• No results found

Hopp och förtvivlan kring skola och arbete

In document Hur ska vi göra det här? (Page 42-56)

Betyg är den faktor som i många fall är avgörande för att kunna konkurrera om en plats inom önskad utbildning eller på arbetsmarknaden. Enligt Arbetsförmedlingen (2014) har en färdig gymnasieexamen näst intill blivit ett måste för att få anställning. Mace-Matluck (1998, 16) menar att det finns flera studier som påvisar att modersmålskunskaper ligger i direkt relation till att främja inlärningen av ett nytt språk. Dessutom beskrev respondenterna hur de nyanlända eleverna har olika förutsättningar genom deras hemförhållanden där vissa föräldrar aldrig har gått i skolan och därmed inte har samma kunskap om elevens behov för att klara av studierna, exempelvis en god studiemiljö, medan andra elever har högutbildade föräldrar.

Enligt Lundahl (2010, 227) har elever olika förutsättningar att via hemmet tillgodose sig kunskap kring utbildningssystemet och arbetsmarknaden då föräldrar med invandrarbak- grund i större utsträckning saknar denna information. Vidare visar Lundahls forskning att utlandsfödda föräldrar inte utnyttjar information via källor som Internet, studiebesök och mässor i samma utsträckning som svenskfödda föräldrar. (2010, 46) Skolan och arbets- marknaden kan utifrån Bourdieus teori ses som de fält där individer konkurrerar om positioner på fältet genom sina kapital, vilket i denna kontext kan innebära deras möjlig- heter att konkurrera om en plats på en utbildning och sedermera på arbetsmarknaden. Elev- ernas hemförhållanden och stöd hemifrån kan ses som ett socialt kapital (Bourdieu, 1992, 119). I vårt resultat framkom det att de nyanlända eleverna har olika förutsättningar då deras skolbakgrund kan vara mycket varierande. Skolbakgrunden kan utifrån Bourdieus teori betraktas som ett kulturellt kapital. Vidare ser vi hur elevernas kulturella kapital i form av modersmålskunskaper påverkar deras förutsättningar att förvärva kunskaper i det sven- ska språket vilket visar på ännu en dimension i hur elevernas skolbakgrund påverkar positionen på fältet.

Respondenterna menade att skolan upplevs som särskilt svår och ibland nästintill över- mäktig för de elever med begränsad skolbakgrund. Respondenterna förklarade hur dem för- håller sig till dessa elever och beskrev de metoder dem använder för att möta dessa elevers behov. De förklarade att de försöker stötta och motivera eleverna genom att förklara vikten av en gymnasieexamen, hur den skapar bättre förutsättningar på arbetsmarknaden och hur

42

en examen underlättar möjligheterna till att byta riktning i karriären. För de elever som upplever stress då de inte hinner läsa upp grundskolan under tiden på språkintroduktionen och därmed får fortsätta sina studier på vuxenutbildningen, förklarar respondenterna att det är vanligt i Sverige att utbilda sig som vuxen.

Respondenterna beskriver motiverande insatser genom att bland annat prata om mål- bilder. Vi tolkar det som att dessa insatser syftar till att skapa det som Antonovsky kallar meningsfullhet. Att eleverna på så vis kan se vinsten med att kämpa mot att nå sitt mål, att det är värt att investera energi för att nå en gymnasieexamen (Antonovsky, 2005, 46).

Respondenterna berättade att de arbetar aktivt för att få ut eleverna på praktik och såg detta som ett sätt för eleverna att knyta kontakter som kan underlätta deras etablering på arbetsmarknaden. Respondenterna upplevde dock svårigheter i att hitta praktikplatser. Skolan där Lisa är verksam satsar mycket på praktik då de är i uppstartsfasen av ett projekt i form av en yrkesintroduktion. Projektet initierades då det finns ett stort antal elever med arbetarbakgrund som hellre vill arbeta och att denna metod då är ett sätt för eleverna hantera den långa väg som dessa elever har framför sig i skolan innan de kan nå en gymnasieexamen. Lisa menade att det är ett sätt att knyta värdefulla kontakter och att få visa på sina kunskaper. Vidare menar Lisa att detta kan leda till anställning då eleverna dessutom har de praktiska kurserna med sig. Utifrån Bourdieus teori kan yrkes- introduktionen ses som en metod att ge eleverna tillträde till fältet och på så vis positionera sig genom att stärka det sociala kapitalet i form av arbetslivskontakter (Bourdieu, 1992, 97, 119). Vidare kan de stärka sin position genom att få påvisa deras kulturella kapital i form av arbetslivserfarenhet. Huruvida yrkesintroduktionen kan bidra till en stärkt position på fältet kan förstås utifrån Bourdieu som beskriver att det råder olika regler, logik och normer på fältet, (1992, 104) vilket i detta fall kan ses som att en gymnasieexamen i många fall fordras. Hur hårt hållna regler och normer arbetsgivaren har kan därav vara avgörande för huruvida yrkesintroduktionen sedermera kan resultera i en anställning.

Yrkesintroduktionen ligger i linje med Mace-Matlucks forskning som belyser vikten av att skolan behöver vara flexibel för att kunna möta behoven hos nyanlända elever med be- gränsad skolbakgrund. Detta kan göras med alternativa scheman och genom att hitta sam- arbete med externa aktörer (Mace-Matluck, 1998, 122). Vidare beskriver Mace-Matluck att en av de mest frustrerande utmaningarna för dessa elever är att lära sig läsa, skriva, förstå

43

och prata det nya språket. I likhet med vad Lisa berättade om att eleverna kan tappa hoppet i och med den långa väg de har framför sig i skolan så menar Mace-Matluck (1998, 14) att svårigheter med inlärningen av det nya språket kan resultera i att eleven hoppar av skolan. Detta bekräftas av Sawyer (2006, 191) som menar att elever med ut-ländsk bakgrund är överrepresenterade bland dem som “hoppar av” och lämnar grund- och gymnasieskolan utan fullständiga betyg.

6.4 Sammanfattning

De delade meningarna om när vägledningen bör påbörjas med de nyanlända eleverna kan tolkas utifrån huruvida insatserna bidrar till en ökad känsla av begriplighet eller har motsatt effekt. När och hur vägledarna börjar arbeta med de nyanlända anpassas i flera samman- hang utefter elevernas språkkunskaper. Respondenterna anpassar informationen om ut- bildningssystemet och arbetsmarknaden genom metoder som att använda tolk, visa filmer och bilder samt att ta med eleverna på studiebesök. Dessa anpassade metoder ser vi som hjälpmedel för att kunna skapa en hög känsla av begriplighet, vilket är nödvändigt då in- formationen annars kan upplevas som kaotisk, slumpmässig och oordnad. Väglednings- samtalet sågs också som en bra metod för att bidra med kunskap kring utbildningssystemet och arbetsmarknaden men aktualiserades i många fall först nära brytpunkterna på grund av att vägledarna upplevde kommunikationssvårigheter. Detta kan ses som att vägledarnas upplevda kommunikationssvårigheter gör att de nyanlända eleverna inte kan utnyttja sam- talet för att skapa en ökad känsla av begriplighet. Vidare inte heller en ökad känsla av hanterbarhet då eleven genom samtalet annars kan förstå på vilket sätt vägledaren är en av de resurser som behövs för att identifiera och hantera de krav som finns för att eleven ska kunna nå sitt mål.

Skolan och arbetsmarknaden kan utifrån Bourdieus teori ses som de fält där individer konkurrerar om positioner på fältet genom sina kapital. Elevernas skolbakgrund kan be- traktas som kulturellt kapital och deras hemförhållanden som socialt kapital. Dessa kapital är mycket varierande vilket innebär att eleverna har olika förutsättningar att positionera sig på fältet. Detta påverkar hur vägledarna förhåller sig till de elever med ambitioner om Vissa

44

elever, och i synnerhet de med ett begränsat kapital, upplever skolan som övermäktig. Studie- och yrkesvägledarna motiverar och stöttar dessa elever på olika sätt, vilket kan ses som olika förhållningssätt och metoder för att öka känslan av meningsfullhet. Respondent- erna försöker genom praktik och yrkesintroduktion stärka elevernas sociala kapital men är också en metod för eleverna att hantera den långa väg de upplever med skolan.

45

7 Diskussion

I detta kapitel kommer vi bland annat diskutera vårt resultat, valda teoretiska begrepp, vald metod och även ge våra förslag på framtida forskning.

7.1 Resultatdiskussion

Vårt resultat visade att vägledarna strukturerar arbetet med de nyanlända eleverna olika. Vissa vägledare påbörjade vägledningsinsatser i form av information kring utbildnings- systemet direkt, medan andra menade att det är nödvändigt att vänta. Vägledningssamtalen sågs av respondenterna som en bra metod för att bidra med kunskap kring utbildning och arbetsmarknad men upplevde svårigheter i att påbörja samtalen tidigt under elevens skol- gång, bland annat på grund av elevens begränsade svenskakunskaper. Detta motsäger det resultat som Sheikhi redogör för i sin forskning där författaren menar att språket inte är det mest grundläggande för att nå delad förståelse i samtalet. Studien visar att global kunskap, det vill säga, kunskap om arbetsmarknaden och utbildningssystemet, är det viktigaste för att nå delad förståelse (Sheikhi, 2013). På grund av att respondenterna upplever språket som ett hinder blir vägledningssamtalen i många fall aktuella först när eleverna närmar sig bryt- punkten då de ska vidare från språkintroduktionen. Detta motsäger också Sheikhi som menar att den sökande behöver ha möjlighet att testa idéer och lägga fram förslag till diskussion. Att nå delad förståelse i detta avseende förutsätter att vägledaren är lyhörd, skapar utrymme för den sökande, lyssnar, stöttar och bidrar till att hen kan utveckla sina tankar. Vidare menar Sheikhi att detta sannolikt gäller alla vägledningssamtal, men att det blir än mer viktigt med sökande som är andraspråkstalande (2013, 221). Vi ser att arbets- metoden Sheikhi beskriver kan vara gynnsam men att den förutsätter att det finns tids- mässiga resurser då vi tror att arbetsmetoden kan vara mer tidskrävande. Denna hypotes kan styrkas genom Sawyers (2006, 202) forskning där de intervjuade vägledarna upplevde

46

att elever med utländsk bakgrund ofta har mer specifika behov, vilket tar, och behöver, mer tid än andra elever. Vidare rekommenderar Sawyer utifrån sin forskning att mer resurser bör läggas på studie- och yrkesvägledning så alla elevers specifika behov kan tillgodoses, exempelvis elever som behöver fler samtal (2006, 236).

I respondenternas redogörelser kring hur de strukturerar de tidiga vägledningsinsatserna beskrevs olika metoder på hur insatserna kan utformas. Vissa menade att det var nöd- vändigt att påbörja vägledningen direkt medan andra ansåg att insatserna kan skapa för- virring. Vi ställer oss frågande huruvida studie- och yrkesvägledningsinsatserna istället kan bidra till att situationen känns mindre övermäktig genom att det skapar en ökad känsla av sammanhang. Detta om vägledaren bidrar med en ökad känsla av begriplighet kring skol- systemet och arbetsmarknaden. Vidare till en ökad känsla av hanterbarhet om de tidigt förstår att vägledaren finns till elevernas förfogande för att få klarhet kring frågor och eventuella oroligheter kring skola och framtida arbetsmöjligheter. Som vi nämnde i före- gående kapitel kan detta i sin tur bidra till att skapa meningsfullhet (Antonovsky, 2005, 45) då eleven får en klarare förståelse kring kraven för att nå sitt mål och vilka resurser hen har för att nå dit.

Vi ser det dock nödvändigt att problematisera att en ökad känsla av begriplighet ligger i direkt relation till motivationsskapande. Respondenterna upplevde en utmaning i att berätta om behörigheter och betygskrav då de behövde påvisa vad som krävs utan att eleverna tappar tron på drömmen och därigenom, i värsta fall, även känslan av meningsfullhet. Som vi nämnt i resultatet och analysen pratade respondenterna kring elevernas framtidsdrömmar i termer av realism. Vidare förklarade respondenterna att de förhåller sig pedagogiskt och informativt när de beskriver vad eleverna behöver uppfylla för att kunna nå sina karriärmål. Vi menar att vägledarnas syn på vad som är realistiskt kan påverka det förhållningssätt väg- ledarna har när de förklarar om betyg och behörigheter och vi ställer oss frågande huruvida vägledarnas tvivel på elevens möjligheter att nå dessa mål uppdagas när de informerar eleven om kraven.

Vi menar att ett icke styrande förhållningssätt är en del av vägledarnas professionalitet men tyvärr framgår det i Lundahls (2010, 122) forskning att så inte alltid är fallet. För- fattaren beskriver att unga vuxna från länder utanför Västeuropa får direkta råd av studie- och yrkesvägledare till utbildningar och yrken som utmynnar i mindre kvalificerade jobb än

47

individens egen ambition. Lundahls forskningsresultat ligger i kontrast till hur studie- och yrkesvägledningen beskrivs i de allmänna råden (2013, 14) där det framgår att de beslut som fattas om studier och yrken är elevens egna, oavsett utgångspunkt och skolform.

Vidare poängteras att studie- och yrkesvägledningen ska vara ett stöd i val- och besluts- processen. Dessutom belyser Skolverket (2014, 7) att en viktig framgångsfaktor är att ha höga förväntningar på nyanlända elevers förmåga och att motsatsen är kontraproduktiv.

Förutom att yrkesintroduktion och praktik är användbara metoder för att möjliggöra för eleverna att få påvisa deras praktiska kunskaper och att bygga nätverk ser vi också metod- erna som potentiella motivationsskapare. Som Mace-Matluck (1998, 14) beskriver i sin for- skning kan svårigheter med inlärning av det nya språket resultera i att eleven hoppar av skolan. Vi menar att denna typ av alternativa lösningar där eleverna praktiserar någonting de har erfarenhet av och kunskap om samt känner att de behärskar kan stärka eleven och skapa motivation till att fortsätta med skolan. I den svenska integrationspolitiken råder det en konsensus om att Sverige behöver bli bättre på att ta vara på nyanländas yrkes- kompetenser (Riksdagen, 2014, 1). För att detta ska vara möjligt ser vi att det behöver hittas nya lösningar eftersom de normer och regler som råder på fälten, i form av en adekvat ut- bildning för att ens kunna konkurrera, försvårar möjligheterna att ta vara på de nyanländas yrkeskompetenser. Flera av respondenterna upplevde svårigheter i att hitta praktikplatser till eleverna vilket kan ses som exempel på att det fordras politiska insatser som gör det enklare att komma ut i praktik som sedermera kan leda till arbete.

Även om vi ser yrkesintroduktionen som en bra metod så ser vi också att detta kan ställa till det för eleverna i framtiden. Om kraven på ett yrkesexamensbevis ökar ytterligare kan detta skapa framtida problem för de elever som kommit ut i arbete utan en yrkesexamen. Trots detta ser vi att skolan behöver fortsätta utveckla denna typ av lösningar. I analysen redogjorde vi för Mace-Matlucks forskning som belyste vikten av flexibilitet genom bland annat alternativa scheman och samarbete med externa aktörer. Vikten av detta poängteras även av Skolverket (2014, 7) som ser flexibilitet som en framgångsfaktor när det gäller skolans organisation och arbetssätt för att möta elevers olika behov.

48

7.2 Metoddiskussion

I planeringsfasen av detta arbete pågick en diskussion kring vilket eller vilka perspektiv vi önskade undersöka. Vi gjorde en avvägning mellan att undersöka elevernas eller studie- och yrkesvägledarnas perspektiv. Vi valde slutligen vägledarnas perspektiv då vi avsåg att kunna identifiera övergripande mönster kring hur studie- och yrkesvägledare anpassar väg- ledningen utefter de nyanlända elevernas behov och tankar kring framtida utbildning och arbete. Vi gjorde en avvägning huruvida det var en god idé att låta vägledare berätta om deras upplevelser kring hur de nyanlända tänker kring framtiden. Trots att vi såg det något problematiskt att respondenterna beskriver andra individers tankar såg vi att detta var en förutsättning för att kunna förstå vägledarnas arbetsmetoder och förhållningssätt. Vi upp- levde att det finns ett behov av att öka kunskapen kring hur studie- och yrkesvägledare kan anpassa arbetet utefter målgruppens behov och valde därför vägledarnas perspektiv. En faktor vi ser kan utmana reliabiliteten och validiteten i vår studie är huruvida respondenterna har påverkats av det Larsen (2009, 109) benämner som kontexteffekten. Att respondenterna har anpassat svaren utefter vad som anses vara “det rätta svaret”.

Våra respondenter var relativt nya i arbetet med målgruppen med undantaget Alice. Annars var det respondenter som jobbat med målgruppen i ett till två år. Vi ser att resultatet hade kunnat bli av annan karaktär om vi i urvalet tagit hänsyn till mängden erfarenhet av vägledning med målgruppen. Med en längre erfarenhet av vägledning med nyanlända elever hade respondenterna kunnat ge utförligare svar kring hur vägledning kan anpassas, bland annat genom fler förslag på metoder. På grund av tidsaspekten fanns det inte ut- rymme till att ta hänsyn till denna variabel då det hade varit mer tidskrävande att hitta väg- ledare med längre erfarenhet av vägledning med målgruppen. Men detta är i gengäld något som tillkom med Skolverkets (2011, 4) nya Introduktionsprogram med den nya skol- reformen GY11 så det är något som, i sin nuvarande form, endast har funnits i ungefär fyra år.

I kategoriseringen av vårt resultat framkom det mönster kring ämnen som vi inte hade räknat med. Dessa mönster gjorde att vår uppsats fick ett annat fokus än det vi avsåg undersöka från början.

49

Efter att ha genomfört vår empiriska undersökning kan vi identifiera att det finns ett behov av någon typ av SYV-forum där vägledare kan dela med sig av metoder och övrig kunskap i arbetet med nyanlända. För att studie- och yrkesvägledare runt om i landet ska kunna erbjuda kvalitativ vägledning och veta hur vi ska kunna möta de nyanlända elevernas behov ser vi det förmånligt att verksamma vägledare delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Detta ligger i linje med Mace-Matlucks resultat som visar att en av de största utmaningarna för personalen som är verksamma inom de undersökta programmen är att hitta och utforma passande läroplaner och lärandematerial (1998, 123).

7.3 Teoridiskussion

I användandet av KASAM valde vi att utgå ifrån att känsla av sammanhang är föränderligt. Detta var en förutsättning för att vi skulle kunna analysera hur studie- och yrkes- vägledningen kan bidra till KASAM och hur det kan underlätta för individer i deras studie- och yrkesval. Hade vi valt att betrakta KASAM som något oföränderligt hade analysen fått ett annat fokus. De tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet var särskilt användbara för att analysera hur studie- och yrkesvägledningen är strukturerat och huruvida tidiga insatser kan bidra till en ökad känsla av sammanhang.

Användandet av Bourdieus och Hodkinson och Sparkes teoretiska begrepp ser vi var väl applicerbara i analysen. I synnerhet för att förstå hur eleverna och studie- och yrkes- vägledarna ser på elevernas framtida karriärmöjligheter. Begreppen kulturellt och socialt kapital och fält ser vi som lämpliga begrepp för att förklara de nyanlända elevernas förut- sättningar att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

7.4 Framtida forskning

Vår studie har väckt många nya frågor hos oss. Vi valde att ha fokus på studie- och yrkes- vägledarna och en tanke vi fick under resans gång är att någon i framtiden genomför en

50

större kvalitativ studie med nyanlända och ha fokus på nyanländas upplevelser av studie- och yrkesvägledningen som erbjudits. I vår studie framkom det att elever i vissa fall faller mellan stolarna. Av denna anledning ser vi det intressant att undersöka hur vägledarna upp- lever att studie- och yrkesvägledningen är likvärdig och vilka förutsättningar som krävs för att detta skall kunna uppnås. På grund av avgränsningsskäl valde vi att inte fördjupa oss i hur psykisk ohälsa på grund av exempelvis traumatiska bakgrunder, oro för asylprocessen och familjemedlemmar i hemlandet kan påverka elevernas skolgång. Asylprocessen är en period av påfrestning och oro kring framtiden. Att ur ett etiskt perspektiv undersöka vilka utmaningar vägledarna upplever kring hur de förhåller sig till individer i asylprocessen. Vi kan se en utmaning i att prata framtidsplaner med elever som inte vet om de får stanna i Sverige. Detta ser vi som ytterligare ett förslag på vidare studier.

51

Referenslista

Antonovsky, Aaron. 2005. Hälsans mysterium. 2. uppl. Stockholm: Natur Kultur Akademisk.

Arbetsförmedlingen. 2014. Debatt: ”Vi kan göra mycket, men vi kan inte ge

gymnasiekompetens” Arbete utan gymnasieexamen 2014 -

http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Nyheter/Nyheter-Om- Arbetsformedlingen/2014-06-27-Debatt-Vi-kan-gora-mycket-men-vi-kan-inte-ge- gymnasiekompetens.html#.VViOqvntmko (Hämtad: 2015-05-17)

Bourdieu, Pierre & Wacquant, Loic. 1992. An Invitation to Reflexive Sociology. Chicago: University of Chicago Press.

Forskningsrådsnämnden. 1998. Röster om KASAM - 15 forskare granskar begreppet

In document Hur ska vi göra det här? (Page 42-56)

Related documents