Studien har visat att det finns individuella skillnader i vad som har varit framgångsfaktorer för att UVAS ska ta sig ut i arbete eller studier. De observerade framgångsfaktorerna är i sig något som är av vikt att reflektera över för yrkesverksamma inom det sociala arbetet för att på så sätt komma fram till hur dessa praktiskt ska erbjudas. Med detta sagt handlar studiens huvudsakliga implikationer på socialt arbete som forskning och praktik inte nödvändigtvis om dessa framgångsfaktorer, utan om kategoriseringens inverkan på UVAS som begrepp.
Denna studie har kunnat observera skillnader mellan framgångsfaktorer i respektive kategori. Detta kan vara en indikation på att UVAS-gruppens heterogenitet inte nödvändigtvis är lika påtaglig som beskrivits i tidigare forskning. Denna strävan att förenkla UVAS-gruppen kan anses okonventionell då socialt arbete utvecklas mot ett synsätt med den unika individen och dess behov i fokus. Genom en mer utvecklad vokabulär, som UVAS-kategorierna erbjuder kan UVAS-begreppet specificeras, vilket i sin tur ger forskaren förutsättningar att formulera sig mer specifikt i frågor om UVAS. Detta öppnar upp för mer precisa frågeställningar och urval i forskning gällande UVAS.
Dock anser vi att UVAS som område behöver fördjupas och undersökas ingående då fenomenet fortfarande är långt från tillräckligt utforskat, något som kan styrkas av denna studies resultat. Vi anser att erbjudande av rätt insatser i ett så tidigt skede som möjligt kan motverka lidande, både hos UVAS själva men även samhället som stort.
7. R EFERENSLISTA
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, 3. utg. Studentlitteratur, Lund.
Andersson, Gunvor. (2013). Utvecklingsekologi och sociala problem. Meeuwisse, Anna &
Swärd, Hans (red.). Perspektiv på sociala problem. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur Bertalanffy, Ludwig von. (1969). General system theory: foundations, development, applications.
New York: Brazillier
Bhaskar, R. (1986). Scientific realism and human emancipation, Verso, London.
Blondal, K.S. & Adalbjarnardottir, S. (2009). "Parenting practices and school dropout: a longitudinal study", Adolescence. vol. 44(176), s. 729.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psychology. vol. 3(2), ss. 77-101. DOI: 10.1191/1478088706qp063oa
Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development: Experiments by Nature and Design. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Chen, Y. (2011). "Once a NEET always a NEET? Experiences of employment and
unemployment among youth in a job training programme in Taiwan: Once a NEET always a NEET?", International Journal of Social Welfare. vol. 20(1), ss. 33-42
Fangen, K. & Sellerberg, A. (2011). Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Furlong, A. (2008). "The Japanese Hikikomori Phenomenon: Acute Social Withdrawal among Young People", The Sociological Review, vol. 56(2), ss. 309-325.
Giddens, A. (1991). Modernity and self-identity: self and society in the late modern age, Polity press. Cambridge.
Glaser, B.G. & Strauss, A.L. (1976). The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research, AldineTransaction, New Brunswick, N.J, 2006.
Holte, B.H. (2018). "Counting and Meeting NEET Young People: Methodology, Perspective and Meaning in Research on Marginalized Youth", Young. vol. 26(1), ss. 1-16
Husu, H. & Välimäki, V. (2017). "Staying inside: social withdrawal of the young, Finnish 'Hikikomori'", Journal of Youth Studies. vol. 20(5), ss. 605-621.
Kambaru, Q. (2018). “Qualitative research and a modified grounded theory approach.”, Tsuru University. Rev. 88, ss. 47-58.
Lőrinc, M., Ryan, L., D’Angelo, A. & Kaye, N. (2019). "De-individualising the ‘NEET problem’: An ecological systems analysis", European Educational Research Journal.
doi:10.1177/1474904119880402
Michael E. W. Varnum & eKwon, J.Y. (2016). "The ecology of withdrawal. A commentary on:
The NEET and Hikikomori spectrum: Assessing the risks and consequences of becoming culturally marginalized by Yukiko Uchida and Vinai Norasakkunkit Front. Psy. (2015), 11:1117", Frontiers in Psychology. vol. 7
Nagata, T., Yamada, H., Teo, A.R., Yoshimura, C., Nakajima, T. & van Vliet, I. (2013).
"Comorbid social withdrawal (hikikomori) in outpatients with social anxiety disorder:
Clinical characteristics and treatment response in a case series", International Journal of Social Psychiatry. vol. 59(1), ss. 73-78.
Nikku, N., Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Filosofiska fakulteten & Pedagogik och sociologi (2013). "Uppsatsetik - om etisk problematik i studenters självständiga arbeten", Högre Utbildning. vol. 3(2), ss. 103-116.
Nilsson, I., Wadeskog, A. (2008). Det är bättre att stämma i bäcken än i ån – Att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga,
Padgett, D. (2016). Qualitative methods in social work research. 3. utg. Los Angeles, Calif.: Sage
Payne, Malcolm (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. 2. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Ritzer, George & Stepnisky, Jeffrey (2018). Sociological Theory. 10. utg. Los Angeles, CA:
SAGE
Rubinstein, E. (2016). "Emplotting Hikikomori: Japanese Parents’ Narratives of Social Withdrawal", Culture, Medicine, and Psychiatry. vol. 40(4), ss. 641-663
Ruth, J-E. (1991). Reliabilitets- och validitetsfrågan i kvantitativ respektive kvalitativ
Sadler, K., Akister, J. & Burch, S. (2015). "Who are the young people who are not in education, employment or training? An application of the risk factors to a rural area in the UK", International Social Work. vol. 58(4), ss. 508-520.
SCB. 2019. Unga 15-34 år (AKU) som varken arbetar eller studerar (NEET) efter kön och ålder.
År 2007 - 2019. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Tillgänglig:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna- aku/pong/tabell-och-diagram/icke-sasongrensade-data/unga-som-varken-arbetar-eller-studerar-neet-ar/ [Hämtad 2020-03-21]
Sjöberg, Katarina & Wästerfors, David (red.) (2008). Uppdrag forskning – konsten att genomföra kvalitativa studier. Malmö: Liber.
Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2019). Kunskapens former: vetenskapsteori, forskningsmetod och forskningsetik. 4. utg. Stockholm: Liber.
SOU 2017:9 Det handlar om oss - unga som varken arbetar eller studerar. Stockholm: Wolters Kluwers.
SOU 2018:11 Vårt gemensamma ansvar - för unga som varken arbetar eller studerar.
Stockholm: Nordstedts Juridik.
Toivonen, T., Norasakkunkit, V. & Uchida, Y. (2011). "Unable to conform, unwilling to rebel?
Youth, culture, and motivation in globalizing Japan", Frontiers in psychology. vol. 2, s.
207.
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Wong, V. (2014). "Social work with youth in social withdrawal: in-home and beyond-home intervention modalities", China Journal of Social Work. vol. 7(2), ss. 161-174.
Yong, R. & Nomura, K. (2019). "Hikikomori Is Most Associated With Interpersonal
Relationships, Followed by Suicide Risks: A Secondary Analysis of a National Cross-Sectional Study", Frontiers in psychiatry. vol. 10, s. 247.