HUR REVISORNS ARBETE HAR FÖRÄNDRATS FRÅN FÖRR

Den gemensamma åsikten bland de intervjuade revisorerna var att deras yrke och bransch genomgått en rad förändringar de senaste åren. Målet med revisionen har enligt de flesta utgått från risk och väsentlighet både då och nu men metoder och angreppssätt har förändrats. En revisor menade dock att i stort sett används samma metoder idag som förr men att det idag finns bättre verktyg för exempelvis väsentlighetsbedömningen. En annan revisor uppgav att förr granskades alla poster i årsredovisningen i lika stor utsträckning medan nuförtiden väljs poster ut som granskas utifrån en väsentlighets- och riskbedömning. Några skillnader mellan då och nu är att tidigare ritades fler rutinbeskrivningar och mycket mer tid tillbringades ute hos kunden. Skillnaden beror på att det nuförtiden finns möjlighet att ta in kundens finansiella rapporter i det egna systemet och på så sätt spara in tiden revisorn tidigare var tvungen att sitta hos kunderna och bläddra i deras pärmar. Skulle samma tid läggas ute hos kund nu som då skulle revisionen blir alldeles för dyr i relation till kundens mervärde beroende av att revisorernas tariffer gått upp. Det är viktigt att som revisor inte göra varken mer eller mindre än nödvändigt ur kundens kostnadsaspekt. En annan förändring som skett är tidspressen som revisorerna nu upplever. Högsäsongen inom revisorsbranschen har tryckts ihop allt mer. För 15-20 år sedan kom det första bokslutet till revisorerna först i april eftersom de upprättades manuellt. Nu uppgav en revisor att årets första revisionsberättelse skrivs under redan i mitten av januari. Det visar den

tidspress som både revisorerna och företagen utsätts för i dagens samhälle, alla måste vara snabba. En annan revisor tog upp skillnaden att revisionen idag måste vara helt klar innan revisionsberättelsen skrivs på medan det tidigare gick att skjuta upp vissa delar som inte var resultatpåverkande. En annan förändring med revisionsberättelsen är att en oren sådan numera tas på större allvar av kreditgivare, exempelvis vid leasing. Revisor F nämnde att miljöaspekter har fått ökat fokus i revisorsbranschen som en effekt av det miljötänk som växt fram under senare tid. Företag med miljöpliktig verksamhet måste numera redogöra för sitt miljöarbete i sin årsredovisning. Företag kan ha stora åtaganden så som att återställa mark och rena luft och vatten för att få producera vissa volymer. Revisorn måste då hela tiden ha miljötänket i bakhuvudet i sitt revisionsarbete då miljöåtaganden ofta innebär stora belopp och risker för kunden. Miljöåtaganden gäller även i lågkonjunktur och kan då innebära stora kostnader i form av miljöinvesteringar för företagen. Revisorn är skyldig att föra diskussion med kunden angående eventuella miljöåtaganden och tillstånd. Om tillstånd finns ska de granskas utifrån hur de påverkar redovisningen och om de medför information som måste delges i årsredovisingen. Flera revisorer menade att det har blivit vanligare att stämma revisorn de senare åren. Vilket troligen är en trend från USA och kan antas bero på att revisorer är skyldiga att ha en försäkring och det finns därmed alltid pengar att hämta där.

Man utgår ifrån väsentlighet och risk, det har alltid varit ledorden. (Revisor B)

Vi koncentrerar oss mycket mer på väsentligheter idag, det har vart ett krav då våra tariffer naturligtvis har gått upp, det skulle bli oerhört dyr för kunden om vi skulle sitta och granska lika mycket som vi gjorde förr. (Revisor A)

Förr starta vi med ett vitt papper och började fundera på vad det är vi behöver titta på. Nu börjar man i princip i en process där man sätter sig och prickar av och kör igenom. (Revisor H) Tidigare var det så att man åkte ut till kunden och sen stod man vid kopieringsmaskinen i en vecka och tog kopior på det mesta men under tiden reviderade man också. Det var en helt annan typ av insats då mot nu. (Revisor G)

Egentligen skiljer det sig väl inte men det är mer formaliserat, man gjorde väl rent instinktivt de här sakerna, tog reda på

branschen, risken med den och sånt. Men nu ska vi dokumentera det. (Revisor E)

Du var i regel mer säker på din sak efter en vecka hos kunden mot efter några dagar tillsammans med checklistor och lite datafiler. (Revisor G)

Miljösidan är något som har dykt upp under en senare period. (Revisor F)

Samtliga av respondenterna var överens om att det har skett en ökad reglering inom branschen. Mycket beroende på händelser de senaste åren men även beroende på den naturliga förändringen i omvärlden. Majoriteten ansåg att arbetet idag är mer formaliserat och dokumentationskravet har ökat något enormt. Dokumentationskravet innebär tydligare riktlinjer för vad revisorerna ska och får göra. Alla revisorerna delade uppfattningen att antalet checklistor i en revision har ökat. Kravet på dokumentation är så högt för att det ska finnas bevis för revisorns arbete och möjlighet att kontrollera arbetet i efterhand. Det ska gå att se vem som har gjort vad och när samt vilka bedömningar som gjorts.

Vi lever ju under de här mer amerikaniserade reglerna vilket innebär att finns det inte dokumenterat finns det inte och det är en jättestor skillnad. (Revisor E)

Vi är trygghetsnarkomaner! Hur mycket jag än har dokumenterat så fattas det alltid något, så tryggheten är falsk. När någon sätter sig och går igenom mina pärmar kommer de alltid hitta något, man går aldrig i mål. (Revisor E)

Den största förändringen som revisorerna nämnt är de ökade oberoendereglerna. Det är numera mycket mer omfattande regler kring vad revisorn får göra för kunden, både vad gäller revision och extrauppdrag. Byråerna testar oberoendet både innan påbörjat uppdrag, löpande och slutligen efter avslutad revision. Förr fick revisorn utföra både årsredovisning och revision för kunden vilket idag inte är tillåtet. I mindre bolag får dock byrån utföra båda tjänsterna, vilket inte är tillåtet i större företag.

När man tar sig an en kund måste man veta att man är oberoende, måste veta att jag får ta det revisionsuppdraget. Det kan ju finnas en kollega som har levererat en tjänst som gör att jag är förhindrad att ta uppdraget. (Revisor B)

Oberoendefrågan har varit på tapeten i 10 års tid och man tittar fortfarande på de här jävsreglerna och allt sånt där och det tycker jag är bra egentligen för revisorn har nog historiskt sett suttit på för många stolar. (Revisor C)

Vilka data som revisorerna ska samla in i sin revision styrs främst genom risk- och väsentlighetbedömning men grundas också i lagar, branschpraxis, god sed och rekommendationer. Mycket av de regleringar som tillkommit härstammar från USA men har spridit sig till Sverige. Det innebär att steget med nya regleringar inte är så stort för de stora internationella byråerna då de redan tidigare använt sig av internationella standarder. Ett försök har även gjorts för att anpassa regleringen till svenska förhållanden.

Det var inte lika stort steg för oss som tillhör en internationell byrå för vi har redan haft de pålagorna. Men för små byråer som är fristående och inte har den supportapparten som vi har så har det varit enorma steg att ta. Vissa har inte orkat ta de stegen så de har problem idag. Så ja det är en ökad reglering så till vida. (Revisor C)

Givetvis försöker Sverige anpassa efter sina behov men vissa stycken kommer man inte undan. Hela tiden försöker man från svensk och EUs sida att begränsa inflytandet från USA men man kan inte släppa det helt och hållet och vissa saker trillar igenom systemet och då blir man påverkad. (Revisor F)

Det är ganska detaljerat beskrivet nu vad vi ska göra egentligen. Genom dels RS, ISA, så ja visst har det skett en ökad reglering. Det måste man väl säga att det gjort, på gott och på ont. (Revisor D)