle kunna vara exempel på just detta (Schilhab & Lindvall, 2017). Utarbetandet av pedagogis- ka kartor, organiseringen av stadsvandringar, källkritiska lokalhistoriska studier och övningar har potential att ge ämnet existentiell mening och relevans för både lärare och elever (se Malmö stads hemsida Pedagogiska kartor). Genom stadsvandringar och källkritiska övningar finns det möjlighet att arbeta med att upptäcka hur staden Malmö har förändrats geografiskt, socialt och kulturellt genom århundradena. Om eleverna erfar att de själva hör samman med, är en del av och har betydelse för stadens kontinuitet och förändring kommer historieämnet till sin rätt.

161

Elever som subjekt och aktörer med potential

Den gömda och glömda historien i Malmö Stad – bortom monumenten

Varje tid har sina monument och i varje tid skapas historia bakom och bortom monu- menten. Drygt hundra år efter affärsmannen och företagaren Frans Suells död restes en staty över honom mittemot hamnen i Malmö. Sju år tidigare hade Amalthea-man- nen Anton Nilsson och hans kamrater utfört ett attentat mot ett fartyg med strejk- brytare alldeles i närheten av Suell-statyn. En av strejkbrytarna dog. Nilsson satt vid tiden för avtäckningen av statyn inspärrad på Vita Briggen som fängelset i Karlskrona kallades, efter att dödstraffet hade omvandlats till livstids fängelse. Amaltheadådet har kommit att bli en välkänd episod i Malmös och arbetarrörelsens historia. Ömsom har händelsen tonats ned och ömsom lyfts fram beroende på vilka politiska krafter och rörelser som har använt den i sina historiska narrationer (Tidman, 1998).

På en hästrygg på Stortorget i Malmö tronar Karl X Gustav, som sägs ha haft sam- ma midjemått som han var lång. Det är inte ett monument över de tiotusentals sol- dater som slaktades eller sket ihjäl sig i de många och blodiga erövringstågen som kungen gav sig ut på för att etablera och konsolidera den svenska stormaktstatusen under 1600-talets mitt. Monumentet är en kvarleva från det nationalistiska 1800-ta- let. Nationalismen som idé var långt ifrån unik för Malmö och Sverige. På konti- nenten blev den en av faktorerna bakom och det ideologiska bränslet för två blodiga världskrig under 1900-talet. När Frans Suell-statyn avtäcktes år 1915 hade antimili- tarismen och fredsaktivismen tryckts tillbaka av nationalistisk yra och en känsla av oövervinnerlighet i såväl England, som Frankrike och Tyskland. Suellstatyn är inte ett monument över de bröduppror som faktiskt utbröt i Malmö på 1820-talet strax efter Frans Suells död. Statyn har dessutom ryggen vänd mot det spinnhus dit normbryter- skor förpassades till straffarbete (Sundman-Marknäs, 2012). Istället är det betydelsen av en driftig köpman, som visste hur det gick till att köpa billigt och sälja dyrt som lyfts fram. Sammanslagningen av Suells och Kockums ekonomiska imperier påverka- de onekligen staden och livet för generationer av människor under lång tid framöver. Det finns dock många berättelser i Malmö att utforska och många frågor att ställa som inte tar sin utgångspunkt i enskilda personer som har avbildats i monument:

• Barnarbete vid Suells tobaks- och textilindustrier. Vad säger det oss om vår egen och dagens globala klyftor? Barnarbete och slaveri är idag mer om- fattande än någonsin förr, men ändå ser vi det som någonting avlägset och som företeelser utan koppling till vår tid och verklighet.

• Vad kan nya och gamla byggnader i Malmö berätta? Vilka bor i Möllevång- en eller Kirseberg idag och vilka bodde där förr?

• De stora arbetsplatserna Kockumsvarvet och textilindustrin. Vilka arbeta- de där? Hur och var bodde de? Hur levde de? Vad drömde de om?

• Vilka berättelser finns dolda i de olika migrationsvågorna genom decen- nierna till staden?

• Vilken betydelse har Öresund haft som migrationsfält genom historien? • Varför lades varvsindustrin plötsligt ner?

162

Jonas Sjölander

• Hur kan det komma sig att eternitfabriken i Lomma lades ner och att sam- hället numera är en sovstad till Malmö med dyra och exklusiva bostäder, båtar och restauranger belägna ett stenkast från stranden?

I de traditionella narrativen över såväl centralmaktens historia som den lokala histori- en, i det här fallet Malmös, är begrepp som ”storhetstid”, ”blomstringstid”, ”uppgång” och ”nedgång” vanligt förkommande. Begreppen avser att beteckna ekonomiskt star- ka respektive svaga perioder, eller perioder där staden haft en särskilt politisk och kulturell betydelse i förhållande till kungadömena i Danmark och Sverige. I en äldre konservativ och i viss mån nationalistisk historieskrivning har i båda länderna det ena nationella inslaget uppvärderats i förhållande till det andra. Under sista delen av 1800-talet växte historia fram som en akademisk genre i Europa och historieäm- net blev en viktig komponent i den nationalistiska väckelsen. Historieämnet blev av central betydelse för konstruktionen av stater, nationell identitet och geist. Samtidigt uppträdde socialdarwinistiska filosofier på kontinenten och vissa nationer ansågs mer överlevnadskraftiga än andra, vilket också i förlängningen ledde fram till rasbiolo- giska föreställningar om ras som också knöts till nationen och kulturgemenskapen. I denna ideologiska miljö uppstod även specifika idéer om hur nationer, raser och kulturgemenskaper hade växt fram på ett organiskt sätt. Som vi alla vet är denna fö- reställningsvärld alltjämt levande och vinner mark i det svenska politiska landskapet. Detta sätt att se på nationer – som historiskt givna men föränderliga storheter och samhällen – har även kommit att påverka senare historieskrivning och därmed också historieundervisningen. Det märks inte minst i värderingen av vad som anses vara historiskt intressant och tvärtom. Den svenska politiska historien är fortfarande do- minant så till vida att det än idag finns ett starkt fokus på svenska kungar och krig, svenska prominenta personer, svenska framträdande köpmän, svenska biskopar och adelsmän. Det är segrarnas historia som skrivs eftersom det oftast (inbillar vi oss) är segrarna som är mest synliga och som har satt spår efter sig i såväl skriftliga källor som i form av artefakter och kvarlevor. Den politiska historien kommer alltid ha sin betydelse. Den äger framför allt förklaringskraft när det handlar om ekonomisk och politisk utveckling, förändring och kontinuitet.

Härskarmakten har sedan medeltiden varit knuten till ett fåtal händer. Ekonomis- ka och politiska maktinnehavare har därför också haft stora möjligheter att sätta av- tryck i historien, eller snarare givit dem möjlighet att lägga sig som en blöt filt över de andra som också har existerat och varit betydelsefulla. Vi förknippar dem med särskilda epoker och händelser och de blir betydelsebärande i kronologin så som ock- så vissa årtal kan bli det. Men bakom de framträdande stora männen (för det handlar för det mesta om män), bakom perukstockarna, plymerna, de vunna eller förlorade sjöslagen och de pampiga byggnaderna och slotten fanns småfolket och vardagsli- vet. Där fanns de människor vars arbetskraft exploaterades, kvinnorna och de sociala strukturer som begränsade det stora flertalets handlingsutrymme. Där levde männ- iskorna sina liv, de älskade, åt, svalt och befann sig i konflikt med varandra och ibland också med överheten. Här kan underifrån-historiska aspekter av historien bidra med perspektiv och frågeställningar som levandegör historien och gör den angelägen. Den

163

Elever som subjekt och aktörer med potential

blir existentiellt relevant och sammantvinnas med företeelser i samtiden som elever- na kan relatera och förhålla sig till eftersom de berör deras liv och det de kan känna igen i samtiden. För visst borde det faktum att hälften av arbetarna vid Suells tobaks- fabrik i Malmö under tidigt 1800-tal var barn under 14 år kunna väcka intresse och engagemang? Barnarbetet minskade visserligen i betydelse under 1800-talets andra hälft, då Kockum hade tagit över fabriken, men det fanns kvar ännu vid sekelskiftet 1900. Först 1925 hade barn och unga nästan helt försvunnit ur produktionen (Olsson, 1978). Frågan om varför barnarbetet upphörde har varit föremål för olika tolkningar och strider mellan historiker. Den borde vara minst lika spännande att närma sig i historieundervisningen. Särskilt med tanke på att varje inköp som görs i en leksaks- affär, i en H & M-butik eller i det småländska möbelvaruhuset vid Svågertorp ger frågan en brännande och dagsfärsk aktualitet. Grundaren av den sistnämnda globala möbelkoncernen lyfts ofta fram som den en typisk representant för svenskt provin- siellt entreprenörskap som har erövrat världen. Kritiken mot företaget (skatteflykt, grundarens sympatier med fascismen, exploatering av råvaror och arbetskraft i tredje världen) trängs i regel undan av den entreprenöriella, nationalistiska och provinsialis- tiska berättelsen om grundarens förmågor att köpa billigt och sälja lite mindre billigt. Den behöver däremot inte förträngas i historiska undersökningar utförda av elever och lärare på vandring i sin stad. De är fria att tolka och kritiskt granska såväl det nutida som dåtida bruket av historien, liksom de historiska och samtida miljöerna de upptäcker och avtäcker via arbetet med de pedagogiska kartorna.

HISTORIEÄMNET OCH DEN EXISTENTIELLA RELEVANSEN