Verksamhetsutövarnas drivkrafter 4.1 Inledning
4.3 Hur påverkas verksamhetsutövarnas incitament av konjunktur, branschtillhörighet,
marknadsförhållanden och typ av konkurrens?
Studien som ligger till grund för detta avsnitt (Häckner och Herzing, 2012) är ett försök att systematiskt studera de företags- och marknadskaraktäristika som avgör vilka
incitament företag har att bryta mot olika typer av lagstiftning. Syftet med detta avsnitt är att utreda om det finns några starka generella slutsatser som kan dras och som kan vara till nytta för en tillsynsmyndighet. Ingen tillsynsmyndighet har ju obegränsade resurser och det framstår som rimligt att satsa mer där risken för överträdelser är som störst. En viktig fråga blir därför om det finns vissa företags- och marknadskaraktäristika som ger upphov till extra starka ekonomiska drivkrafter att bryta mot lagen.
En viktig utgångspunkt är att företag antas kunna reducera sina rörliga produktions- kostnader genom att bryta mot lagen men att olika företag har olika starka incitament att göra detta, beroende på egenskaper hos företagen och de marknader där dessa är verk- samma. Utgångspunkten är teoretisk och ramverket täcker in ett antal olika scenarier utöver brott mot miljölagstiftningen. Momsbedrägerier och överträdelser av olika typer av importrestriktioner kan exempelvis också förväntas minska ett företags kostnader för att sälja sin produkt på marknaden.
Studien utgår från en modell av en marknad som utvecklades i Häckner (2000). Vi tänker oss ett utgångsläge där samtliga företag på en viss marknad har samma kostnader. Sedan beräknas ökningen i vinst för ett företag som sänker sina produktionskostnader genom att bryta mot lagen. Incitamenten att bryta mot lagen fångas med andra ord av den vinst- ökning företaget beräknas få genom minskningen i kostnader.
Inom ramen för modellen kan betydelsen av en rad olika faktorer studeras: grad av kostnadsbesparing, konjunktur, produktdifferentiering, marknadsstruktur, samt typ av konkurrens. Med förståelse för hur dessa faktorer påverkar incitamenten kan sedan
(1) HUR PÅVERKAR STORLEKEN PÅ KOSTNADSBESPARINGEN VINSTEN AV ATT BRYTA MOT LAGEN?
Företag, för vilka det är dyrt att leva upp till lagens miljökrav, bör övervakas hårdare. Resultatet är uppenbart. Ju mer man kan sänka sina produktionskostnader genom att bryta mot lagen, desto större blir vinsten.
(2) VILKEN BETYDELSE HAR DET ALLMÄNNA EFTERFRÅGELÄGET/KONJUNKTUREN?
Tillsynsverksamheten bör intensifieras under högkonjunkturer. Resultatet är också tämligen självklart. Under högkonjunkturer är vinster och priser höga. Om ett enskilt företag då kan minska sina produktionskostnader, kan det också sänka sitt pris något och därigenom kapa åt sig en stor del av de höga efterfrågevolymer och vinster som finns på marknaden.15
(3) SPELAR DET NÅGON ROLL OM FÖRETAGET I FRÅGA ÄR VERKSAMT PÅ EN MARKNAD MED STANDARDISERADE PRODUKTER ELLER PÅ EN MARKNAD MED SÄRPRÄGLADE/DIFFERENTIERADE PRODUKTER?
Företag som tillverkar starkt standardiserade eller starkt differentierade produkter vinner mer på att bryta mot lagen än andra företag. Detta resultat kräver en lite djupare
förklaring. När produkterna är starkt standardiserade (dvs inte skiljer sig åt mellan olika producenter) krävs endast en liten prisskillnad för att en stor del av konsumenterna ska byta leverantör. Detta i kombination med att vinstmarginalerna generellt sett är låga på marknader med standardiserade produkter, gör att ökningen i vinst för ett företag som plötsligt får en kostnadsfördel blir stor. Är i stället produkterna utpräglat differentierade (dvs. de skiljer sig i hög grad mellan olika leverantörer) har varje företag en hög grad av marknadsmakt gentemot konsumenterna. Man behöver då inte ta speciellt stor hänsyn till konkurrenternas strategiska agerade vid en plötslig sänkning av kostnadsnivån, utan kan välja nytt pris mer eller mindre fritt. Också detta ger en stor ökning av företagets vinst. (4) HAR ANTALET KONKURRENTER NÅGON BETYDELSE?
En tumregel bör vara att företag med få konkurrenter övervakas hårdare. Detta resultat är något mindre starkt än ovanstående resultat. Det finns extrema nivåer på kostnads- besparingar för vilka det omvända gäller, men för de flesta rimliga besparingsnivåer blir vinsten av att bryta mot lagen högre ju färre konkurrenterna är. Om konkurrenterna är få har varje företag en hög grad av marknadsmakt gentemot konsumenterna. Vinster och priser är höga i utgångsläget. En plötslig kostnadsreduktion kan då utnyttjas genom att
genom att locka över kunder är mindre.
(5) SPELAR DET NÅGON ROLL OM FÖRETAGETS KONKURRENSMEDEL ÄR PRIS SNARARE ÄN KVANTITET?
En tumregel bör vara att företag vars konkurrensmedel är kvantitet övervakas hårdare än företag vars konkurrensmedel är pris. Även detta resultat är mindre starkt än de tre första. Det finns även här nivåer på kostnadsbesparingar för vilka det omvända gäller, men för de flesta rimliga besparingsnivåer och marknadsstrukturer (dvs. antalet konkurrenter) blir vinsten av att bryta mot lagen högre om konkurrensmedlet är kvantitet snarare än pris. Kvantitetskonkurrens leder i normalfallet till högre vinster och priser än priskonkurrens. En plötslig kostnadsreduktion kan då utnyttjas genom att företaget ifråga sänker sitt pris något. Därigenom överförs en relativt stor del av marknadens efterfrågevolymer och vinster till företaget. Vid priskonkurrens är priser och vinster pressade i utgångsläget och möjligheten att öka vinsterna drastiskt genom att locka över kunder är mindre.
Kan dessa fem resultat på ett enkelt sätt översättas i någon form av riktlinjer som inte ställer orimligt höga informationskrav på tillsynsmyndigheten? Resultaten (1) och (2) och (4) bör vara möjliga att applicera som de är skrivna ovan. När det gäller resultat (3) är det mycket som talar för att problemen med höga vinster vid lagbrott är större om produkter- na är utpräglat differentierade än om de är starkt standardiserade. I det senare fallet är ju de vinster som finns att hämta på marknaden låga i utgångsläget. När det gäller resultat (5) kan man möjligen säga att det är troligare att företag med ledig produktionskapacitet använder priset som konkurrensmedel än företag med fullt kapacitetsutnyttjande. Generellt sett framstår det dock som en svår uppgift för tillsynsmyndigheten att avgöra vilket konkurrensmedel som är viktigast på enskilda marknader. En något förenklad lista med tillsynsråd, utan alltför stora krav på svåråtkomlig information, skulle alltså kunna se ut på följande sätt:
I. Företag för vilka det är dyrt att leva upp till lagens miljökrav bör övervakas hårdare.
II. Tillsynsverksamheten bör intensifieras under högkonjunkturer.
III. Företag som utsätts för en låg grad av konkurrens, antingen för att konkurrenter i stor utsträckning saknas eller för att produkten är starkt särpräglad/
differentierad, bör övervakas hårdare.