• No results found

Under varje tredjenivårubrik redovisar vi vad pedagogerna gör konkret för att förebygga stress i de olika situationerna. Sist omnämner vi de två obser- vationer vi gjorde i studien.

6.3.1 I gruppen eller i klassen

Alla pedagogerna framhåller vikten av tydlighet och fasta rutiner. Två av pedagogerna menar att man aldrig ska börja tala förrän alla har fokus på den som talar. Pedagogerna menade också att det är av vikt att visa och lära ut goda studievanor samt att gruppen ska veta vad som krävs av dem i olika situationer. Samtliga pedagoger i de teoretiska ämnena skriver viktiga in- struktioner på tavlan, arbetsordning mm. De menar att detta kan hjälpa ele- verna att kunna orientera sig under hela skoldagen. Som pedagog ska man vara väl förberedd och planerad. Man bör också ha en god kännedom om eleverna och gruppens olika konstitutioner. Detta bidrar till lugn för alla. Av de intervjuade är det tre pedagoger som arbetar aktivt med olika stress- förebyggande och/eller relationstränande arbetssätt som t ex regelbunden massage. Fem av de intervjuade framhåller att de alltid börjar dagen lika- dant t ex att ta i hand när man hälsar och samtidigt se barnet i ögonen för att bekräfta det. Tre av pedagogerna börjar med att läsa högt för att skapa lugn vid morgonsamlingen och efter vissa raster. En pedagog startar alltid dagen med att tända ljus och tillämpar ”känslobarometern”, där varje barn får visa med handens fem fingrar hur hon mår eller känner sig. På detta sätt blir var och en bekräftad genom att få tala om hur man mår denna dag. En pedagog lär ut qigong, en sorts fokusering på lugna avslappnande kroppsrö- relser, under sina lektioner och två pedagoger lär ut andra avslappningsöv- ningar i sina grupper. Flera använder lugn musik under arbetet.

Kompismassage

Vi fick tillfälle att observera vid en pedagogs konkreta åtgärd mot stress. En av de intervjuade arbetade regelbundet med klassrumsmassage eller kompismassage som pedagogen kallade det. Pedagogen berättade att kom- pismassage varit schemalagt en gång i veckan sedan en termin tillbaka, då denne tog över klassen. Av erfarenhet måste man arbeta grundläggande i det förebyggande arbetet mot stress och därför schemalägga lektionerna menade pedagogen.

Pedagogen berättade att denne alltid bestämmer vem av eleverna som ska massera vem. Eleverna får aldrig lov att tacka nej till valet som pedagogen har gjort. Ingen elev får bli över och känna sig ledsen för att denne inte blev vald.

Pedagogen släcker ner ljuset i klassrummet och delar upp eleverna i par. Pedagogen menar att stämningen i klassrummet är viktig och att alla ele- verna ska kunna slappna av under kompismassagen. Eleven som masseras ska försöka att våga blunda. Den som ska massera frågar först den som sit- ter om det är OK att denne vill bli masserad. ”Får jag lov att massera dig?” Pedagogen sätter på en CD-skiva med en låt som är ca 7 min lång. Denna låt är alltid återkommande på kompismassagen.

Pedagogen säger i takt till musiken vad eleverna ska göra. Detta har peda- gogen vanligtvis slutat med då övningarna är automatiserade hos eleverna, men för att poängtera övningarna för oss som observatörer så säger hon övningarna högt.

Pedagogen menar att det viktiga är att övningarna blir automatiserade för att eleverna inte ska lägga så mycket energi på att koordinera, tänka osv. för att göra övningarna rätt. Läraren har därför döpt övningarna för att lätta- re associera till hur övningen ska se ut.

Kort avslappning

Vid ett annat tillfälle fick vi möjlighet att observera en annan pedagog som använder sig av avslappning i klassrummet. Pedagogen benämner detta ”kort avslappning”, eftersom det används spontant då eleverna verkar oro- liga. Det kan bli vid ett eller flera tillfällen i veckan.

Alla sitter på sina platser i klassrummet. De blir ombedda att rensa på sin bänk, så det inte ligger något framme och distraherar dem. Pedagogen ber dem lägga huvudet och händerna på bänken, samt blunda.

När alla verkar ha kommit i ro börjar pedagogen ge dem lugna instruktio- ner. Först ska de skapa sig en bild i huvudet där de med sina olika sinnen ska uppleva avkoppling. Pedagogen berättar lugnt vad de ska tänka på. Det- ta pågår i två - tre minuter och inleds med några djupa andetag.

Pedagogen ger order om att ömsom spänna och slappna av i de olika musk- lerna.

Sist ber hon eleverna återskapa sin ursprungliga bild en stund till. Därefter vakna, djupandas och sträcka ut.

Pedagogen berättade att klassen behövde de här stunderna en till flera gånger i veckan. Det hade tagit ett par tillfällen att lära dem att slappna av och hon menade att det är en fördel att införa sådana här övningar tidigt. Denna klass hade börjat med olika avslappning redan i år 4, alltså för två år sedan.

6.3.2 I rastsituationer

Alla de intervjuade är överens om att mycket av elevers stress och oro un- der lektionen är beroende av det som hänt under rasten. Onödigt tjafs om rastbråk skapar stress under lektionstid.

Någon av pedagogerna jobbar medvetet med att försöka eliminera de situa- tioner som kan bidra till konflikt och irritation i rastsituationer. Några ex- empel på förebyggande aktiviteter för lugn och ro, före och efter rast som pedagogerna nämner är:

- stå bakom stolen innan man släpper ut eleverna lugnt med några i taget

- vara med i de kritiska stockningssituationerna - flera vuxna som är ute på rast medför lugn

Det är viktigt med tydliga ordningsregler vidhåller alla pedagogerna.

Tre pedagoger inleder lektioner efter längre raster med individuell tyst läs- ning eller högläsning för gruppen för att få ett lugn. En pedagog avrundar sina lektioner före rast med någon lugnande avslappning, massage eller qi- gong.

Ena skolan som varit med i denna studie har en speciell person anställd som deltar och aktiverar eleverna i olika aktiviteter på rasterna. Där menar

man också att all personal ska veta hur ”vissa elever med speciella behov” ska bemötas i rastsammanhang.

6.3.3 För individen

Pedagogerna förebygger stress för den enskilde eleven på olika sätt genom personlig bekräftelse:

- ögonkontakt - uppmuntran

- trygghet inges då man visar att man förstår hur individen fun- gerar i olika situationer

- individualisering - tydlighet

Tre pedagoger talar om att de uppmuntrar elevens egna strategier för att kringgå stressorer. Tio av pedagogerna i intervjuerna säger att de individua- liserar elevernas uppgifter och ger förstärkt tydlighet vid instruktioner. De menar att eleven ska veta vad som förväntas och vad man ska göra härnäst. Nio av pedagogerna poängterar att placeringen i klassrummet går att på- verka och att man kan flytta på stressfaktorer. Genom att se på hela grup- pen och försöka undvika att placera två oroliga elever för nära varandra. Man erbjuder läxhjälp och stöd efter sjukfrånvaro.

Två pedagoger framhåller vikten av att inte tvinga, utan inväntar eleven istället. De menar att beröm och uppskattning från omgivningen är viktigt. Negativ stress kan vändas till något positivt genom att man lyckas eller uppnår målet.

6.3.4 Med hjälp av andra

Pedagoger pratar enskilt med eleverna om dennes situation i mån av tid. Ett par pedagoger använder sig av systemet att någon annan pedagog tillfälligt tar över undervisningen så att pedagogen själv kan sitta avskilt och prata med eleven.

Pedagogerna säger att de inte är främmande för att be om hjälp om detta behövs. Oavsett om det handlar om att skolans resursteam måste kontaktas eller om det gäller kontakt med kurator eller specialpedagog. Att delge sko- lans personal om enskilda barns problemetik är viktigt så att all expertis kan ta del.

Elevassistent finns i några av klasserna och de värderas som en stor tillgång för eleven, pedagogen och gruppen.

Två pedagoger nämner att de har möjlighet att enskilt eller tillsammans med assistent ha tillgång till handledning av specialpedagogen på skolan. En pedagog nämner att handledning av t ex hörselpedagog förekommer vid tillfälle då barn med hörselnedsättning finns i gruppen.

Alla pedagogerna på den ena skolan som varit med i studien, utnyttjar sko- lans system att tillkalla en resurs som kan ta hand om elever som stör andra under lektionstid. På så sätt behöver inte pedagogen utsätta gruppen för onödig oro, utan bibehålla arbetsron.