4 Resultat och diskussion
4.4 Hypotesprövning
Huvudhypotes H1: Inre och yttre faktorer samvarierar med hållbart chefskap Signifikanta samband finns både med inre faktorer och yttre faktorer (se delhypoteser) Resultaten ger stöd för hypotes 1.
Delhypotes H2: Yttre faktorer samvarierar med hållbart chefskap
Signifikanta samband finns mellan samtliga delområden för yttre förutsättningar (tydlighet i roll, uppgift och process; balans i ansvar och befogenheter; kultur och stöd) och hållbart chefskap. Faktorer som understödjer tydlighet såväl i process som när det gäller ansvar och befogenheter är framträdande. Sambandet - stöd från supportfunktion kan tänkas ha ett samband med att chefsrollen kräver en bred och djup kunskap och i detta finns behov av stöd från flera kompetensområden för att fungera i sin roll. En kultur som bygger på tillit och trygghet är en basal komponent och allmängiltig för flera sammanhang.
Resultaten ger stod för hypotes 2.
Delhypotes H3: Inre faktorer samvarierar med hållbart chefskap
När det gäller inre faktorer finns signifikanta samband framförallt med faktorer som handlar om en relationell förmåga och självinsikt samt en sund tro på egen förmåga. Tydliga samband finns även med faktorer som kan benämnas för ett självomhändertagande, vilket handlar om att lyssna på kroppens signaler och sköta om sig i form av motion.
Resultaten ger stöd för hypotes 3.
4.5 Studiens styrka och begränsningar
En styrka med studien är att etablerade mätinstrument till stor del har använts. Hållbart chefsindex (HCI) bedöms innefatta högst relevanta utfallsvariabler som mäter hälsa, KASAM, ledarskapseffektivitet samt balans mellan arbete och fritid. När det gäller
ledarskapseffektivitet finns förvisso en risk med självrapportering i det att respondenterna skulle kunna värdera sig själva högre jämfört med en yttre objektiv bedömning. Skattning av ledarskapseffektivitet skulle i så fall kunnat bli bättre med en komplettering av chefens egen skattning genom någon form av yttre objektiv bedömning.
Enkätdelen som handlar om påverkansfaktorer är nykonstruerad. Det finns även i denna del en styrka genom att frågorna påvisat flera signifikanta korrelationer med hållbart chefskapsindex. Enkätfrågorna kan dock förbättras i formulering och ökad entydighet.
Eventuellt behöver enkätförfarandet kompletteras med intervju för att få en större fyllighet och förståelse av svaren.
En annan styrka är att studien även vilar på kunskap från tidigare genomförd forskning.
Resultaten bekräftar vikten av personlig mognad (inre faktorer) som utgörs av begreppen själv-differentiering och self-efficacy. Resultatet visar på inverkan av yttre faktorer som väl överensstämmer med tidigare forskning och teoribildning t.ex. Karaseks och Theorells krav-kontrollmodell (Karasek & Theorell 1990).
Det stora bortfallet begränsar möjligheten att dra slutsatser från studien. Anledningen till att 53 % av de tillfrågade avstod att svara på båda enkäterna är oklar men det kan antas att önskemålet om svar inom en ganska kort tidsrymd kan ha inverkat negativt på svarsfrekvensen. Undersökningsperioden tangerade semestertid vilket även det kan ha inverkat negativt men även en viss enkättrötthet kan ha förekommit. Avsaknaden av djupare information om personerna i bortfallsgruppen gör det svårt att förklara hur bortfallet kan ha påverkat resultatet.
Då vissa förväntade samband uteblivit eller visat sig ha alltför svagt eller starkt samband med hållbart chefskapsindex kan jag även fundera över hur de kan ha påverkats av de metodologiska brister som nämnts ovan. Det finns också anledning att beakta styrkan i korrelationerna. Det skulle kunna finnas ytterligare faktorer som påverkar styrkan i korrelationerna men som inte funnits med i studien.
5 Slutsatser
När det gäller personlig mognad (inre faktorer) finns ett antal faktorer som kan kopplas till hållbart chefskap. Förmågorna att ”ha tilltro till egen förmåga att hantera de flesta arbetssituationer” samt ” jag har lätt att erkänna och rätta till fel som jag gjort” har en positiv samvariation med hållbart chefskapsindex (HCI). Faktorerna ”jag tycker det är svårt att förstå andras reaktioner och upplevelser”, ”jag tycker det är svårt att förstå mina egna reaktioner och upplevelser”, ”tvivel att klara av de krav som olika arbetssituationer medför” respektive
”under de tre senaste månaderna har det hänt att jag blivit så uppfylld av arbetet att jag inte lyssnat på eller förstått kroppens signaler” har däremot en samvariation i negativ riktning med hållbart chefskapsindex (HCI). Sammanfattningsvis pekar sambanden på betydelsen av känslomässig mognad och självinsikt hos chefer för att kunna relatera till medarbetare på ett sunt sätt, orientera sig i verksamheten och fatta adekvata beslut. Resultaten styrker betydelsen av de teoretiska begreppen själv-differentiering respektive self-efficacy. Resultaten avseende samband ger även grund för att prioritera insatser till chefer som understödjer personlighetsutveckling, t.ex. i form av mentorsstöd, reflektionsgrupper, handledning eller egenterapi.
Yttre faktorer inbegriper variabler inom områden tydlighet i roll, uppgift och process; kultur;
balans mellan ansvar och befogenheter samt stöd. Faktorer från samtliga av dessa områden samvarierar med hållbart chefskapsindex (HCI). ”En klar och tydlig delegationsordning med dithörande beslutsgång i hela organisationen” samvarierar med hållbart chefskap i positiv riktning. Beträffande kulturfrågor påverkar, ” tillit och trygghet som genomsyrar organisationsklimatet” samt ”vi grundar vår kompetensutveckling på aktuell forskning och metodutveckling”, hållbart chefskapsindex (HCI) i positiv riktning. Faktorerna ”det råder balans mellan ansvar och befogenheter” avseende verksamhet och budget har koppling till hållbart chefskap i positiv riktning. Vad gäller området stöd och återhämtning visar ”stödet från supportfunktioner” en samvariation med hållbart chefskapsindex (HCI) i positiv riktning, detsamma gäller för ett självomhändertagande i form av goda motionsvanor. Resultatet ger belägg för vikten av ändamålsenlig yttre struktur och tydlighet i organisationen som stödjer chefskapet. Här handlar det inte enbart om formella regler och rutiner som klargör förutsättningar och avgränsningar i chefsarbetet utan även en stödjande och uppmuntrande
”struktur” vilket t.ex. visar sig i en kultur som genomsyras av tillit och trygghet. Studien ger på så sätt belägg för att ett framgångsrikt chefskap till stor del är beroende av sunda
organisatoriska förutsättningar vilket inom forskningen uppmärksammats i mindre omfattningen än chefens egna förmågor och kapacitet.
En analys av bakgrundsfaktorer i studien klargör också signifikanta skillnader på ett antal faktorer när det gäller kön, antal personer man är chef för, ålder och om chefen genomgått chefsutvecklingsprogram eller ej. Beträffande hållbart chefindex (HCI) finns ett samband med indexvärde och ålder avseende högre värde med stigande åldersgrupp. Det förefaller som helhet som att ålder, antal år som chef och chefsutveckling samvarierar positivt med hållbart chefskap. Även om det finns skäl att fundera över om äldre chefer med tiden fått en ”högre”
position och att detta kan påverka hållbart chefskap i positiv riktning förefaller ett rimligt antagande vara att erfarenhet, utveckling och kunskap på det yrkesmässiga och det personliga planet har ett positivt samband med hållbart chefskap.
Studiens resultat stärks av att sambanden kunnat visa sig under andra förhållanden och i olika grupper i andra studier. Det finns också en överensstämmelse med teori och kunskap där mekanismerna hos sambanden förklaras tillfredsställande. Däremot finns en del tveksamheter i styrkan på vissa samband. Studien som helhet ger stöd för att såväl inre faktorer (personlig mognad) som yttre faktorer (organisatoriska förutsättningar) har samband med ett hållbart chefskap.
6 Framtida forskning
Den genomförda studien utgår från ett landsting, d.v.s. en verksamhet i offentlig verksamhet.
Här kan ses flera intressanta möjligheter för fortsatta studier. Det finns behov av större studier där chefer i olika landsting jämförs med varandra men också jämförelser med chefer inom offentlig verksamhet och privat verksamhet.
Under denna rapports tillblivelse har även ett parallellt spår aktualiserats. Mot bakgrund av en utveckling mot alltmer slimmade organisationer, begränsade resurser i kombination med ökad krav och behov uppstår frågan om vad detta har för konsekvenser för chefskapet. Framförallt anknyter det till chefskap inom kommunal och landstingsstyrd verksamhet. Det vore därför mycket intressant att studera vilken sorts chefer som verkligen efterfrågas och vilken sorts chefer som verkligen anställs.
7 Referenser
Alvesson, M. (2009). Organisationskultur och ledning. 2.uppl., Malmö: Liber.
Alvesson, M. & Svenningsson S. (2007). Organisationer, ledning och processer. Lund:
Studentlitteratur.
Anderson, D. W., Krajewski Henryk T., Goffin R. D. & Jackson Douglas N (2008). ”A leadership self-efficacy taxonomy and its relation to effective leadership”. Leadership quarterly, 19(5), ss. 595-608.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Argyris, C. (1976). Increasing leadership effectiveness. New York: Interscience.
Arnetz, B. (2008). Arbetsstress är värre för hälsan än osund livsstil”. Dagens nyheter, 7 juli.
Arnetz, B. (2013). Stress: gen, individ, samhälle.3.uppl., Stockholm: Liber.
Arnetz, B. (2014). Ledarskap för entusiasm och verksamhetsframgång: översättning av ledar- och organisationsforskning till vardagens verklighet. En sammanfattning av övergripande resultatet av ett 5-årigt forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Wayne State University och Skandia. Senast hämtad information www.skandia.se (7/2 2014).
Bandura, A. (1977). “Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change”.
Psycholocical review. 84 (2), 191-215.
Bandura, A.(1997). Self- efficacy. The exercise of control. New York: Freeman.
Bass, B. M. & Avolio B. J. (2004). Multifactor leadership questionnaire. Third edition.
Menlo Park Kalifornien: Mindgarden.inc.
Bateman, A. & Karterud S. (2011). Mentaliseringsbaserad terapi – manual och bedömningsskala. Stockholm: Liber.
Bernin, P. (2002). Managers working conditions: stress and health. Diss. Karolinska institutet, Stockholm: Karolinska institutets bibliotek.
Bernin, P. & Theorell, T. (2004). Mönster för framgångsrikt ledarskap i vården (ISM-rapport 313). Stockholm: Stressforskningsinstitutet.
Bernin, P., Nyberg, A. & Theorell, T. (2005). The Impact of Leadership on the Health of Subordinates (Rapport 1). Stockholm: Arbetslivsinstitutet/Saltsa.
Bernin,, P., Theorell, T. & Sandberg C.G. (2001). Biological correlates of social support and pressure at work in managers. Integrative physiological and behavioral science, 36(2), ss.121-136.
Björklund, C., Karlsson. M. L., Jensen, I., Hagberg, J. &, Bergström, G. (2011). Hierarkier av hälsa, chefers hälsa och psykosociala arbetsmiljö i kommuner och landsting.
Stockholm: Karolinska institutet.
Bushe, G. R. (2009) Klart ledarskap. London: Davies – Black, Nicholas Brealey Publishing.
Cohens, S & Wills, T. A. (1985). Stress, social support and the buffering hypothesis.
Psychological Bulletin, 98(2), ss.310-357.
Cooper, G. L. (1998) Theories of organizational stress. New York: Oxford University Press Inc.
Egidius, H. (1997). Psykologilexikon. 2.uppl., Stockholm: Natur och Kultur.
Eriksson, M. & Lindström B. (2006). Antonovsky´s sense of coherence scale and the relation with health, a systematic review. Journal epidemiology & community health, 60(5), ss.376-381.
Eriksson-Zetterqvist, U., Kalling, T. & Styhre Alexander (2012). Organisation och organisering. 2.uppl., Malmö: Liber.
Götberg, H. (2013). Hela livet i arbetslivet, Arbetslivet. 2 december.
Holmberg, R., Larsson, M. & Bäckström, M. (2009). Utvärdering av projektet Hållbara chefer. Lund: Lunds universitet, institutionen för psykologi.
House, J. S. (1981). Work stress and social support. Reading, Massachusetts: Addison-Wesley publishing company.
Härenstam, A (2011). Forskning som går att använda. Sunt liv, 12 augusti.
Hytter A. & Fagerlund S. (2012). Destructive managerial behavior and coworker health.
Växjö: Linnéuniversitetet.
Jacobsen, D. I. & Thorsvik, J. (2008). Hur moderna organisationer fungerar.3.uppl., Lund:
Studentlitteratur.
Johnson, J. V. & Hall, E. M. (1988). Job strain, workplace social support and cardiovascular disease: A cross-sectional study of a random sample of the Swedish working population. Am J Public Health, 78(10), ss.133-1342.
Johnson, J. V, Stewart, W., Hall, E. M., Fredlund, P. & Theorell, T. (1996). Long-term psychosocial work environment and cardiovascular mortality among Swedish men. Am J Public Health, 86(3), ss. 324-331.
Judge, T. A. & Bono J. E. (2001).” Relationship of core self-evaluations traits – self-esteem, generalized self-efficacy, locus of control and emotional stability –with job satisfaction and job-performance: a meta-analysis”. Journal of applied psychology. 8 (1), ss. 80-92.
Karasek, R. & Theorell T. (1990). Healthy work, stress, productivity and the reconstruction of working life. New York: Basic Books.
Karlöf, B. & Lövingsson-Helin F. (2010). Management från A till Ö. Stockholm: SIS förlag.
Kinsten, A., Magnusson-Hansson, L., Hyde, M., Oxenstierna, G., Westerlund, H. & Theorell T. (2006), SLOSH: En riksrepresentativ studie av arbetsmiljö och hälsa, Stockholm:
Institutet för psykosocial medicin.
Kjölsrud, B-M. (1999). Arbetsledare i riskzonen för ohälsa. Tidskrift från arbetsskyddsstyrelsen: Miljön på jobbet. 12 (4), ss13-19.
Kontura International (2009). Hållbara chefer: Nästa generation chefsutveckling är här!
(Chefsutvecklingen – en del av Bliwastiftelsens forsknings- och utvecklingsprojekt
”Hållbara chefer”, i samarbete med Ledarna, Sveriges Kommuner och Landsting och Landsting och Almega). Bromma: Kontura international, www.kontura.se.
Larsson, G. (2010) Ledarskap under stress. Malmö: Liber.
Larsson, J. (2013). Hälsofrämjande och effektivt ledarskap. Chefstidningen, HR- och ledarskapsmagasin för akademiker, 25 september.
Lazarus, R. S. (1991). Emotion and adaption. New York: Oxford University Press.
Ledarna (2013) Vård och omsorg ur ett chefsperspektiv – en branschrapport. Stockholm:
Ledarna.
Lindberg, P. & Vingård, E. (2012). Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer – en kunskapsöversikt. (Rapport 2012:7,ISSN 1650-3171), Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Lindström, C. & Widell, M. (red.) (2009). Hållbara chefer: en idéskrift om forsknings- och utvecklingsprojektet Hållbara chefer. Stockholm: Bliwastiftelsen.
Lundqvist, D. (2013). Psychosocial work, health and leadership of managers. Diss.
Linköpings universitet. Linköping: Univ.
Lutz, Ö. & Olsson, C. (2011). Chefer i kommuner och landsting.(Beställningsnummer 5213).
Stockholm; Sveriges Kommuner och Landsting.
Marklund, S. & Härenstam, A. (2010). The dynamics of organization and healthy work in transition. Växjö: Arbetsliv i omvandling, 2010:5.
Mintzberg, H. (1980). Structure in 5´s: A synthesis of the research on organization design.
Management science, 2 (3), ss. 322-341.
Mintzberg, H. (1989). Mintzberg on management. Inside our strange word of organization.
New York: The free press.
Moxnes, P. (1981). Ångest och arbetsmiljö. Stockholm: Natur och kultur.
Moxnes, P. (2003). Positiv ångest. Stockholm: Natur och kultur.
Muenjohn, N. & Armstrong, A. (2008). Evaluating the structural validity of the multifactor leadership questionnaire (MLQ), capturing the leadership factors of transformational-transactional leadership. Contemporary Management Research, 4 (1), ss.3-14.
Nyberg, A. (2009) The impact of managerial leadership on stress and health among employees. Diss. Karolinska Institutet. Stockholm: Univ.
Nyberg, A. (2011). Ledarskap som arbetsmiljöfaktor. Chefstidningen, (4).
Olsson, C. (2011) Förhoppningar och farhågor, hos framtida chefer i kommunerna (ISBN:978-91-7164-717-7). Stockholm: Sveriges kommuner och Landsting.
Olsson, H. & Sörensen S. (2007). Andra upplagan. Forskningsprocessen-kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Prevent (2012). Arbetsmiljörapport 2102: chefer och skyddsombud om arbetsmiljö nu och i framtiden. (Rapport 2012). Stockholm: Prevent.
Quick, J. C. & Tetrick, L. E. (2002). Handbook of occupational health psychology. Baltimore:
United Book press.
Sandahl, C., Falkenström, E. & von Knorring, M. (2012). Chef med känsla och förnuft.
Stockholm: Natur och kultur.
Schein, E. (2010). Organizational culture and leadership. 4 uppl. San Francisco: Jossey-Bass.
Skagert, K., Dellve, L. & Ahlborg, G. (2012) A prospective study of managers turnover and health in a healthcare organization. Journal of nursing management, 20 (7), ss.889-899.
Skagert, K., Dellve, L., Eklöf, M., Jung, T., Pousette, A. & Ahlborg Gunnar Jr (2004).
Ledarskap och stress i politiskt styrd verksamhet: balanserade förhållningssätt och strategier. (ISM-rapport 1, ISBN 91-975363-0-x, ISSN 1652-7089). Göteborg:
Institutet för stressmedicin.
Stajkovic, A.D. & Luthans, F. (1998a). Self-efficacy and work related performance: A meta analys. Psychological bulletin, 124 (2), ss. 240-261.
Stajkovic, A.D. & Luthans, F. (1998b). Social cognitive theory and self-efficacy: Going beyond traditional motivational and behavioral approaches. Organizational Dynamics, 26 (4), ss 62-74.
Stensgård, J., Berntson, E., Dellve, L., Härenstam, A., Skagert, K., Pousette, A. & Wallin, L.(2013). Chefers rörlighet i offentlig sektor. (ISM-rapport nr 12, ISBN 978-91-979247-1-9, ISSN 1652-7089). Göteborg: Göteborgs universitet.
Stressforskningsinstitutet. (2014) ”Arbetsorganisation och hälsa: två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning”. Temablad. Stockholm: Stockholms universitet institutet. Senast hämtad information, www.stressforskningsinstitutet.su.se (28/1 2014).
Tams, S. (2008). Constructing self-efficacy at work: a person-centered perspective. Personell Review, 37(2), ss.165-183.
Tams, S. (2006). “Constructing self-efficacy at work: A person-centered perspective”.
University of Bath school of Management working papers series. Bath: University of Bath
Theorell, T. (2003). Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan? Rapport nr 2003:46. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut.
Theorell, T. (2012). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur.
Thylefors, I. (2007). Ledarskap i human service organisationer. Stockholm: Natur och kultur.
Tollgerdt-Andersson, I. (1995). Chef i landsting. Ledarskap i politiskt styrda organisationer.
Stockholm: Sveriges kommuner och Landsting.
Tollgerdt-Andersson, I. (1996). Svenskt ledarskap i Europa. Malmö: Liber.
Tollgerdt-Andersson I. (2005).” Ledarskap och sjukfrånvaro, en jämförande studie av arbetsplatser med hög respektive låg sjukfrånvaro”. (FoU i Väst Rapport 2005:8).
Göteborg: FoU i Väst.
Waldenström, K. & Härenstam, A. (2008). “How are Good and Bad Jobs created? Case studies of employee, managerial and organizational factors and processes”.
Vetenskaplig skriftserie, Arbetsliv i omvandling 2008:4. Växjö: Växjö universitet (nu Linnéuniversitetet).
Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer, om anknytning, trauma och dissociation.
Stockholm: Natur och Kultur.
Wennerberg, T: (2013). Själv och tillsammans, om anknytning och identitet i relationer.
Stockholm: Natur och Kultur.
Westerholm, P: (2008). Psykisk arbetsskada. Vetenskaplig skriftserie arbete och hälsa (ISBN 978-91-85971-01-5, ISSN 0346-7821. www.amm.se/aoh). Göteborg: Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
Åkerlind, I., Larsson, R., Ljungblad, C. (2013). Verksamhetsstyrning, arbetsmiljö och hälsa i kommunal vård och omsorg: en jämförande studie inom vård och omsorg i 60 kommuner. Socialmedicinsk tidskrift, (6).
8 Beskrivning av appendix.
Under detta avsnitt görs en beskrivning av enkäterna som presenteras i appendix 1 och 2. På så sätt undviks att göra kommentarer och beskrivningar direkt i formulären. Därmed kan enkäterna presenteras i den ursprungliga form som respondenterna erhöll. Appendix 3 innehåller tabeller med samtliga variablers korrelationer med HCI.
8.1 Appendix 1. Enkätformulär 1.
Enkät 1 innehåller frågor om bakgrundsfaktorer samt frågor och påståenden avseende inre och yttre påverkansfaktorer. Dessutom finns tre frågor med som handlar om krav på tillgänglighet med anknytning till balans mellan fritid och arbete. Slutligen en öppen fråga vilken handlar om värdering av ett gott chefskap.
Frågor om bakgrundsfaktorerna utgöra av frågorna 1-10, samt 10-14.
Inre faktorer belyses av frågorna 15-24, 40-43 samt fråga 48. Av dessa frågor avses fråga 17-19, 23 samt 41-42 spegla self-efficacy. Frågorna 15-16, 20-22, 24. 40, 43 samt 48 avses spegla själv-differentiering.
Yttre faktorer belyses av frågorna 25-39. När yttre faktorer specificeras till olika områden fördelas frågorna enligt följande: ”Tydlighet i roll, uppgift och process”: fråga 25-28; ”Balans ansvar och befogenheter”: fråga 29 (tredelad); ”Kultur”: fråga 30 samt 35-39; ”Stöd”:
frågorna 31-34 samt 47.
Övrigt: Frågorna 44-46 handlar om krav på tillgänglighet. Fråga 49 är en öppen fråga.
8.2 Appendix 2. Enkätformulär 2.
Enkät 2 innehåller 27 frågor/påståenden som avser mäta hållbart chefskap enligt HCI, Dessutom finns tre tilläggsfrågor som handlar om respondentens övervägande kring att fortsätta som chef alternativt sluta som chef.
HCI, hållbart chefskapsindex omfattar dimensionerna
• ”Hälsa”: fråga 1-7;
• ”KASAM”: fråga 8-18;
• Balans privatliv/arbete: fråga 19-24
• ”Ledarskapseffektivitet”: fråga 25-27.
Fråga 28-30 är tilläggsfrågor om överväganden kring framtida chefskap.
8.3 Appendix 3. Korrelationsanalyser.
Appendix 3 innehåller tabeller med samtliga variablers korrelationer med hållbart chefsindex, HCI.
Man Kvinna
1 - 10 11 - 20 21 - 30 31 - 50 Fler än 50
undefined Linnéuniversitetet 2012-05-16
Information till deltagare i enkätundersökningen ”Hållbart chefskap”
Enkät nummer 1
För någon dag sedan fick du ett informationsbrev om studien ” Hållbart chefskap”.
Med denna länk får du nu den första enkäten, som handlar om hur Du uppfattar ditt eget chef-och ledarskap. Enkäten besvaras via en webbsida som du får tillgång till via bifogade
inloggningsuppgifter. Det är angeläget att du försöker svara inom en vecka, senast fredag 7 juni.
Du som blivit utvald att delta i enkätundersökningen verkar som chef i Blekinge Läns
Landsting. Du kan ge ditt värdefulla bidrag genom att besvara denna enkät och ytterligare en enkät, som distribueras inom 1-2 veckor. Dina svar är anonyma och kommer endast att presenteras på gruppnivå.
Studien ligger till grund för en masteruppsats i ledarskap vid Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Växjö. Handledare är Anders Hytter, Fil. Dr., universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot ledning och organisering.
Studien är förankrad hos och godkänd av Landstingsdirektör Peter Lilja.
Önskas mer information om studien, kontakta då Sven Åke Gustafsson (0470.15963@telia.com)
Frågor av teknisk art, inloggning etc. besvaras av Anders Hytter, anders.hytter@lnu.se.
Tack för din medverkan!
Med vänliga hälsningar Sven Åke Gustafsson
1. Är du
2. Vilken är din ålder?
Yngre än 30 år 30 - 39 år 40 - 49 år 50 - 59 år 60 - 69 år 70 år eller äldre
3. Vilken är din grundläggande profession?
4. Antal personer du är chef för
5. Är du
http://sr.artologik.net/lnu/Admin/Survey/Preview.aspx?NoPageB...
Mindre än 1 år Mellan 1 och 3 år Mellan 4 och 10 år Fler än 10 år 6. I hur många år har du totalt varit chef?
7. Hur många timmar arbetade du föregående full vecka (= vecka med fem arbetsdagar)? 56 tim eller fler
8.
Jag brukar arbeta
färre timmar Jag brukar arbeta fler timmar
Detta är det antal timmar jag brukar arbeta per vecka Är detta en typisk
vecka eller är det vanligt att du arbetar fler eller färre timmar?
9. Om du vanligvis arbetar fler eller färre timmar, hur många timmar brukar du arbeta per vecka? Varje år deltar jag i
kortare kurser eller utbildningsaktiviteter i syfte att förbättra mitt chef och ledarskap
13.
http://sr.artologik.net/lnu/Admin/Survey/Preview.aspx?NoPageB...
Nej Ja Jag har eller har haft
stöd av en mentor i min roll som chef
14.
1-2 år 3-5 år 6 år eller fler
Om ja, under hur lång tid har du haft en mentor?
Som chef tycker jag det är svårt att
Som chef tycker jag det är svårt att
Som chef har jag tilltro till min egen förmåga att hantera naturligt för mig att sätta gränser genom
Jag har som vana att tydligt kommunicera till medarbetare när
http://sr.artologik.net/lnu/Admin/Survey/Preview.aspx?NoPageB...