• No results found

Hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden

4.1 Hot och risker

Följande hot och risker har identifierats i den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen:

> Antagonistiska hot

- Fysiskt sabotage, IT-attacker (i SCADA-/affärssystem) och stölder

> Dammbrott

> Extremt väder

- Allvarliga stormar, saltstormar, isstorm/snöstorm/isbark

> Kärnkraftsolycka

> Olyckor som skadar anläggningar, t.ex. trafikolycka i anslutning till en

fördelningsstation

> Naturolyckor

- Skogsbränder, ras och skred, höga flöden och allvarliga översvämningar

> Pandemi/epidemi

> Samverkande tekniska fel/oavsiktliga skador

- Materialfel/tillverkningsfel, avgrävningar och mänskliga faktorn

> Solstorm/geomagnetiska stormar

> Störning/avbrott i elektroniska kommunikationer

4.1.1 Antagonistiska hot

Antagonistiska hot som sabotage och terrorangrepp kan riktas mot att slå ut strategiska anläggningar och därmed orsaka både omfattande och långvariga elavbrott. Angrepp mot elförsörjningen kan också ske i form av IT-attacker, där till exempel system för styrning och övervakning (SCADA-system) kan utgöra ett mål. Även stölder av till exempel koppar kan orsaka störningar i elförsörjningen, men dessa bedöms inte kunna

orsaka den typ av omfattande och långvariga avbrott som riktade terrorangrepp eller sabotage kan leda till.

4.1.2 Dammbrott

För uppskattningsvis 200 av landets dammanläggningar skulle ett dammbrott medföra fara för människors liv och hälsa, miljö, kulturmiljö, samhällsviktig verksamhet och/eller stor ekonomisk skadegörelse. För några av dessa dammar skulle ett dammbrott få särskilt stora konsekvenser genom omfattande översvämningar och skador på bebyggelse, vattenkraftstationer, vägar, kraftledningar, telenät med mera från dammläget längs älvsträckan ned till kusten. Svenska Kraftnäts bedömning är att det handlar om i storleksordningen 20-talet dammar i de sju länen Norrbotten,

Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna, Värmland och Västra Götaland. Ett dammbrott vid dessa dammar kunna leda till allvarliga störningar i samhällsviktig verksamhet, många dödsfall och stor utbredning av skadeområdet.

4.1.3 Extremt väder

Av de identifierade riskerna bedöms extremt väder vara den risk med högst sannolikhet som kan orsaka både förhållandevis långvariga och geografiskt utbredda störningar i elförsörjningen. Ett extremt väder kan orsaka omfattande skador på elnäten på alla spänningsnivåer i ett stort geografiskt område med en lång reparationstid som följd.

Reparationerna kan fördröjas av materielbrist och personalbrist. Ytterligare en försvårande aspekt är att andra samhällsfunktioner som är av betydelse för återställningsarbetet, som till exempel elektroniska kommunikationer,

bränsleförsörjning och transporter, kan drabbas av störningar direkt eller indirekt som en följd av vädret eller störningar i elförsörjningen.

4.1.4 Kärnkraftsolycka

En olycka eller ett haveri vid ett av Sveriges tre kärnkraftverk kan få förödande och långtgående konsekvenser för samhället. För elförsörjningen innebär det dels ett bortfall av produktion och dels så kan till exempel driftcentraler inom ett drabbat område bli obrukbara på grund av strålning, underhåll och reparationer av anläggningar försvåras mm. Även kärnkraftsolyckor i andra delar av världen kan påverka Sverige negativt.

4.1.5 Olyckor som skadar anläggningar

Anläggningar som ligger nära väg eller järnväg kan skadas vid olyckor. Är olyckan en farligtgodsolycka kan det, förutom fysiska skador, också innebära att en anläggning måste saneras innan den kan repareras och tas i drift.

4.1.6 Naturolyckor

Naturolyckor som skogsbränder, ras och skred, höga flöden och allvarliga

översvämningar kan påverka elförsörjningen genom att anläggningar skadas eller slås ut.

4.1.7 Pandemi/epidemi

Minst tre pandemier per århundrade har drabbat världen under 1700-, 1800- och 1900-talen. Det senaste exemplet är den nya influensan A(H1N1) som klassades som en pandemisk influensa av WHO i juni 2009. Den nya influensan fick dock ett mer lindrigt förlopp än vad som befarades. Ytterligare pandemier kommer att inträffa och, med ett allvarligare förlopp, utgör det ett hot mot elförsörjningen eftersom sektorn är beroende av personella resurser. Även epidemier av olika slag kan utgöra ett hot.

4.1.8 Solstorm/geomagnetiska stormar

Det är många skilda faktorer som påverkar vilka konsekvenser en solstorm får på kraftsystemet. Den finns inte en entydig koppling mellan påverkan på kraftsystemet och solstormens styrka. Det som kan hända i elkraftsystem är:

> Störningar i telekommunikationer

> Obefogade utlösningar av ledningar och transformatorer

> Spänningsinstabilitet

> Transformatorskador

Svenska Kraftnät har genomfört en studie med fokus på elektormagnetiska fenomen i kraftsystemet som uppstår på grund av solens aktivitet, där slutsatsen är att

kraftsystemet har förmåga att upprätthålla driften vid solstormar av den magnitud som drabbat Sverige under de senaste 60 åren.15 Svenska Kraftnät följer rymdvädret och har rutiner för åtgärder vid förvarningar om geomagnetiskt stormar.

4.1.9 Samverkande tekniska fel

Samverkande tekniska fel kan uppstå och orsaka landsomfattande avbrott. Denna typ av leveransbortfall bedöms dock vara relativt kortvariga. Felen kan uppstå på grund av ålderstigen materiel, mänskliga faktorn och/eller eftersatt underhåll mm.

15 Svenska Kraftnät, 2012-03-30: Skydd mot geomagnetiska stormar – Elektromagnetisk påverkan på kraftsystemet, Dnr:

2011/805

4.1.10 Störning/avbrott i elektroniska kommunikationer

Driftsstörningar för elektroniska kommunikationer orsakas bland annat av elavbrott, avgrävningar och uppgraderingar eller installation av ny hård- och mjukvara. Sådana driftsstörningar påverkar elförsörjningen eftersom den är beroende av elektroniska kommunikationer för styrning och ledning av produktion och elnät samt för handel med el. Användning av mobiltelefoni är också utbredd vid underhålls- och

reparationsarbeten.

4.2 Kritiska beroenden

Följande beroenden har identifierats vid den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen:

> Bränsleförsörjning för transporter och reservkraft vid elavbrott

> El för egen försörjning inklusive reservkraft vid elavbrott

> Elektroniska kommunikationer

- Driftkommunikation, talkommunikation och IT-system

> Finansiella system

> Leverantörer av materiel och reservdelar

> Matning från överliggande nät

> Personella resurser

- Kompetent personal, specialistkompetenser och entreprenörer

> Transporter

- Transporter av materiel och personella resurser vid reparationer samt framkomlighet vid reparationsarbete.

> Ömsesidigt beroende mellan produktion, överföring och handel med el.

För flera av de identifierade beroendena finns alternativa sätt att tillgodose behovet. För till exempel talkommunikationer finns alternativ som fast telefoni, mobil telefoni, Rakel och satellittelefon. Vid långvariga elavbrott påverkas dock alla alternativ. Mer

fördjupade beroendeanalyser krävs för att identifiera vilka beroenden som faktiskt är kritiska beroenden, det vill säga beroenden som inte går att ersätta och som innebär att verksamheten inte kan fungera.

4.3 Sårbarheter

Följande sårbarheter har identifierats i den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen:

> Brister i nät, anläggningar och teknik

- Radiala kabelnät, ej väl säkrade nät i hela landet och ålderstigna anläggningar, nät och teknik.

> Ekonomiska aspekter

- Hård ekonomisk styrning inom företagen samt svårigheter att kombinera krav på låga avgifter och med en hög robusthet i systemen.

> Entreprenörsberoende

- Många företag anlitar entreprenörer för utförande av utbyggnad, underhåll och felavhjälpning. Samma entreprenörer anlitas av olika företag. Det kan därför vara svårt att få en överblick över vilka resurser som faktiskt finns tillgängliga vid en omfattande störning som drabbar flera olika företag och flera

spänningsnivåer.

> Information till media och kunder vid störningar

- Företag har rutiner och system för information till media och kunder vid störningar. Trots detta kan det vara svårt att uppfylla behovet av information vid en störning, samt att nå en samordnad information.

> Kompetensförsörjning

- Få tekniker och ingenjörer utbildas, och intresset för att arbeta i elbranschen är lågt. Samtidigt är medelåldern inom branschen förhållandevis hög.

- Brist på vissa typer av nyckelkompetenser.

> Reservdelsförsörjning

- Många företags egna lager är förhållandevis små, vilket innebär att man vid en större störning är beroende av leverantörer av materiel och reservdelar.

> Nya konstruktioner, produkter och material kan leda till brist på reservdelar och

kompetens i att hantera äldre anläggningar

Related documents