Metodik för riskanalys

I dokument Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde (sidor 52-0)

8. Riskhantering

8.5 Riskanalys

8.5.1 Metodik för riskanalys

Risk definieras i detta sammanhang som en sammanvägning av sannolikhet att en negativ händelse ska inträffa och konsekvensen av densamma. Konsekvensen är här relaterad till hur allvarlig påverkan blir på vattentäktens kvalitet eller

kvantitet. En riskanalys av föroreningskällor eller andra negativa händelser kan genomföras på olika sätt och med olika typer av modeller. Följande parametrar är dock i allmänhet viktiga vid bedömning av att en störning uppstår i

vattenförsörjningen:

• Sannolikhet för en olycka inträffar (t.ex. vägolycka).

• Sannolikheten att en förorening sprids från sin plats (t.ex. sannolikhet att dieseltank läcker vid fordonsolycka).

• Spridningsförutsättningar på platsen (t.ex. närhet till grundvattenmagasin).

• Transporttid i grundvattenmagasin och/eller rinntid i vattendrag.

• Utsläppets storlek, intensitet och rörlighet.

• Utsläppets farlighet.

• Möjligheter till sanering.

En fullständig riskanalys förutsätter normalt kunskap om alla ovanstående parametrar. I realiteten är detta dock inte praktiskt för hela tillrinningsområden, utan en schablonmässig sammanvägning får istället göras för respektive

föroreningskälla. Fördjupningar kan eventuellt göras för särskilt allvarliga hot mot vattentäkten i samband med framtagande av åtgärdsprogram.

När risker ska rankas i en riskanalys kan det uppstå en svårighet att definiera vilken händelse som sannolikhet respektive konsekvens ska bedömas för. Oftast bedöms ju sannolikheten för att olycka ska ske och sedan vilken konsekvens detta

47 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

av flera händelser i kedjan från riskobjekt till vattendrag. Sannolikheten är därför ett uppskattat mått på hur sannolikt det är att riskobjektet ger en förorening i vattendraget. Konsekvensen bedöms sedan som ett mått på hur denna förorening påverkar vattenkvaliteten vid råvattenintaget, genom en sammanvägning av olika förutsättningar. Figur 23 redovisar hur metodiken för uppskattning av sannolikhet och konsekvens har tillämpats.

Figur 23. Bedömningsgrunder för sannolikhet och konsekvens för olika riskobjekt med avseende på skyddsobjektet råvattenintag.

Riskanalyser kan genomföras med olika metodik avseende val av sannolikhet och konsekvens. Exempelvis skulle sannolikheten kunna ha bedömts för endast det första steget i Figur 23 för de olika objekten, och konsekvensen för de resterande stegen i kedjan. Sannolikheten blir då högre, men konsekvensen lägre.

Sammanvägning till en risk för skyddsobjektet (råvattenintaget) bör dock bli densamma, se vidare nedan kring riskklassning.

I denna riskanalysmetodik görs en bedömning av sannolikhet och konsekvens enligt en subjektiv bedömningsskala som redovisas i Tabell 7. Noterbart är att tillämpningen av de angivna sannolikhets- och konsekvensklasserna i tabellen varierar mellan olika typer av riskobjekt i ett vattenskyddsområde. De angivna skalorna ska därför bara ses som ett stöd i processen för att urskilja de väsentliga riskerna.

Sannolikheten avser möjligheten/frekvensen att en olycka eller större diffusa utsläpp sker och att en förorening då når närmaste ytvattendrag som kan avrinna mot råvattenintaget. När det gäller diffusa utsläpp är det mer lämpligt att använda skalan till vänster, varierande mellan vanlig-osannolik.

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

kan även förtydligas med de effekter konsekvenserna bedöms kunna få enligt högerkolumnen i Tabell 8.

Tabell 7: Definition av sannolikhet och konsekvens som underlag till riskanalys.

Tabell 8. Följdeffekt av konsekvenser

Sammanvägningen av sannolikhet och konsekvens resulterar sedan i en risknivå.

Risknivån värderas därefter i nästa steg, riskvärderingen, för att avgöra vilka risker som är acceptabla och vilka som är oacceptabla och däremellan de risker som behöver analyseras vidare. Syftet med riskanalysen och den efterföljande riskvärderingen är att ge underlag för att prioritera hantering av olika risker, med olika typer av riskreducerande åtgärder.

I arbetet med risker för Rådasjöns vattentäkt har riskanalysen genomförts som en kvalitativ analys med en resulterande riskskala i fem steg, enligt Figur 24.

Eftersom detaljkunskap saknas och inte är praktiskt möjlig att inhämta för flera av riskobjekten, får sannolikhet och konsekvens i vissa fall baseras på

erfarenhetsmässiga bedömningar. Vissa riskobjekt utgör kanske inte individuellt en stor risk, men kan vara en särskilt betydande risk när det finns ett större antal

Sannolikhet/frekvens 5 Vanlig Mer än 1 gång/år

4 Återkommande 1 gång/år 3 Trolig/förekommande 1 gång/1-10 år

2 Möjlig 1 gång/10-100 år

1 Osannolik 1 gång/100-1000 år

Konsekvenser 5 Katastrofala Råvattnet permanent eller mycket långvarigt utslaget 4 Kritiska Råvattnet får permanent försämrad kvalitet, eller behöver tas

ur drift under en längre tid

3 Kännbara Råvattnet får märkbart försämrad kvalitet under längre tid, eller behöver tas ur drift under en kortare period 2 Marginella Råvattenkvaliteten påverkas negativt, men ingen påverkan

på leverans av säkert vatten

1 Försumbara Ingen eller försumbar påverkan på råvattnet

5 Katastrofala Råvattnet permanent eller mycket långvarigt utslaget

Vattentäkten måste tas ur bruk permanent (råvattenintag eller grundvattenmagasin kan ej användas) 4 Kritiska Råvattnet får permanent försämrad

kvalitet, eller behöver tas ur drift under en längre tid

Reservvattentäkt som klarar hela behovet måste finnas och vattenverk måste byggas om för att klara nya reningskrav 3 Kännbara Råvattnet får märkbart försämrad

kvalitet under längre tid, eller behöver tas ur drift under en kortare period

Ökade reningsbehov i vattenverk, ev visst ombyggnadsbehov eller reservvattentäkt måste klara delar av behov

2 Marginella Råvattenkvaliteten påverkas negativt, men ingen påverkan på leverans av

säkert vatten Ökat reningsbehov och på sikt ev behov

av ombyggnad 1 Försumbara Ingen eller försumbar påverkan på

råvattnet

49 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

stort antal transporter med farligt gods.

Figur 24. Riskmatris för sammanvägning av sannolikhet och konsekvens för olika riskobjekt, samt underlag för de olika klasserna i matrisen.

Vid sammanvägning av sannolikhet och konsekvens för de olika potentiella föroreningskällorna har riskmatrisen i Figur 24 resulterat i en riskklassificering i fem klasser som ska användas som prioriteringslista för åtgärder. Riskklasserna 4 och 5 utgör då risker som behöver åtgärdas och riskklass 3 risker som bör utredas vidare och eventuellt åtgärdas. Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg att åtgärder inte alltid syftar till att helt ta bort ett riskobjekt, utan att det istället kan vara möjligt att reducera risken, antingen genom att sannolikheten för att det händer en skada minskas eller att konsekvensen av skadan minskas. Det kan också vara så att ett riskobjekt får en högre klassning beroende på att kunskapen är otillräcklig och därför påkallar vidare utredning, vilket i sin tur därefter ibland kan ge underlag för att sänka risknivån.

Resultat av riskklassificeringen presenteras i avsnitt 8.5.2.

Sannolikhet

Vanlig

3 4 4 5 5

Återkommande

2 3 4 4 5

Trolig

2 2 3 4 4

Möjlig

1 2 2 3 4

Osannolik

1 1 2 2 3

Försumbara Marginella Kännbara Kritiska Katastrofala

Konsekvens

Riskklasser 5 Oacceptabel Oacceptabel risk som måste reduceras eller elimineras 4 Ej önskvärd Risk som bör reduceras eller elimineras

3 Uthärdlig Risk som bör analyseras vidare för att avgöra om åtgärder är rimliga map tekniska, ekonomiska eller andra aspekter 2 Acceptabel Låg risk, men bör övervakas och följas upp regelbundet 1 Försumbar Ingen risk föreligger

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

De identifierade riskobjekten (avsnitt 8.3) har klassificerats enligt metodiken redovisad i avsnitt 8.5.1. Sannolikheter och konsekvenser har till en väsentlig del baserats på bedömningar gjorda med ett konsensusförfarande i en grupp med god erfarenhet från vattenskyddsarbete, kompletterat med detaljkunskap om

områdets geologiska och hydrologiska förutsättningar baserat på inventering och undersökningar i fält. Inom ramen för riskanalysarbetet genomfördes även en workshop i samband med ett projektmöte, där ett urval av riskobjekten diskuterades med avseende på riskklassning. Detta arbete genomfördes i december 2017, med representanter från Mölndals stad, Göteborgs stad och Härryda kommun, samt Ramböll. Detta arbete och inkomna

granskningssynpunkter från projektgruppen ligger sedan till grund för den slutliga riskbedömningen av riskobjekten.

Det bör poängteras att riskklasserna är s.k. diskreta klasser (fasta klasser) och inte en kontinuerlig skala. Detta innebär att det inom varje riskklass finns objekt som kan vara nära en lägre riskklass eller en högre riskklass. Således kan det skilja relativt mycket i risknivå mellan riskobjekt inom samma riskklass.

Regelbunden uppföljning av riskanalysen är därför viktigt för att få en uppfattning om hur riskreduceringsarbetet fungerar.

I Bilaga C5 återfinns underlag till riskanalysen för samtliga identifierade och kategoriserade riskobjekt där sannolikhet, konsekvens och sammanvägd riskklass redovisas tillsammans med en motivering av riskklassningen. Riskobjekten redovisas även på kartor i Bilagorna 5b-e. Se även avsnitt 10.2 för förslag på riskreducerande åtgärder för dessa riskobjekt.

8.5.3 Bakgrund riskvärdering

De identifierade riskobjekten i avsnitt 8.5.2 har efter bedömning av sannolikhet och konsekvens alla rankats enligt matrisen i Figur 24. Denna riskrankning har inneburit att alla riskobjekt har hamnat i en riskklass mellan 1 och 4. Inget av riskobjekten har hamnat i den högsta riskklassen 5.

Riskrankingen används därefter i en riskvärdering som ska vara stöd för att bedöma vilka risker som ska prioriteras med avseende på åtgärder. I detta arbete har de resulterande riskklasserna getts följande tolkning (se även Figur 24):

Riskklass 1. Försumbar - Ingen risk föreligger

Riskklass 2. Acceptabel – Låg risk, men bör övervakas och följas upp regelbundet

Riskklass 3. Uthärdlig – Risk som bör analyseras vidare för att avgöra om åtgärder är rimliga med avseende på tekniska, ekonomiska och andra aspekter

Riskklass 4. Ej önskvärd – Risk som bör reduceras eller elimineras Riskklass 5. Oacceptabel – Oacceptabel risk som måste reduceras eller

elimineras

51 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

vattenskyddsföreskrifter, där t.ex. en riskranking i tre klasser har använts för att dela in riskreducerande åtgärder i (1) förbud, (2) tillstånd med villkor och (3) ingen reglering eller anmälan.

I riskvärderingen för Rådasjön har detta bedömts vara ett alltför generellt sätt att hantera risker. Riskanalysen visar att flera av de väsentliga riskerna inte går att hantera med föreskrifter som åtgärd, och ett mer direkt aktivt och platsspecifikt arbete med riskreduktion är viktigt.

I sammanhanget är det också viktigt att ta hänsyn till att hanteringen av risker även är kopplat till ett tidsperspektiv och hur vattenförsörjningsanläggningen är utformad. En risk kan t.ex. vara mycket allvarlig, men kortvarig i tiden om den hanteras rätt. Detta gäller t.ex. ett större utsläpp av ett förorenande ämne i Mölndalsån. Detta kan hanteras genom att under en begränsad tid stänga råvattenintaget. Risken är kanske således liten att den hotar vattenförsörjningen.

Men det skulle troligen vara direkt olämpligt att den hamnade i en låg riskklass. På motsvarande sätt kan ju ett litet utsläpp i en grundvattentäkt nära

produktionsbrunnar orsaka mer bestående skador eller t.o.m. slå ut delar av vattenförsörjningen permanent.

Riskerna identifierade i analysen bör således även värderas utifrån ett

tidsperspektiv och vad den aktuella vattenförsörjningsanläggningen kan hantera, dvs. anläggningens resiliens. För Rådasjöns vattentäkt bör riskerna därför även betraktas med följande tidsperspektiv:

1. Tillfälliga händelser, som har en sådan varaktighet att de kan hanteras med reservoarvolymen i systemet. Detta kan t.ex. vara ett mindre föroreningsutsläpp, som innebär att råvattenintaget stängs under en kortare period. Noterbart här är att det har stor betydelse i vilken del av sjön ett utsläpp sker och vilken vindriktning som då råder. Ett utsläpp i norra delen av sjön stannar kvar längre än om det sker i södra delen av sjön.

2. Tillfälliga händelser med en varaktighet som överstiger vad

reservoarvolymen kan hantera, men är kortvarigare än vad tillgänglig reservkapacitet via överföring från annat system kan hantera. Detta kan t.ex. vara ett större föroreningsutsläpp där råvattenintaget måste stängas under flera dagar till någon vecka.

3. Långvariga händelser som har en varaktighet som överstiger vad tillgänglig reservkapacitet kan hantera. Detta kan t.ex. vara ett större föroreningsutsläpp eller annan kvalitetsförsämring av

Rådasjön/Mölndalsån som innebär att råvattenintaget måste stängas under lång tid.

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

permanent utslaget, t.ex. allvarlig förorening i Rådasjön som inte går att sanera.

8.5.4 Resultat riskvärdering

Riskanalysen och riskvärderingen visar (se tabell i Bilaga C5a) att åtta riskobjekt har hamnat i riskklass 4 och således är riskobjekt, där risken bör reduceras eller elimineras. Samtliga riskobjekt ingår i kategorierna transporter eller bebyggelse.

Det kan också vara så att något av riskobjekten kan sänkas i riskklass om en fördjupad utredning ger bättre information. De åtta riskobjekten, som har hamnat i riskklass 4 är följande:

 Bårhultsmotet och Landvettermotet, två större motorvägsmot med dagvatten som avrinner mot Landvettersjön. Olycka med utsläpp och förorenat släckvatten vid en brand kan snabbt nå recipient. Det är i dagsläget oklart vilka eventuella fördröjningsåtgärder som finns vid dessa mot.

 Väg 540 – Boråsvägen, norr om Rådasjön, västra delen. Denna vägsträcka avvattnas direkt till Rådasjön nära intaget.

 Rv 40, passagepunkt över bäck som avvattnas direkt till Rådasjön nära intaget.

 Fritidsbåtar i Rådasjön, där särskilt tvåtaktsmotorer med stor andel oförbränt bränsle jämte risken för olyckor med bränslespill utgör den allvarligaste risken.

 Avloppspumpstationer, med nödutlopp i eller nära Rådasjön, där bräddningar kan orsaka problem med råvattenkvalitet i Rådasjön.

 Dagvattenutlopp i bäck vid Helenedal nära intaget.

 Dagvattenutlopp i Rådasjön nära intaget, gäller särskilt

dagvattenutsläpp från bostadsområden på sjöns västra sida i Mölndal.

 Dagvattenutlopp, från industriområdena Solsten/Säteriet och Mölnlycke Företagspark, där bakteriell påverkan konstaterats på Rådasjön.

Utöver dessa riskobjekt har 39 riskobjekt hamnat i risklass 3 vid riskanalysen och är alltså objekt som bör analyseras vidare och eventuellt utgöra grund för åtgärder. Dessa objekt återfinns i de flesta kategorier, men övervägande delen är kopplade till transporter (motorvägsmot, vägsträckor och passagepunkter över vattendrag), avlopp och dagvatten. Några av riskobjekten är också kopplade till de större industriområdena, anläggningsarbeten och nedlagda deponier. I sammanhanget är det också värt att nämna att strandbete vid Rådasjön är i riskklass 3, beroende på att det idag inte sker strandnära bete med nötdjur.

53 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Mot bakgrund av topografiska, hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden, utförd riskanalys och gällande rekommendationer föreslås skyddsområdet få den utformning som redovisas på kartor i Bilaga C1 samt i text i avsnitt 9.3.

9.1 Metodik avgränsning av skyddsområde

Utgångspunkten för avgränsning av vattenskyddsområde för sjöar är att beakta såväl tillrinnande vattendrags höga hastigheter som svårigheten att sanera en förorening som väl nått sjön (NV handbok 2010:5). Skyddsområdet för Rådasjön och Norra Långvattnet utformas med utgångspunkt i Naturvårdsverkets

anvisningar. Det föreslagna skyddsområdet för Rådasjön och Norra Långvattnet har avgränsats enligt följande grunder:

1. Hela tillrinningsområdet för Rådasjön beaktas, men avgränsningen görs utifrån skyddsbehov baserat på en sammanvägd bedömning av riskobjekt, barriärer samt Räddningstjänstens insatstid.

2. Nödvändiga skyddsavstånd beräknas utifrån beräkning av beräknade rinntider i vattendrag och sjöar för respektive skyddszon, se bakgrund i Bilaga C6, samt karta i Bilaga C4. Med begreppet rinntid avses här den tid som det förväntas ta för en eventuell förorening att transporteras genom sjöar och vattendrag fram till råvattenintaget eller vattentäktszonen.

3. Strandzoner kring vattendrag i form av fasta avstånd enligt de allmänna råden och handbok 2010:5 har inte tillämpats. På grund av skyddsområdets storlek och komplexitet, med stor andel bebyggelse och hårdgjorda ytor där faktisk avrinning inte alltid framgår av kartmaterial, har istället

utgångspunkten varit att avgränsa större sammanhängande områden för primär respektive sekundär zon.

4. Norra Långvattnet har ett mycket litet tillrinningsområde varpå endast en primär skyddszon har avgränsats.

9.2 Allmänna riktlinjer

Upprättande av skydd för vattentäkter regleras genom Miljöbalken (7 kap, 21 och 22 §). Naturvårdsverkets allmänna råd och handbok 2010:5 ger anvisningar för upprättande av vattenskyddsområden. I handboken ges rekommendationer till de olika zonernas indelning och förslag till beräkningsmetodik för att avgränsa dessa geografiskt.

Upprättande av skyddsområde för en vattentäkt bör sträva efter att omfatta hela tillrinningsområdet och indelas normalt i fyra zoner: vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon (se exempel i Figur 25).

Lokala förutsättningar, t.ex. goda skyddsförhållanden eller övervakning, långa uppehållstider, mm. kan dock innebära att skyddsområdet inte omfattar hela tillrinningsområdet till vattentäkten. Indelning av vattenskyddsområdet i olika zoner innebär att lämpliga och skäliga krav i skyddsföreskrifterna kan ställas på

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

kopplat till strömningsbild och strömningstider i yt- och grundvattenförekomster och avståndets betydelse kan därför vara väsentligen olika i olika riktningar från vattentäkten.

Zonindelningen för ytvattentäkter baseras i huvudsak på rinntiden i sjöar och vattendrag och eventuella tekniska barriärer eller skyddssystem. I följande avsnitt beskrivs anvisningar till avgränsning av skyddsområdets zoner baserat på det som gäller för en ytvattentäkt.

Vattentäktszon enligt NV Handbok

Vattentäktszonens syfte är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten.

Principen ska vara att området endast bör disponeras av vattentäktsinnehavaren.

Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område.

Ett vattentäktszon bör avgränsas kring uttagsområdet (råvattenintaget) i vattendraget eller sjön. Området bör skyddas mot obehöriga genom inhägnad och/eller markeras med hjälp av bojar eller länsor.

Primär skyddszon enligt NV Handbok

Den primära skyddszonens syfte är att skapa rådrum vid akut förorening. En primär zon bör avgränsas så att rinntiden i sjöar och vattendrag ger möjlighet till att en olyckshändelse hinner upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen. Mycket liten risk för förorening bör föreligga.

Den primära skyddszonen i sjön/ytvattendraget och dess tillflöden bör motsvara en rinntid på 12 timmar till råvattenintaget vid högvattenflöde (återkomsttid 10 år). Alla tillflöden i form av åar, bäckar och större diken eller täckdiken ska beaktas. Om tekniska barriärer installeras, t.ex. varningssystem och

larm, eller om räddningsinsatser eller andra motåtgärder mot en förorening kan ske snabbt, kan en kortare dimensionerande rinntid i vissa fall motiveras.

Den primära skyddszonen ska dessutom innefatta en strandzon motsvarande en uppehållstid i mark och grundvatten på 100 dygn, dock minst 50 m, kring samtliga vattendrag inom skyddszonen. Se exempel i Figur 26.

Sekundär skyddszon enligt NV Handbok

Den sekundära skyddszonen syftar till att bibehålla en hög yt- och

grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära zonen ska skydda sjön eller ytvattendraget från föroreningsspridning via avrinning direkt på marken och/eller via grundvattnet.

Den sekundära skyddszonen i sjön/ytvattendraget och dess tillflöden bör motsvara en rinntid på 24 timmar till råvattenintaget vid högvattenflöde (återkomsttid 10 år). Dräneringar, såväl på som under mark, ska beaktas vid beräkning av rinntider.

55 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

en uppehållstid i mark och grundvatten på 100 dygn, dock minst 50 m, kring samtliga vattendrag inom primär och sekundär skyddszon. Vid de stränder där primär och sekundär zon sammanfaller tillämpas således en total strandzon på minst 50m + 50m, d.v.s. 100 m på vardera sidan om vattendraget. Se exempel i Figur 26.

Tertiär skyddszon enligt NV Handbok

Den tertiära skyddszonen syftar till att mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattentäkten i ett långt tidsperspektiv ska omfattas av

vattenskyddsområdet.

Den tertiära skyddszonen utgörs av det område man vill skydda och som inte omfattas av övriga skyddszoner. Detta motsvarar normalt området mellan den sekundära zonens yttre gräns och det totala tillrinningsområdets yttre gräns.

Figur 25. Principskiss för avgränsning av vattenskyddsområde för ytvattentäkt och indelning i zoner längs vattendragen. Zonerna avgränsas också till

omgivandemark. I detta exempel utgör hela tillrinningsområdet vattenskyddsområde (NV:s handbok 2010.5). För detaljer se Figur 26.

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Figur 26. Strandzonernas utformning vid gränsen för den primära skyddszonen (NV:s handbok 2010.5).

9.2.1 Barriärtänkande vid skydd

Olika former av barriärer finns vid alla typer av vattentäkter som förhindrar eller fördröjer föroreningar i någon mån. Barriärer kan vara naturliga såsom

hydrauliska och hydrogeologiska förutsättningar som gör att föroreningar inte når vattentäkten alls eller i en koncentration så att vattenkvalitén inte hotas. Långa transporttider och gynnsamma jordartsförhållanden i grundvattenmagasin kan verka för att föroreningar adsorberas eller bryts ned innan de når vattentäkten.

Stora flöden i vattendrag kan ge en utspädningseffekt eller göra att föroreningar ytligt rinner förbi råvattenintag utan att förorena vattentäkten.

Stora flöden i vattendrag kan ge en utspädningseffekt eller göra att föroreningar ytligt rinner förbi råvattenintag utan att förorena vattentäkten.

I dokument Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde (sidor 52-0)