HUR MÅNGA FÖRELÄGGANDEN, MILJÖSANKTIONSAVGIFTER SAMT

ÅTALSANMÄLNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN GJORDE DIN NÄMND UNDER 2010?

Uppföljning Svarande Min Max Medel Standard- avvikelse

Förelägganden 67 1 949 96,7 183 Miljösanktionsavgifter 75 0 147 10,8 19,3 Åtalsanmälningar 84 0 27 5,38 5,49

Tabell 2.26: Förelägganden, MSA och åtalsanmälningar. Källa: EMT-enkäten.

I genomsnitt utdelades alltså 97 förelägganden, 11 miljösanktionsavgifter och 5,4 åtals- anmälningar per kommun under 2010. Värt att notera är den extrema variationen mellan kommuner.

Mängden formella påföljder är inte ett oproblematiskt mått för att fånga utfallet av tillsyn. Ett lågt antal förelägganden kan t.ex. betyda en av två saker: antingen är miljö-

förvaltningen extremt ineffektiv och fångar inte upp avvikelser från miljöbalken, eller så är förvaltningen mycket duktig i sitt förebyggande miljöarbete så att det inte behövs några förelägganden då alla verksamheter sköts exemplariskt. Trots denna metodologiska svårighet kan konsistent insamlad data hjälpa till att se trender och höja ”varningsflaggor” som en utgångspunkt för vidare, djupare analys av orsakerna till förändringar. För en diskussion om tillgängligheten av sådana data i dag, se kapitel 3 i denna rapport. I vårt samarbete med forskningsprogrammets referensgrupp har det påpekats att miljö- sanktionsavgifter är en dålig indikator för att påvisa utfallet av miljötillsyn då dessa typiskt delas ut för enkla förseelser. Däremot kan antalet MSA tänkas vara ett slags mått på en miljöförvaltnings effektivitet och ambitionsnivå där en hög ambitionsnivå skulle, allt annat lika, tendera att generera fler MSA och vice versa. För att testa informations- värdet av antalet MSA analyserar vi hur dessa samvarierar med andra mått på formella påföljder, i detta fall förelägganden och åtalsanmälningar. Följande tabell visar

Antal Antal Antal

förelägganden MSA åtalsanmälningar

Antal Korrelation 1 0,704** 0,376** förelägganden Signifikans 0,000 0,005

Observationer 67 47 54

Antal MSA Korrelation 0,704** 1 0,369**

Signifikans 0,000 0,002

Observationer 47 75 67

Antal Korrelation 0,376** 00,369** 1 åtalsanmälningar Signifikans 0,005 0,002

Observationer 54 67 84

**= korrelationen är signifikant på 1 %-nivån (tvåsidigt)

Tabell 2.27: Samband mellan MSA, förelägganden och åtalsanmälningar. Källa: EMT-enkäten.

Här ser vi en tydlig korrelation mellan de olika måtten. Det finns alltså ett ganska starkt samband mellan dessa mått. Den starkaste korrelationen finns mellan förelägganden och MSA (förelägganden förklarar ca 50 %7 _{av variationen av MSA och vice versa). Den}

näst starkaste korrelationen är mellan åtalsanmälningar och MSA (ca 14 % av variationen förklaras av den andra variabeln och vice versa). Detta indikerar att kommuner som är aktiva med en av ovanstående åtgärder också är det med de andra åtgärderna. Dock skulle denna korrelation åtminstone delvis kunna förklaras av kommunstorlek, dvs. en liten kommun har naturligt lägre antal av ovanstående åtgärder än en stor kommun. Låt oss se hur ovanstående resultat håller när vi kontrollerar för antal verksamheter (från fråga 12).

Antal Antal /verks Antal

förelägganden MSA åtalsanmälninar/

/verks /verks /verks

Antal Korrelation 1 0,287 0,018 förelägganden Signifikans 0,059 0,901

/verks Observationer 64 44 51 Antal MSA/verks Korrelation 0,287 1 0,353**

Signifikans 0,059 0,005

Observationer 44 70 62

Antal Korrelation 0,018 0,353** 1 åtalsanmälningar Signifikans 0,901 0,005

/verks Observationer 51 62 79 **= korrelationen är signifikant på 1 %-nivån (tvåsidigt)

Tabell 2.28: Samband mellan MSA, förelägganden och åtalsanmälningar (delat med summa

verksamheter). Källa: EMT-enkäten.

Här ser vi att korrelationerna blir svagare men finns kvar mellan MSA och förelägganden samt mellan MSA och åtalsanmälningar8. Notera att förelägganden nu bara förklarar drygt 8 % av variationen av MSA. Vi finner nu ingen korrelation mellan åtalsanmälningar och förelägganden. Sammantaget innebär detta att frekvensen av MSA i en kommun troligen innehåller intressant information om utfallet i miljötillsynen trots att MSA endast delas ut för relativt enkla avvikelser från miljöbalken.

Vi har redan konstaterat att benägenheten att använda sig av ovan nämnda formella på- följder varierar kraftigt mellan kommuner. Kan vi se något mönster i att använda sig av förelägganden, MSA samt åtalsanmälningar per verksamhet mellan olika nämndtyper?

Politiskt organ Påföljd Svarande Min Max Medel Std.avv.

Nämnd där bygg-, Föreläggande 33 0,00 1,0 0,15 0,20 miljö och/eller MSA 31 0,00 0,09 0,024 0,023 planärenden ingår. Åtalsanmäln 36 0,00 0,13 0,020 0,025 Miljö- och Föreläggande 15 0,03 2,28 0,51 0,64 hälsoskyddsnämnd. MSA 21 0,00 0,07 0,021 0,018

Åtalsanmäln 22 0,00 0,05 0,012 0,012 Nämnd där miljö Föreläggande 2 0,07 0,19 0,13 0,084

ingår tillsammans MSA 3 0,00 0,01 0,004 0,003 med räddning eller Åtalsanmäln 3 0,00 0,03 0,014 0,015 fastighetsärenden

eller teknik. Kommunstyrelsen

eller kommun- Föreläggande 1 - - 0,32 - styrelseutskott. MSA 1 - - 0,005 -

Åtalsanmäln 2 0,00 0,02 0,012 0,01 Annan nämnd Föreläggande 11 0,01 0,93 0,21 0,27

MSA 12 0,00 0,08 0,026 0,023 Åtalsanmäln 15 0,00 0,05 0,021 0,016

Tabell 2.29: Antalet formella påföljder delat med antal verksamheter per nämndtyp.

Källa: EMT-enkäten.

När det gäller förelägganden kan vi konstatera att bland våra respondenter har kategorin miljö- och hälsoskyddsnämnd ett högre medeltal, 0,51, än kategorierna nämnd där bygg- miljö och eller planärenden ingår, 0,15, och annan nämnd, 0,21. Fristående miljö- och hälsoskyddsnämnder (95 % konfidensintervall 0,51 ±0,32) verkar använda sig av före- lägganden betydligt mer än nämnder där bygg, miljö och plan ingår (0,15 ±0,07), och nämnder där miljö ingår tillsammans med räddning-, fastighetsärenden eller teknik (0,13 ±0,11). Konfidensintervallen överlappar dock på 5 %-nivån så att inga säkra slutsatser kan dras. När det gäller MSA och åtalsanmälningar kan vi inte se något tydligt mönster.

2.4 Statligt stöd, styrning och vägledning

Tidigare studier har funnit att det finns ett stort intresse av mer statlig vägledning där exempelvis Johannesson & Johansson (2000) fann att ca en tredjedel av respondenterna vill ha en förstatligad miljötillsyn vad gäller regelefterlevnad. Vår referensgrupp har påpekat att det alltid finns ett intresse av mer vägledning medan det verkliga problemet är att tillräckliga resurser för att tillgodogöra sig all information som redan existerar inte finns. För att se hur förhållandena ser ut i dag vad gäller önskemål om mer statlig väg- ledning ställde vi följande fråga:

22. ÄR EN HÖGRE GRAD AV STATLIG VÄGLEDNING FÖR TILLSYN ENLIGT