Resultatet visar att sjuksköterskor är en utsatt yrkesgrupp för att drabbas av negativ stress och ohälsa. På grund av nedskärningar och nya reformer har sjuksköterskor och annan
vårdpersonal utsatts för ett allt hårdare arbetsklimat. Resultatet är i enlighet med flera tidigare studier vilket gör att det har en relevans och bör därför kunna appliceras inom vård och omsorg. Studiens resultat kan användas för att öka medvetenheten hos sjuksköterskor och organisationer om olika arbetsförhållandens konsekvenser, inte bara för sjuksköterskor utan även för vården i stort. När sjuksköterskor utsätts för negativ stress påverkar det inte bara sjuksköterskan utan även vården och patienten. En sjuksköterska som har tappat sitt
engagemang och ställer sig likgiltig till sitt arbete presterar troligtvis mindre bra. Resultatet kan vara till hjälp för att förbättra kvalitén på vården genom att synliggöra de faktorer i det dagliga arbetet som leder till negativ stress hos sjuksköterskor. När sjuksköterskor mår bra på sitt arbete kommer detta också speglas i den personcentrerade vården till exempel genom ett bättre bemötande.
Även om mycket tyder på att en förbättring för sjuksköterskorna måste ske på politikernivå finns det även mycket som kan göras på avdelningen eller redan i sjuksköterskeutbildningen. Kidd & Finlayson (2010) menar till exempel att studenter redan under
sjuksköterskeutbildningen bör förberedas på de utmaningar de kan stöta på i det kommande arbetet. På så vis utrustas studenterna med de verktyg de behöver för att kunna hantera arbetsrelaterad stress genom hela yrkeslivet.
Många sjuksköterskor upplever negativ stress på grund av bristande stöd från
arbetskamrater och ledning. Om detta bearbetas och lyfts upp på avdelningen kan det gynna samtliga inblandade.
Vidare forskning inom området är viktigt för att kunna vidta adekvata åtgärder för att förbättra vården och sjuksköterskornas arbetsmiljö. För att kunna möta det växande behovet av sjuksköterskor är det viktigt att satsa på bättre arbetsförhållanden för att undvika att fler lämnar yrket. Bättre arbetsförhållanden gör också yrket mer attraktivt vilket kan locka fler att söka till sjuksköterskeutbildning. En arbetsplats som gynnar sjuksköterskorna kommer i slutändan också gynna patienterna.
Referensförteckning
Abu Al Rub, R-F. (2004). Job Stressors, Job performance and Social Support Among Hospital Nurses. Journal of Nursing Scholarship. 36, (1), 73-78.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. 2 utg. Stockholm: Natur och kultur.
Arbetsmiljöverket.(2001). Negativ stress och ohälsa: Inverkan av höga krav, låg egenkontroll och bristande socialt stöd i arbetet. Tillgänglig på nätet:
http://www.av.se/dokument/statistik/rapporter/iam2001_02.pdf Hämtad: 2013-02-27, kl. 10:05.
Arbetsmiljöverket.(2012). Tillgänglig på nätet: http://www.av.se/teman/halsosjukvard/ Hämtad den 2013-02-25, kl. 12:48
*Atashzadeh- Shorideh, A., Ashktorab, T. & Yaghmaei, F. (2012). Iranian intensive care unit nurse‟s moral distress: A content analysis. Nursing Ethics. 19, (4), 464-478.
Bentling, S. (1995). Sjuksköterskeprofessionen -vetenskapliga idéer och kunskapsutveckling. Stockholm: Liber.
Bressi, C., Manenti, S., Porcellana, M., Cevales, D., Farina, L., Felicioni, I., Meloni, G., Milone, G., Miccolis, IR., Pavajnetto, M., Pescador, L., Poddigue, M., Scotti, L., Zambon, A., Corrao, G., Lambertenghi-Deliliers, G. & Invernizzi, G. (2008). Haemato oncology and burnout: an Italian survey. British Journal of Cancer. 98, (6), 1046-1052. Cobanoglu, N. & Algier, L. (2004). A qualitative analysis of ethical problems experienced by
physicians and nurses in intensive care units in Turkey. Nursing ethics. 11, (5), 444-458. Corley, MC. (2002) Nurse Moral Distress: A Proposed theory and research agenda. Nursing
ethics. 9, (6), 636-650.
Dagens Nyheter. (2013). Tillgänglig på nätet: http://www.dn.se/nyheter/sverige/34- sjukskoterskor-sade-upp-sig-i-protest Hämtad 2013-01-25, kl 13:00.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fageberg, I. (2003). Att förstå
vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Daiski, I. (2004). Changing nurses dis-empowering relationship patterns. Journal of Advanced
Nursing. 48, (1), 43–50.
*DeKeyser –Ganz, F. & Berkovitz, K. (2011). Surgical nurses‟ perceptions of ethical dilemmas, moral distress and quality of care. Journal of Advanced Nursing. 68, (7), 1516 1525.
Denward, B. (2005). Fysisk arbetsmiljö. I L., Zanderin (Red) Arbetsmiljö. (s. 91-135). Lund: Studentlitteratur.
Ericson, E. & Ericson, T. (2008) Illustrerade Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Eriksen, H & Ursin, H. (2005). Kognitiv stressteori. I R. Ekman & B. Arnetz (Red). Stress.
Stockholm:Liber.
Eriksson, K. (1997). Vårdandets idé. 1 utg. Stockholm: Liber Utbildning.
Estryn – Behar, M. & Van der Heijden, B. (2012). Effects of extended work shifts on
employee fatigue, health, satisfaction, work/family balance, and patient safety. IOS Press. 41, (1), 4283-4290.
Folkhälsoguiden. (2011). Styrformer och arbetsförhållanden inom vård och omsorg- en kunskapssammanställning om New Public Management. Tillgänglig på nätet: http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Arbetsliv/Arbetsliv%20
%20rapporter/2011_11%20Styrformer%20och%20arbetsförhållanden%20inom%20vård 20och%20omsorg.pdf Hämtad: 2013-03-22, kl 10:40.
European federation of nurses associations. (2012). Caring in Crisis- The impact of the financial crisis on nurses and nursing. Tillgänglig på nätet: http://www.efnweb.be/wp content/uploads/2012/05/EFN-Report-on-the-Impact-of-the-Financial-Crisis-on-Nurses
and-Nursing-January-20122.pdf Hämtad 13-03-27, kl 13:40.
Friberg, F. (2012b) Att utforma ett examensarbete. I F., Friberg (Red) Dags för uppsats
vägledning för litteraturbaserade examensarbete. Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012a) Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F., Friberg (Red) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade
examensarbete. Lund: Studentlitteratur.
Glasberg, A-L., Eriksson, S. & Norberg, A. (2007). Burnout and „stress of conscience‟ among healthcare personnel. Journal of Advanced Nursing. 57, (4), 392– 403.
*Golubic, R., Milosevic, M., Knezevic, B. & Mustajbegovic, J. (2009). Work-related stress, education and work ability among hospital nurses. Journal of Advanced Nursing. 65, (10), 2056-2066.
Götlind, A. (2010). Svensk sjuksköterskeförening: 100år: bilder av sjuksköterskan. Stockholm: Gothia.
*Harwood, L., Ridley, J., Wilson B. & Laschingers, H. (2010). Workplace empowerment and burnout in Canadian nephrology nurses. Canadian Association of Nephrology Nurses and
Technologists, 20, (10), 12-17.
Hinno, S., Partanen, P. & Vehviläinen-Julkunen, K. (2011). Hospital nurse‟s work
environment, quality of care provided and career plans. International Nursing Review. 58, (2), 255-262.
*Huntington, A., Gilmour, J., Tuckett, A., Neville, S., Wilson, D. & Turner, C. (2010). Is anybody listening? A qualitative study of nurses reflections on practice. Journal of Clinical
Nursing. 20, (9-10), 1413-1422.
Hussain, A., Rivers, P., Glover, S. & Flotter, M. (2012). Strategies for dealing with future shortages in the nursing workforce: a review. Health services Management Research. 25, (1), 41-47.
Jenkins, R. & Elliott, P. (2004). Stressors, burnout and social support: nurses in acute mental health settings. Journal of Advanced Nursing. 48, (6), 622–631.
*Juthberg, C., Eriksson, S., Norberg, A. & Sundin, K. (2008). Stress of conscience and perceptions of conscience in relation to burnout among care-providers in older people.
Journal of Clinical Nursing. 17, (14), 1897–1906.
*Karlsson, I., Ekman S-L & Fagerberg, I. (2009) A difficult mission to work as a nurse in a residental care home – some registered nurses´experiece of their work situation.
Scandinavian Journal of Caring Sciences. 23,(2), 265-273.
Kecklund, G., Ingre, M. & Åkerstedt, T. (2010). Arbetstider, hälsa och säkerhet: En
uppdatering av aktuell forskning. Stockholm: Stessforskningsinstitutet.
Kidd, J. & Finlayson, M. (2010). Mental illness in a nursing workplace: A collective autoethnography. Contemporary nurse. 36, (1-2), 21-33.
Lee, J. & Akhtar, S. (2011). Effects of the workplace social context and job content on nurse burnout. Human Resource Management. 50, (2), 227-245.
Levi, L. (2003). Stress och hälsa i ett internationellt perspektiv. I T. Theorell (Red.)
Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur.
Lilja Andersson, P. (2012) Vården inifrån – När sjuksköterskan blir patient. Stockholm: Natur & Kultur.
Lim, V. & Yuen, E. (1998). Doctors, Patients, and Perceived Job Image: An Empirical Study of Stress and Nurses in Singapore.Journal of Behavioral Medicine. 21, (3), 269-282.
*Lin, F., StJohn, W. & McVeigh, C. (2009). Burnout among hospital nurses in China. Journal
of Nursing Management. 17, (3), 294-301.
Malinauskiené, V., Leisyte, P. & Mailnauskas, R. (2009). Psychosocial job characteristics, social support, and sense of coherence as determinants of mental health among nurses.
*Maluwa, V-M., Andre, J., Ndebele, P. & Chilemba, E. (2012). Moral distress in nursing practice in Malawi. Nursing Ethics. 19, (2), 196-207.
Manojlovich, M. & DeCicco, B. (2007). Healthy Work Environments, Nurse-Physician Communication and Patients Outcomes. American Journal of Critical Care. 16, (6), 536 -543.
Maslach, C. & Leiter, P., M. (1999). Sanningen om utbrändhet: hur jobbet förorsakar
personlig stress och vad man kan göra åt det. Stockholm: Natur och kultur.
Mohammad Mosadeghrad, A., Ferlie, E. & Rosenberg, D. (2001). A study of relationship between job stress, quality of working life and turnover intention among hospital employees. Health Services Management Research. 24, (4), 170–181.
*Nantsupawat, A., Srisuphan, W., Kunaviktikul, W., Wichaikhum, O-A., Aungsuroch, Y. & Aiken, L. (2011). Impact of Nurse Work Environment and Staffing on Hospital Nurse and Quality of Care in Thailand. Journal of Nursing Scholarship. 11, (4), 426-433.
Norberg, A., Engström, B. & Nilsson, L. (1995). God omvårdnad- Grundvärderingar. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning.
Nyberg, R. (2012). Skriv litteraturöversikt. I R., Nyberg & A., Tidström (Red). Skriv
vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, H. & Sörensen, S.(2011) Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. (3 uppl.) Liber: Stockholm.
O´Mahony, N. (2011). Nurse burnout and the working environment. Emergency Nurse. 19
(5), 30-36.
Theorell, T. (2003). Psykosociala faktorer- vad är det. I T. Theorell. Psykosocial miljö och
stress. (s. 11-73). Lund: Studentlitteratur
Rehn, H. (2008) Framväxten av sjuksköterskan som omvårdnadsexpert – Meningsskapande
om vård under 1900-talet. Stockholm: Stockholm‟s universitet.
Rogers, A. E., Hwang, W-T., Scott, L. D., Aiken, L. H. & Dinges, D. F. (2004). The Working Hours of Hospital Staff Nurses and Patient Safety. Health Affairs. 23, (4), 202-212.
*Saarnio, R., Sarvimäki, A., Laukkala, H. & Isola, A. (2012). Stress of conscience among staff caring for older persons in Finland. Nursing Ethics.19, (1), 104-115.
Segesten, K. (2006). Att välja modell för sitt examensarbete. I F., Friberg (Red.). Dags för
uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
SFS 1977:1160 Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Sherman, R. & Pross, E. (2010). Growing Future Nurse Leaders to Bulid and Sustain
HealthyWork Environments at the Unit Level. /Electronic version/. The Online Journal of
Issues in Nursing. 5, (1). doi: 10.3912/OJIN.Vol15No01Man01
*Silén, M., Svantesson, M., Kjällström, S., Sindenvall, B. & Christensson, L. (2011) Moral distress and ethical climate in a Swedish nursing context: perceptions and instrument usability. Journal of Clinical Nursing. 20 (23-24), 3483–3493.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Tillgänglig på nätet: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105 1_20051052.pdf Hämtad 2013-03-18, kl. 14:50.
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 2013-06-07 kl 12:00. Tillgänglig på nätet:
http://www.swenurse.se/PageFiles/8810/Vardegrund.2012.webb.pdf
Uchiyama, A., Odagiri, Y., Ohya, Y., Suzuki, A., Hirohata, K., Kosugi, S. & Shimomitsu, T. (2011). Association of Social Skills with Psychological Distress among Female Nurses in Japan. Industrial Health. 49, (6), 677-685.
Ugur-Gok, A. & Kokaman, G. (2011). Reasons for leaving nursing: A study among Turkish nurses. Contentemporary nurse. 39, (1), 65-74.
Journal of Mental Health nursing. 20, (2), 77-85.
Westlund, P. (2005). Meningsfullhet och överlevnad. I Westlund, P. & Sjöberg, A.
Antonovsky inte Maslow- för en salutogen omsorg och vård. Solna: Fortbildningsbolaget.
Whärborg, P. (2002). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och Kultur. Zanderin, L. (2005). Introduktion. I L., Zanderin (Red) Arbetsmiljö. (s. 11-14). Lund:
Studentlitteratur.
Zhu, X-W., You, L-M., Zg, J., Liu, K., Fang, J-B., Hou, S-X., Lu, M-M., Lv, A-L., Ma, W-G., Wang, H-H., Wu, Z-J. & Zhang, L-F. (2012). Nurse staffing levels make a
difference on patient outcomes: a multisite study in Chinese hospitals. Journal of Nursing
Scholarship. 44, (3), 266-73.
Zuzelo, P – R. (2007). Exploring the moral distress of registered nurses. Nursing ethics. 14, (3), 344-359.
Östlinder, G., Söderberg, S & Öhlén, J. (2009). Omvårdnad som akademiskt ämne: Rapport från arbetande konferens. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Tillgänglig på nätet: http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf-filer/Omv_akad-amne_web.pdf
Bilaga 1, Sökmatris
Databaser Sökord Antal träffar Valda artiklar
Cinahl plus with full text
Burnout, work environment, nurses.
70 ”Impact of Nurse Work Environment and Staffing on Hospital Nurse and Quality of Care in Thailand”. ”Burnout among hospital nurses in China”.
”Workplace empowerment and burnout in Canadian nephrology nurses”.
”Work-related stress, education and work ability among hospital nurses.”
Cinahl plus with full text
Nurses, work environment.
203 ”Is anybody listening? A qualitative study of nurses' reflections on practice”.
.
Cinahl plus with full text
Nurses,
occupational stress, psychological stress.
12 ”Moral distress in nursing practice in Malawi”.
SwePub Samvetsstress 4 ” Stress of conscience and preceptions of
conscience in relation to burnout among care-providers in older people”
Medline Moral distress,
Nursing
76 “Iranian intensive care unit
nurses´moral distress: A content analysis “ Surg
ical nurses´ perceptions of ethical dilemmas, moraldistress and quality of care”
Medline Mesh(nursing)
Moral distress
2 Moral distress and ethical climate in a Swedish nursing context: perceptions and instrument usability.
Medline Stress of concience 23 “Stress of conscience among
staff caring for older persons in Finland”
Cinahl plus with full text
Nurses, moral distress och hospital
14 “A difficult mission to work as a nurse in a residential care home- some registered nurse´s experiences of their work situation”.
Cinahl plus with full text
Occupational stress job satisfaction
153 “Mental health nursing and stress : Maintaining balance”