På olika platser runt om i staden kan besökaren stöta på min- nesplaketter. De kan vara placerade på byggnader, i parker och på marken som till exempel stenar i trottoarer. De har bekostats av privata eller offentliga medel. Möjligheterna är många. Dessa inskriptioner eller minnesplaketter öppnar ett historiskt fönster på glänt för besökare och människor som bor i staden. De representerar några människors önskan om att berätta något om individer som har levt tidigare eller hän- delser som har utspelats sig i närheten av just dessa platser. Vanligtvis kan dokument bekräfta och ge mer fakta. Det är emellertid inte så lätt att få en överblick över minnesplaketter i Malmö, vilka de är och varför de finns.
En dag parkerade jag min bil bakom teatern, och där mel- lan några buskar under ett par träd i mitten av parkeringsplat- sen, upptäckte jag en minnesplakett. Texten berättade att på just den här platsen den 24 februari 1910 hade det funnits en restaurang och i ett av rummen hade 19 män beslutat sig för att bilda MFF, Malmös Fotbollsförening. Minnesplaketten hade satts upp 2010 för att påminna om att klubben hade ex- isterat i 100 år. Texten berättar vidare om en evig tacksamhet mot de nitton grundarna, ”för alltid tacksamma”, och därefter följer alla nitton namnen, med för- och efternamn. Enligt en artikel i Sydsvenska Dagbladet talade en av stadens represen- tanter vid invigningen och han sa: ”Jag hävdar att MFF är en av Malmös mest framstående kännetecken. Under 100 år har klubben engagerat, roat, och ibland även irriterat. Men den har varit ett gemensamt centrum för många invånare i Mal- mö. MFF påminner en hel del om Malmö som stad, hur den har utvecklats från gamla traditioner och från ett industriellt
Bild 4. St. Gertrud i Malmö. Foto: Irene Andersson
fokus till ett framtidsorienterat fenomen.”47 Detta minnestal
knöt samman fotbollsklubben med Malmö som stad, fortfa- rande ett levande fenomen, som också ofta skrivs in i den his- toria som berättas om Malmö.
Ett väl frekventerat konferenscenter i Malmö är S:t Ger- trud. Centret består av tre gamla medeltida gårdar, men cen- trets namn kommer från kvarterets namn, S:t Gertrud. Platsen är emellertid äldre än de medeltida gårdarna. Staden Malmö dateras till 1200-talet. I detta område fanns en stadsport, Öst- erport, och alldeles innanför porten, i närheten av havet och nära landsvägen till Lund, slog sig människor ner för att bland annat syssla med handel. De tre gårdarna från medeltiden bär namn efter sina ägare, Rasmus Kieldson, Niels Kunze och Ha- quin Bager. Under moderniseringen på 1960-talet fanns det en risk för att kvarteret S:t Gertrud skulle förstöras, men Malmö stad gick in som köpare. Konferenscenter har ofta namn på sina olika rum, och vad kunde vara mer passande på en historisk plats än att namnge rummen efter personer som har bott och verkat där.
Grahn har något viktigt att säga om detta ämne. Hon be- tonar att fasader, hus, byggnader och andra intressanta platser, inskriptioner och minnesplaketter, också kan och bör studeras ur ett genusperspektiv. Hon ställer frågor om representation och maktrelationer. Till exempel: Vem bodde i byggnaderna? Vad vet vi om dem och deras liv? Vilka levnadsförhållanden hade de? Kopplas både kvinnor och män till byggnaderna och ges de både för- och efternamn? Ger källorna samma möjlig- heter till kunskap när det handlar om annan information om dem? Är deras relationer till byggnaderna värderade lika? Är de roller de tilldelas i relation till byggnaderna traditionella eller alternativa?
47 Kjell-Arne Landgren, i “ MFF:s grundare hedras”, Sydsvenska dag-
bladet 2010-03-08, http://www.sydsvenskan.se/sport/fotboll/mff/
Hennes frågor ger nutida människor möjlighet att hand- skas med problem som rör skillnader mellan hur genusmakt- ordning i förgången tid och genusmaktordning idag kan gö- ras synliga och presenteras. Grahn betonar betydelsen av att genuskoda även män i historien, och att bli varse när och hur maskulin överordning och hierarki reproduceras. Att relatera en maskulint könad sfär till en nära relaterad kvinnlig sfär och visa på assymetriska maktrelationer och hur kvinnlig under- ordning upprätthålls är viktigt. Hon menar att det existerar två olika berättelser av män/maskulinitet och kvinnor/kvinnlighet. Det är tydligt och synligt i språket, i användandet av hela namn och titlar, berättelser i både mikro- och makroperspektiv, samt i olika adjektiv och adverb i uttryck som handlar om kvinnlig respektive manlig representation.48 Vilken information får be-
sökaren som läser informationstavlorna på S:t Gertrud? Maskulina namn: Niels Kuntze, Tomas Jyde, Oscar, Karl XII, Jep Nielsen, Hauqvin Bager, J P Salmson, Lars kök, Henriks kök, Rasmus Kieldson, William Klein, Anders Lundberg, Jonas Lundin och Ferdinand Tengwall.
Relationer till byggnaderna - män: Löjtnant, bygg- mästare, arkitekt, köpman, kung, borgmästare, ägare, präst, fader.
Kvinnliga namn: Anne Ipsdatter, Märta Bager, Ma- ria Bager, Bertha Bager, Clara Bager, Carolinahallen, St Gertrud, Gertrudhallen, Anna och Catharina.
Relationer till byggnaderna – kvinnor: Fru, dotter, flicka, borgmästarinna.
Namnen avslöjar många byggmästare och ägare från äldre tid, men också arkitekter från modern tid.49 Kung Karl XII bodde 48 Grahn 2007, s 21-22.
49 Andra namn som Malmros, Quensel, Faxe, Nerman and Cronholm är inte genuskodade.
aldrig där, men huset var byggt under hans tid som regent och hans namn finns med på skyltarna. Fäder och döttrar är de mest frekventa släktrelationerna i samband med byggnaderna, eftersom egendomen passerade genom dottern till svärsonen. De kvinnliga namnen, förutom S:t Gertrud, är relaterade till män och familjer. Besökaren får ingen information alls om de fyra flickorna som är namngivna som just ”Flickorna Bager” på de olika salarna med deras förnamn. De är konstruerade som flickor kanske för att de var det då de bodde där. Vad hände med dem? Hur såg deras liv ut i dessa byggnader? Och om namnet S:t Gertrud finns ingen information.50
Ovanstående skilda typer av material kan placeras in i steg ett i Grahns analysmodell, Det dominerande könet privilege- ras. Det finns mycket lite information om relationen till det underordnande könet, det kan nästan karakteriseras som tyst- nad. Inga reflektioner görs i relation till de val som är gjor- da. Men de kan också karakteriseras som Synliggörande. Det underordnade könet är synligt genom traditionella roller. På St:Gertrud finns emellertid en kopia av ett gravmonument på vilket Anne Ipsdatter syns i en position som i vår nutid kan tolkas som en jämställd position, åtminstone jämnbördig.
50 Det kan ha varit Sankta Gertrud från Nivelles, född 626 i Belgien, senare abbedissa i Nivelles. På medeltiden i städer med tyska invå- nare blev hon ett viktigt helgon för sjömän och andra som reste. Se Wikipedia.