Hur konstruerar studievägledargruppen breddat deltagande som viktigt?

Till att börja med _{​artikuleras ​breddat deltagande i materialet uttryckligen som enkom} positivt: “På lång sikt så är ju detta, jättebra för alla.” Denna utsaga underbyggs med att det som görs tydligare för någon gynnar samtliga och att om arbetet med breddat deltagande lyckas höjs utbildningsnivån i hela landet. Liknande sätt att prata fram begreppets tyngd förekommer genom hela intervjuerna och det råder tveklöst en diskurs om breddat deltagande som viktigt. Fem specifika grupper som görs till de som har nytta av breddat deltagande kan urskiljas. Breddat deltagande konstrueras i diskussion- erna som _{​bra för studenter​, ​bra för universitetsmiljön​, ​bra för ekonomin​, ​bra för} samhället samt _{​nödvändigt inom studievägledarrollen​. ​Nedan följer en genomgång} av hur dessa fem argument pratas fram.

Att breddat deltagande är _{​bra för studenter ​är den kategori med allra flest utsagor}

och denna_{​artikuleras bland informanterna på ett sätt som kan sammanfattas i följande} två citat från intervjuerna:

Att som sagt att alla ändå ska känna att det finns möjligheter. Sedan kan jag välja bort det men jag kan ju inte välja bort något jag inte vet om att det finns. Jag kan inte välja bort något som jag inte tror är för mig.

Individens rätt till det den både känner till, och ännu inte känner till.

Tecken som är framträdande i utsagorna i den här kategorin är individer _{​,​rättigheter och} individens vilja_{​.​Övriga utsagor tycks få sin betydelse i relation till just de här tecknen,} varför de kan sägas vara _{​nodalpunkter​. Det här stärker det tidigare konstaterade, att det} finns en diskurs om studentens egen vilja som också kan kopplas till en diskurs inom studievägledningsvärlden (Sveriges vägledarförening 2017). Möjligen görs diskursen här ännu starkare än tidigare genom att den egna viljan här också _{​artikuleras genom}

tecknet _{​rättighet.}

Att breddat deltagande är _{​bra för universitetsmiljön artikuleras genom att koppla} samman det med _{​tecken som nya idéer, friskt blod, lära nytt samt chanser att mötas över} olikheter, och särskilja det från _{​tecken som fyrkantighet, stereotypt, normer och}

traditioner. Här framkommer en diskurs om att de som ska bredda deltagandet antas ha annorlunda idéer och tankar än de som redan studerar. De som ska bredda deltagandet

kategoriseras också som bärare av en framåtrörelse genom att kopplas ihop med _​tecken om det nya och det moderna.

Breddat deltagande konstrueras som _{​bra för ekonomin ​genom att genomgående}

artikuleras genom tillägget “också”. Vid flertalet tillfällen lyfts studievägledaren som

någon som, till skillnad från andra roller, inte bör ha universitetets bästa utan studentens bästa som huvudfokus. Dessa uttalanden kan ses _{​intertextuellt i relation till be-} skrivningar inom vägledarutbildningar och riktlinjer för yrket (Sveriges vägledarförening 2017). Genom att artikulera ett “också” gällande att breddat deltagande är bra för ekonomin upprepas diskursen om studievägledaren på studentens sida, men på samma gång upprepas en diskurs om ekonomin som viktig. Möjligen är detta ett försök från studievägledarna att hävda vikten av arbetet med breddat deltagande gentemot universitetets övriga yrkesgrupper, något som då ändå görs på eko- nomiska arguments villkor.

Breddat deltagande som något som är _{​bra för samhället artikuleras dels genom}

tecken som står för argument från studievägledarna själva. Dessa handlar om att höja

utbildningsnivån i landet, att kompensera för att det inom vissa grupper eller på vissa geografiska platser inte finns tradition, förebilder eller förväntningar om utbildning samt att utveckling sker på platser i landet och världen där fler utbildar sig. Genom att här se utbildning som en _{​nodalpunkt kan man se en diskurs om utbildning som önskvärt för ett} gott samhälle. Inom kategorin bra för samhället finns också utsagor som står för argument från andra aktörer. Här_{​artikuleras att många yttre aktörer vill att universitetet} ska arbeta med breddat deltagande, att det finns en politisk vilja att exempelvis förändra könsstrukturer inom vissa yrkesgrupper och att styrdokumenten säger att student- populationen ska avspegla samhället. Gällande det sistnämnda blir _{​intertextualitet}

manifest tydligt mellan utsagan och styrdokumenten (Göteborgs universitet 2016),

talaren bygger explicit vidare på en existerande text. Då studievägledarrollen återskapas inom diskursen om individens vilja blir det snårigt att förhålla sig till idéer ovanifrån om vad människor bör göra. Att här hänvisa explicit till existerande texter som policydokument och i viss mån också politiska uttalanden skulle kunna vara ett sätt att

Slutligen artikuleras arbetet med breddat deltagande som _{​nödvändigt inom} studievägledarrollen_{​. ​På frågan “varför breddat deltagande?” till mitt material påträffas}

genomgående svaret “för att vi är studievägledare.” Detta förstärker ytterligare den diskurs som tidigare framkommit om studievägledning som mycket närliggande arbetet med breddat deltagande.

5.2.1 Sammanfattning

Studievägledargruppen konstruerar återigen tveklöst breddat deltagande som viktigt. Det uttrycks explicit som “jättebra för alla”. Primärt konstrueras breddat deltagande som bra för studenterna genom argumenten att alla ska känna till studier, kunna välja studier efter vilja och vara kvar i studier om de vill. Här görs möjligheten att välja efter vilja till en rättighet, vilket ytterligare stärker diskursen om viljan som central. Breddat deltagande konstrueras också som viktigt för universitetsmiljön genom att de som förväntas bredda deltagandet antas komma med andra tankar och idéer än de som redan studerar. De nya studenterna görs också till bärare av en framåtrörelse genom att kopplas ihop med det progressiva. Breddat deltagande konstrueras vidare som viktigt genom att sägas vara bra för ekonomin “också”. Detta befäster diskursen om studie- vägledaren som driven av studentens intressen, eftersom ekonomin egentligen _{​inte är} det viktiga. Samtidigt hävdas vikten av breddat deltagande på ekonomiska arguments villkor. Breddat deltagande konstrueras vidare som viktigt för samhället genom att en utbildad befolkning sägs bidra till ett gott samhälle. Utöver detta framkommer att det finns krafter uppifrån, yttre aktörer, som vill att universiteten ska arbeta med breddat deltagande. Detta används för att konstruera breddat deltagande som viktigt men blir svårt att förhålla sig till i relation till individens vilja. Slutligen konstrueras breddat deltagande som viktigt inom studievägledargruppen genom att prata fram det som helt nödvändigt när man är studievägledare.

5.3 Hur konstruerar studievägledargruppen breddat