• No results found

3 Hållbar Stad OcH StadS utveckling

3.4 Hur bidrar staden till en hållbar utveckling?

Ytterligare en definition av den hållbara staden, men som tydligare knyter an till stadens funktion, är “en stad planerad med hänsyn tagen till miljöpåverkan och bebodd av människor som strävar efter att mi- nimera inflöde av energi, vatten och livsmedel samt utflöde av värme, luftföroreningar, koldioxid, metan och vattenföroreningar” (Register, 1987, citerad och översatt av Fränning & Ståhl, 2011, s. 18). Här intro- duceras explicit det faktum att en stads hållbarhet inte bara handlar om att bedriva den fysiska stadsutvecklingen på ett hållbart sätt utan även om att invånarna, privat och i arbetslivet, behöver anpassa sig och ta hänsyn till en hållbar livsstil för att också stadens flöden ska bli hållbara.

3.4.1 Stadens metabolism

von Busch och Palmås (2008) beskriver städer som ”flöden av urban magma”. Den urbana magman symboliserar här stadens flöden av energi och materia, eller med en mer känd term: stadens metabolism. Metabolismen kan utgöras av både långsamma flöden i form av fasta strukturer (stadsdelar, vägar, byggnader etc.) och snabbare, obeständiga flöden (idéer, människor, kapital etc.). Där dessa flöden intensifieras och korsas skapas den kreativa turbulens och mångfald vi uppfattar som stadsliv. Det kan vara vatten, näring, material eller energi; pengar, män- niskor, cement eller avfall som flödar genom och samtidigt utgör staden. För att resursflöden ska bli hållbara behöver de i de flesta fall slutas i kretslopp där avfall kan betraktas som användbara tillgångar.

Stadens in- och utflöden av olika resurser innebär att även platser ut- anför staden påverkas negativt. Fenomenet kan kallas ”läckage” (leakage) och innebär att rika länder med strikt miljölagstiftning och starka sociala skyddsnät importerar och exporterar resurser som orsakar ekologiska och sociala problem på andra platser i världen (Mayer, 2008). Dessa rika länder behöver då inte ta ansvar för den ohållbara utveckling de bidrar till och de fattiga länder som drabbas har ingen möjlighet att förändra situationen. Detta innebär att städernas påverkan utanför stadsgränserna behöver synliggöras och att åtgärder vidtas för att förebygga detta. Integrerade hållbarhetsanalyser som utformas för att klara detta blir viktiga redskap i hållbarhetsarbetet. En stadsdel som i hög grad kretsloppsanpassats är Hammarby Sjöstad i Stockholm, vars metaboliska flöden illustreras i Figur 5. (Källa: Hammarby Sjöstad, 2005). Ytterligare ett steg i hållbar riktning vore att skapa lokala flöden som inte tär på resursbaser utanför det egna systemet.

3.4.2 den fysiska miljön skapar förutsättningar för

hållbarhet

Staden byggs på ett övergripande plan upp genom stadsplanering. I stadsplaneringen integreras stadens infrastruktur, byggnader och grönområden, vilka är viktiga områden att arbeta med för en hållbar stadsutveckling (Fränning & Ståhl, 2011). El-Haram et al. (n.d.) be- tonar i hållbarhetssammanhang vikten av stadens byggda miljö, som inkluderar just sådant som byggnader, ytor och infrastruktur av olika slag – de långsamma flödena i stadens metabolism.

figur 5. Hammarbymodellen. de metaboliska processerna i Stockholms Ham- marby Sjöstad har ketsloppsanpassats. för de flesta städer är dock dessa flöden fortfarande mer eller mindre linjära. (källa: Hammarby Sjöstad, 2005) Direkt och indirekt förbrukar den byggda miljön stora mängder natur- resurser och energi, och den producerar dessutom föroreningar. Stadens sociala hållbarhet beror till stor del på hur bostadsområden placerats, utformats och kopplats samman. Hur vi planerar, bygger, använder, underhåller och sluthanterar byggnaderna har därför stor betydelse för stadens ekologiska och sociala system (El-Haram et al., n.d.). Men även med goda förutsättningar är det inte säkert att en hållbar stadsutveck- ling skapas – det beror till stor del också på de vardagliga processer som människan bedriver i staden.

3.4.3 invånarnas och företagens drivkraft bidrar

till hållbarhet

Det är människorna som handlar och driver stadens processer. Många bor i lokala hushåll och verkar i olika företag och andra organisationer i eller utanför staden. Hur dessa drivs är avgörande för möjligheten att skapa en hållbar stadsutveckling och beror till stor del på politiska inställningar på lokal, nationell och internationell nivå som i sin tur utformar de lagar och riktlinjer hushållen och organisationerna ska rätta sig efter. Men det beror också på individers engagemang och drivkraft, oavsett om det gäller hushåll eller företag. De metaboliska flöden som rör sig genom staden styrs till stor del av beslut inom hushåll och orga- nisationer vilka därför blir centrala för hållbarhetsarbetet. Väljer de att producera och konsumera på ett hållbart sätt får det stor positiv effekt på stadens resursförbrukning, och tvärtom. Därför är det av betydelse inte bara att staden planeras på ett hållbart sätt utan även att den drivs hållbart av de aktörer som bor och verkar där. Frame och Vale (2006) betonar i detta sammanhang vikten av att hållbarhetsinitiativ kombine- ras med forskning inom beteendeförändring för att uppnå det önskade resultatet och för att förbättra dialogen mellan olika intressenter.

3.4.4 Hållbar stadsutveckling ur ett projektperspektiv

Något som också skulle kunna karaktärisera en stor del av stadsutveck- lingen är att den utförs i form av projekt och processer i olika skalor och på olika nivåer. Därför blir projekt och processer, oavsett deras innehåll och initiativtagare, viktiga arenor för arbete med hållbar stadsutveckling. Projekt är per definition aktiviteter med specificerade start- och slutda- tum, men i stadsutvecklingssammanhang är hållbarhet inte ett slutmål i sig utan en process som handlar om att hela tiden utvecklas i det som uppfattas som en hållbar riktning (Cox et al., 2002). Projekten har slutda- tum men stadsutvecklingen fortsätter genom fler projekt – och förhopp- ningsvis följer också hållbarhetsperspektivet med i den utvecklingen.

Stadens processer definieras här som de ständigt pågående aktivi- teter som sker inom och emellan företag, organisationer, kommuner och hushåll i staden. Här används stora delar av de resurser som flödar in i staden, och hur dessa aktörer bedriver och förhåller sig till ekolo- giska och sociala frågor är ur hållbarhetsperspektiv viktigt för stadens utveckling. De processer som tar plats i staden, som driften av företag eller produktionsprocesser, kan och bör därför analyseras ur ett hållbar-

hetsperspektiv. Oavsett om det är produkter eller tjänster som alstras finns det ekologiska och sociala konsekvenser av alla verksamheter, både lokalt och globalt, och det är viktigt att synliggöra dessa för att kunna motverka dem. En hållbar stadsutveckling kan inte bedrivas utan att även de företag och organisationer som verkar i området arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor.

En hållbar utveckling kräver en växling från fossilbaserade till förnybara bränslen; från stora mängder avfall till återanvändning och återvinning; och från projekt som baseras på lägsta kostnader till de som baseras på både ekonomiska, sociala och ekologiska kostnader under hela projektets livscykel (Kibert et al., 2000). Det kräver resurs- och energieffektivitet, kretsloppstänkande och samverkan. Här är både po- litiker, stadsplanerare, hushåll och företag nyckelaktörer som behöver involveras och engagera sig i de frågor som påverkar stadens utveckling ur ett hållbarhetsperspektiv.

3.5 möjligheter och begränsningar för hållbar