1. Författare, titel, land och publikationsår
a. Vilka var författarna? Vad får vi veta om dem?
b. Vad var titeln på artikeln? Vilka tankar ger titeln om vad studien kommer att handla om?
c. I vilket land genomfördes studien? d. Vilket år publicerades artikeln? 2. Syfte (Aim)
a. Vad var syftet med studien - översatt till svenska? b. Vilka centrala begrepp finns i syftet?
3. Bakgrund (Background/Introduction)
a. Finns de centrala begreppen i syftet definierade i bakgrunden? b. Finns det en problematisering tidigt i bakgrunden? En
problematisering är ett stycke där forskarna ger sina motiv till varför denna studie behövs.
c. Finns tidigare forskning inom området beskriven? Vad handlar denna forskning om? Någon forskning som saknas?
d. Finns det en teori, modell eller något centralt begrepp i bakgrunden? Vilken/vilket?
e. Kan du tänka dig någon teori/modell/centralt begrepp som hade passat att ta med i bakgrunden?
4. Metoden – Urval och datainsamling (Sample and Datacollection) a. Vilken typ av urval användes? Använd det vetenskapliga begreppet. b. Hur många personer ingick i studien?
c. Hur många tillfrågades/hur stort var bortfallet? d. Hur såg urvalet ut? Antal, kön, ålder osv.
e. I vilket kontext (sammanhang, miljö) genomfördes studien? f. Vilka var inklusions- respektive exklusionskriterierna?
g. Vilken slags datainsamling användes? Använd det vetenskapliga begreppet.
5. Metoden – Genomförande och analys (Procedure and Analysis) a. Vem rekryterade deltagarna?
Refereras som Blomqvist, K., Orrung Wallin, A. Beck, I (2016). HKR:s granskningsmall för KVALITATIVA studier. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Sid 2 (2)
b. Var skedde datainsamlingen? Hur gick forskarna rent praktiskt tillväga vid datainsamlingen? Tidsaspekter? Utskrifter?
c. Vilka frågor ställdes?
d. Vilket slags kvalitativ analys användes? Vetenskapligt begrepp. e. Vem/vilka genomförde analysen?
f. Redovisas forskarnas förförståelse? g. Hur gick analysen till?
h. Vilka etiska överväganden gjordes? Fanns forskningsetiskt tillstånd? 6. Fynd (Findings)
a. Vilka var de övergripande resultaten (kategorier & subkategorier alt. teman & subteman)?
7. Diskussion (Discussion/ Comprehensive interpretation) a. Vilka fynd väljer forskarna att fokusera i sin diskussion?
b. Vilken ny forskning/vilka nya teorier för forskarna in i diskussionen? 8. Slutsats och kliniska implikationer (Conclusion, clinical implications) a. Vilka slutsatser drar forskarna?
b. Vilka kliniska tillämpningar av fynden föreslås? c. Vilken ytterligare forskning föreslås?
9. Kvalitet (Se Shenton, 2004)
a. Hur bedömer du studiens tillförlitlighet a) (Credibility)?
b. Hur bedömer du studiens verifierbarhet b) (Dependability)?
c. Hur bedömer du studiens pålitlighet c) (Confirmability)?
d. Hur bedömer du studiens överförbarhet d) (Transferability)?
a) En kvalitativ studies tillförlitlighet bestäms framför allt av om studien svarar på syftet, om citaten som redovisas antyder att intervjuerna blivit djupa dvs.
verkligen speglar deltagarnas upplevelser samt av urvalet.
b) En kvalitativ studies verifierbarhet bestäms framför allt av om metoden (intervjuerna, genomförandet, analysen) är beskriven på ett sätt som gör att det
skulle gå att göra om studien.
c) En kvalitativ studies pålitlighet bestäms framför allt av om fler än en person har deltagit i analysen, om forskarna har beskrivit sin förförståelse, om de visar
att de inte bara har sett det de trodde och hoppades att de skulle finna samt av vilken relation det finns mellan forskarna och deltagarna.
d) En kvalitativ studies överförbarhet bestäms framför allt av urvalet, om sammanhanget där studien genomfördes (kontextet) är väl beskrivet och av
38
Titel. Land, År metod
De Panfilis, L., Di Leo, S., Peruselli,
C., Ghirotto, L., & Tanzi, S.
“I go into crisis when …”: ethics of care and moral dilemmas in palliative care Italien, 2019
Syftet var att förstå hur sjukvårdsperson al hanterar etiska frågor inom palliativa vården. Bekvämlighetsurval. Deltagare var nio läkare och sju sjuksköterskor från elva sjukhusavdelningar. tio kvinnor, sex män, ålder 21– 70. Inklusionskriterier: varit engagerade med kroniskt sjuka patienter, som har dåliga prognoser och nyligen deltagit i en 4h utbildning om palliativ vård som hölls på sjukhuset. Externt bortfall: 4 Semistrukturerade intervjuer. Cheferna på respektive sjukhusavdelningar blev informerade av huvudforskaren. Efter godkännande av cheferna mejlades informationen ut till deltagarna. De inbjudna kontaktades på telefon, efter samtycke, tid, plats för intervju. Intervjuerna varade i minst 45min. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Individuella intervjuer
Tematisk analys.
Fem teman, nio subteman Moral ger allmän vård, moral är att veta hur man ska ha en relation med patienterna, moral är att erkänna moraliska principer, moralisk dimension & kommunikation, moraliska dilemman som individuella konflikter. –”Går in i en kris när familjemedlemmar ber mig att inte säga sanningen till patienten. Hantera etiska dilemman är av vikt att lägga tid på dialog och kommunikation”.
Tillförlitlighet: Stärks: relevant metod och att tre forskare deltog i
analysprocessen.
Verifierbarhet: Stärks: framgår vilka frågor som ställts och att teman beskrivs. Citat användes i resultatet. Pålitlighet: Stärks: etiskt godkänd av en kommitté. Sänks: forskarna inte beskrivit sin förförståelse.
Överförbarhet: Stärks: väl beskriven kontext.
De Vries, K., Plaskota, M.
Ethical dilemmas faced by hospice nurses when administering palliative sedation to patient with terminal cancer England, 2016
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av etiska dilemman vid palliativ omvårdnad av cancerpatienter. Ändamålsenligt urval. Sju sjuksköterskor som jobbade på hospice. Alla deltagare var kvinnor i åldrarna 24-62. De hade arbetat inom palliativ vård i sju månader- åtta år. Externt bortfall: 13
Semistrukturerade intervjuer
20 sjuksköterskor fick inbjudan att delta, endast sju svarade ja. Frågan som ställdes var om de hade varit med i någon situation där de administrerat palliativ sedation och hur de kände. De fick prata fritt om detta utifrån deras erfarenheter och känslor. Intervjuerna tolkades och transkriberades och sedan skapades det teman.
Att underlätta en fridfull död var sjuksköterskans primära mål, där de genom lugnande kunde göra det bekvämt för patienten. Etiska dilemman som sågs var relaterade till beslutsfattande. Dessa beslut som blev teman var: ”jonglera med drogerna”, ”orsaka döden”, och att sederna ungdomar- familjen ”begär” lugnande och tror att hospice är en plats där man påskyndar döden.
Tillförlitlighet: Stärks: då båda forskarna deltog i analysprocessen och forskningen svarar på syftet.
Verifierbarhet: Stärks: det beskrivs huvudteman utifrån intervjuerna och det finns med citat i resultatet. citat användes i resultatet.
Pålitlighet: Stärks: etiskt godkänd. Sänks: ingen förförståelse är beskriven. Överförbarhet: Stärks: väl beskriven kontext. Sänks: endast kvinnor
39
Titel. Land, År metod
Hemberg, J. & Bergdahl, E.
Ethical sensitivity and perceptiveness in palliative home care through co-creation. Finland, 2020
Syftet var att utforska sjuksköterskors upplevelser av vårdande möten och samskapande i palliativ vård ur ett etiskt perspektiv. Bekvämlighetsurval. Elva kvinnliga sjuksköterskor & en manlig. Ålder 23-64 år. Erfarenhet 1-43 år. Tre arbetade på en privat hemsjukvårdsorg. medan nio en offentlig hemvårdsorg. Inklusionskriterier: sjuksköterskor arbetande i hemsjukvården med kroniskt sjuka och döende patienter.
Djupintervjuer
Intervjuerna varade mellan 60-90 min, utfördes vid universitet där en av forskarna arbetade eller i respektive hemsjukvård. Användes en
intervjuguide. Hermeneutiskt tillvägagångssätt enligt Gadamer. Tematisk analys
Det hittades ett övergripande tema, ett huvudtema och fyra subteman. Det övergripande temat handlade om Vårdande möten är baserade på tid, etisk känslighet, uppfattningsförmåga i
omvårdnadsåtgärder i ögonblicket - etisk kompetens. Ska vara öppen för alla situationer. Låta patienten välja sin väg. Huvudtemat handlade om Samskapande som etisk känslighet och
uppfattningsförmåga i möten med hemvård. Alla teman och
subteman diskuterades.
Tillförlitlighet: Stärks: Svarar på syftet. Analysprocessen redovisas tydligt och båda forskarna deltog i analysen.
Verifierbarhet: Stärks: Citat användes i resultatet. Metoden väl beskriven. Sänks: De exakta frågorna redovisas inte.
Pålitlighet: Stärks: Forskarna har beskrivit sina tidigare erfarenheter. Överförbarhet: Stärks: Kan generaliseras till liknade kontexter. Sänks: Mest kvinnor, endast en man.
Karlsson, M., Karlsson, C., Barbosa da Silva, A., Berggren, I., Söderlund, M.
Community nurses' experience of ethical problems in end-of-life care in the patient's own home.
Sverige, 2012.
Syftet var att få en djupare förståelse för sjuksköterskors upplevelse av etiska problem i vårdandet av patienter i deras egna hem vid livets slutskede.
Bekvämlighetsurval. Tio kvinnliga sjuksköterskor från fem olika kommuner intervjuades. Inklusionskriterier:
Sjuksköterskor med erfarenhet av vård i livets slutskede hemma hos patientens egna hem.
Kvalitativa intervjuer
Cheferna i de fem olika kommunerna ombads att plocka ut sjuksköterskor som uppfyllde kravet. Intervjuerna genomfördes av författare och varade mellan 1– 1,5h. spelades in och skrevs ner ordagrant. Frivilligt att delta, kunde avsluta när de ville. Hermeneutiskt tillvägagångssätt inspirerat av Gadamer.
Hermeneutisk analys användes. Forskarna läste den nedskriva texten flera gånger.
Tre teman: Obehagliga känslor, brist på samarbete, brist på säkerhet. Sjuksköterskorna kände sig obekväma när de inte får stöd från läkaren. Resulterar i att sjuksköterskan tar ett stort ansvar och hanterar problemet genom att bedöma & smärtlindra patienten själv.
Tillförlitlighet: Stärks: Svarar på syftet. Relevant metod.
Verifierbarhet: Stärks: huvudteman beskrivs och exempel på en
intervjufråga. Citat användes i resultatet.
Pålitlighet: Stärks: Beskriver sin förförståelse. Etiskt
godkänd. Representerar fem olika kommuner ger bredd & större trovärdighet.
Överförbarhet: Stärks: kan
generaliseras till andra grupper inom vård i livets slutskede. Sänks: Endast kvinnor, resultatet kan därför bara generaliseras till kvinnor.
40
Titel. Land, År metod
Karlsson, M., Roxberg, A., Barbosa da Silva, A. och Berggren, I.
Community nurses’ experiences of ethical dilemmas in palliative care: a Swedish study. Sverige, 2010.
Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman i palliativ vård. Bekvämlighetsurval, deltagare på en frivillig kurs på ett universitet med
huvudämnet palliativ vård. De som ingick i studien var sju kvinnliga sjuksköterskor, med 4–15 års erfarenhet inom palliativ vård.
Inklusionskriterier: anställd som sjuksköterska med erfarenhet inom palliativ vård. Externt bortfall: 9st
Skriftliga svar från deltagarna
En av forskarna kontaktade sjuksköterskorna och bad dem skriva ner svar på tre olika frågor. Deltagarna fick skriva ner sina svar skriftligt och lämna in till forskarna efter avslutad kurs. Första frågan var att skriva ner ett etiskt dilemma som de hade upplevt vid omvårdnad utav döende patienter. Andra frågan hur de lyckades och tredje om de upplevde stöd från andra, i så fall vilket.
Kvalitativ innehållsanalys.
Tre huvudteman, sju subteman. Beskrev upplevelserna som frustrerande, maktlöshet och oro. Maktlöshet - då de känner sig otillräckliga och beroende av läkaren vid symtomlindring och behandling.
Frustation – när patienternas närstående inte känner förtroende och när sjuksköterskan inte får stöd från läkaren i situationen. Oro – bristande samarbete bland kollegorna ang. hur patienten ska tas hand om.
Tillförlitlighet: stärks: svarar på syftet. Relevant urval.
Verifierbarhet: stärks: tydlig analys, beskriver teman och subteman. Får veta vilka frågor som besvarats. Citat användes i resultatet.
Pålitligheten: stärks: etiskt godkänd. Forskarnas & deltagarnas relation beskriven. Sänks: ingen förförståelse. Överförbarhet: stärks: kontexten väl beskriven. Kategoriernas
abstraktionsnivå är hög. Sänks: endast kvinnliga deltagare, kan därför bara överföras till kvinnor.
McSteen, K
Peden-McAlpine, C The role of the nurse as advocate in ethically difficult care situations with dying patient USA, 2006
Syftet var att belysa de viktiga
aktiviteterna hos sjuksköterskor som kan agera som förespråkare för döende patienter i etiskt svåra situationer Ändamålsenligt urval. Deltagare var totalt sju st. En man och sex kvinnor i åldrarna 28-55 år.
Erfarenheten var 5-22 år inom cancervård, intensivvård och hospice.
Inklusionskriterier:
sjuksköterskor med minst fem års erfarenhet med döende patienter.
Hermeneutiskt fenomenologiskt
tillvägagångssätt i form av intervjuer.
Studien förklarades för varje deltagare. De fick fylla i samtyckesformulär. Fick information om att de inte kommer kunna identifieras. Deltagarna blev ombedda att reflektera över upplevelser i etiskt svåra situationer.
Intervjuer spelades in och översattes. Översättningar och tolkningar granskades av en expert på kvalitativ
forskningsanalys.
Tre teman hittades som beskrev betydelsen av sjuksköterskans roll som förespråkare och belyser en gemensam aktivitet som finns i etiskt svåra situationer. Teman som hittades var ”agera som en guide under övergångar i slutet av livet”, ”agera som ett samband mellan hälsa-sjukvård och familjen”, och ”agera för att stödja meningen med sjukdomen för patienten och familjen”.
Tillförlitlighet: Stärks: svarar på syftet.
Verifierbarhet: Stärks: huvudteman beskrivs. Granskats av en expert på forskningsanalys. Citat användes i resultatet. Sänks: Framgår ej vilka frågor som ställts.
Pålitlighet: Sänks: ingen förförståelse. Överförbarhet: Stärks: Till
sjuksköterskor och i liknade kontexter. Sänks: Mest kvinnliga deltagare, därför störst chans att resultat kan överföras till kvinnor.
41
Titel. Land, År
Muldrew (née Preshaw), D.H.L., McLaughlin, D. och Brazil, K.
Ethical issues experienced during palliative care provision in nursing homes. Storbritannien, 2019.
Syftet var att utforska etiska frågor inom palliativ vård på boenden i Storbritannien. 13 sjuksköterskor, 10 undersköterskor på 13 sjukhem. Inklusionskriterier: anställd på sjukhemmet, över 18 år och lämnat samtyckesformulär.
Semistrukturerade intervjuer.
Personal fick information i text och muntligt av forskaren. Fick fylla i
samtyckesformulär. Blev kontaktad direkt av forskaren. Semistrukturerade intervjuer i privat rum. 11–67 min. Intervjuer granskades av forskningsteamet. Transkriberades
Hittades tre teman. Beskrevs att personalen upplevde en konflikt mellan vad de tyckte var rätt och deras plikt. Fanns konflikter i relationerna mellan personal och familjer. Och personal upplevde att organiseringen gällande tid gjorde att de ej hade tid att lära känna
patienterna och få dem att känna sig som en person och inte en siffra.
Tillförlitlighet: Stärks: svarar på syftet. Relevant urval och metod. Verifierbarhet: Stärks: tydlig analys. Beskriver teman. Sänks: Kan inte se vilka frågor som ställts. Pålitlighet: Stärks: etiskt godkänd av kommitté. Sänks: Ingen förförståelse. Överförbarhet: Stärks: kontexten väl beskriven. Sänks: Framgår ej kön. Näppä, U. H. Rasmussen, B. Axelsson, B. Lindqvist, O. Challenging situations when administering palliative chemotherapy- A nursing perspective Sverige, 2014
Syftet var att undersöka utmanande situationer som sjuksköterskan upplever när man administrerar palliativ kemoterapi till patienter med obotlig cancer.
Bekvämlighetsurval. Ägde rum vid åtta av de nio sjukhusen som administrerade palliativ kemoterapi i de tre nordligaste länen i Sverige. Ett sjukhus avvisade deltagande. 1- 2 sjuksköterskor från elva enheter representerade åtta sjukhus som gick med på att delta i studien. Totalt 17 kvinnliga sjuksköterskor intervjuades. Sjuksköterskorna var mellan 27-62 år och hade erfarenhet mellan 5-41 år.
Inklusionskriterier: sjuksköterskor som arbetade på kemoterapikliniker med minst två års erfarenhet av administrering av palliativ kemoterapi.
Forskningsintervjuer.
Deltagarna fick muntlig och skriftlig information. De fick signera ett samtyckesformulär. Deltagarna fick välja tid/plats för intervjun. Intervjun spelades in. Första frågan de fick gick ut på att de skulle berätta om en situation där de givit palliativ kemoterapi och vad de tyckte var utmanande i just den situationen. Sedan fick de prata fritt om detta. Intervjuerna varade mellan 14- 42 minuter.
Anteckningar/reflektioner skrevs ned av forskaren. Intervjuerna översattes och granskades av författaren.
Av de 17 deltagarna, berättades det 28 historier. Bland dessa berättelser kunde man hitta tre etiska dilemman som fanns med i många berättelser, dessa var: osäkerheten om resultatet när man ger potenta läkemedel till utsatta patienter, svårigheten att motstå att ge palliativ kemoterapi till patienter som vill ha det, och otillräcklig kommunikation mellan sjuksköterskor och läkare.
Tillförlitlighet: Stärks: svarar på syftet. Relevant metod och urval för syftet.
Verifierbarhet: Stärks: Frågan som ställts presenteras. Beskriver tre huvudämnen. Citat användes i resultatet.
Pålitlighet: Stärks: etiskt godkänd av kommitté i Umeå. Sänks: Ingen förförståelse.
Överförbarhet: stärks: kontexten väl beskriven. Sänks: endast kvinnliga deltagare. Resultatet kan därför bara överföras till kvinnor
42 Oberle, K.
Hughes, D.
Doctors and nurses perceptions of ethical problems in end-of-life decisions
Kanada, 2001.
Syftet var att identifiera och jämföra läkarens och sjuksköterskan s uppfattningar och etiska problem. Bekvämlighetsurval. 14 kvinnliga sjuksköterskor deltog. De arbetade på akutavdelningar på ett sjukhus i Kanada. Erfarenheten var mellan 5-28 år.
Ostrukturerade intervjuer
En provtagningsteknik användes. En chef för sjuksköterskor fick välja ut sjuksköterskor som skulle passa till syftet. När de fått tillstånd kontaktades deltagarna av forskarna där de fick information om studien. Därefter bestämdes tid och plats för genomförande. De fick fylla i samtycke. Intervjuerna varade mellan 45-90 minuter. De spelades in och transkriberades för att sedan
analyseras. Alla deltagare fick samma startfråga. Båda författarna läste transkriptet flera gånger för att få en känsla för helheten. Därefter hittades likheter och skillnader. Det skapades teman och subteman.
Tematisk analys
I resultatet framgår det att läkare och
sjuksköterskor båda upplevde maktlöshet. Teman som hittades var osäkerhet,
konkurrerande värden, hierarkiska processer, knappa resurser och processen:
kommunicera.
Tillförlitlighet: Stärks: Svarar på syftet. Båda forskarna har analyserat och granskat.
Verifierbarhet: Stärks: Beskrivs huvudtema utifrån intervjuerna. Frågorna finns framskrivna. Citat användes i resultatet
Pålitlighet: Stärks: etiskt godkänd. Sänks: Ingen förförståelse
Överförbarhet: Stärks: Tydligt beskriven kontext. Sänks: endast kvinnliga deltagare. Resultatet kan därför bara överföras till kvinnor