Implikationer för forskning och praktik - Barnet i centrum?: En fenomenografisk studie om barn

5. Resultat

6.6 Implikationer för forskning och praktik

Studiens bidrag till forskning är att den ger en ökad inblick i hur de som arbetar med barn med funktionsnedsättningar i den svenska habiliteringsverksamheten uppfattar barns delaktighet. Enligt kuratorerna handlar barnens delaktighet om att barn ska informeras, kommunicera, kunna komplettera vuxenperspektivet men även få agera som självständiga individer. Genom

46 att använda en fenomenografisk analys i kombination med barndomssociologin och Shiers delaktighetsmodell framgår det att barnen dels uppfattas som självständiga aktörer, subjekt, som ska ha möjlighet till att påverka sin habilitering och dels ses som objekt som behöver beskyddas och utvecklas för att kunna vara delaktiga. Barnen får vara med och bidra med sina åsikter men de får sällan besluta eller styra över de insatser som habiliteringen erbjuder. Barns ålder och grad av funktionsnedsättning är två aspekter som framträder som starka faktorer vilka påverkar nivån av delaktighet som erbjuds. Kommande forskning inom området kan vidareutveckla betydelsen av graden och formen av funktionsnedsättning för hur barns aktörskap konstrueras med hjälp av diskursanalys eller teorier från exempelvis disability studies. Ytterligare en möjlighet är att undersöka hur barn med funktionsnedsättningars delaktighet uppfattas och tillvaratas av socialarbetare som inte är specialiserade på funktionsnedsättningar inom exempelvis socialtjänsten. Slutligen vore det intressant att undersöka mer kring vad barnen med funktionsnedsättningar själva önskar att deras delaktighet skulle innebära.

Avseende praktiska implikationer för socialt arbete visar studiens resultat att det finns ett visst mått av osäkerhet bland kuratorerna gällande hur de ska arbeta för att implementera barns delaktighet i sitt arbete. De önskar att området ska utvecklas och förtydligas. Studien uppmärksammar att föräldrar får mycket av kuratorernas uppmärksamhet vilket innebär att ett föräldraperspektiv tar över barns perspektiv. Utifrån att det i barnkonventionen och lagstiftning framgår att barnets inställning ska beaktas i beslut är det problematiskt att barnens anhöriga är de som ofta står i centrum för habiliteringens insatser. Det framgår även i definitionen av habilitering (Socialstyrelsen, 2007b) att målet för habiliteringen är att ett barn ska kunna leva ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Studien är tänkt att bidra till vidare diskussioner om vilket perspektiv som i realiteten styr insatserna inom habiliteringen och det sociala arbetet. Ytterligare en aspekt är att kuratorernas skilda förståelse av vad barns delaktighet innebär står i kontrast till målet om lika vård som framgår i Patientlagen 1 kap. 6 § 1 st. Delaktigheten framstår som den varierar mellan kuratorerna gällande hur de resonerar kring både ålder och funktionsnedsättningens betydelse. Det skulle behövas en samordning gällande hur kuratorerna arbetar med barnen angående exempelvis att skicka ut barnkallelser och barnens deltagande i möten.

Referenser

Alexandersson, M. (1994) “Den fenomenografiska forskningsansatsens focus” i Starrin, B., 1947, & Svensson, P., 1943. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. Archard, D., & Skivenes, M. (2009). Balancing a Child's Best Interests and a Child's Views. International Journal of Children's Rights, 17(1), 1-21. doi:10.1163/157181808X358276 Bolin, C., Bovide Lindén, P. & Persson, S. (2003). Barns upplevelser av delaktighet i sin

habilitering. Lund: Forsknings- och utvecklingsenheten, Habilitering & Hjälpmedel, Region

Skåne.

Cavet, J. & Sloper, P. (2004). Participation of disabled children in individual decisions about their lives and in public decisions about service development. Children & Society, 18(4), 278- 290. doi:10.1002/CHI.803

Egilson, S. T., & Traustadóttir, R. (2009). Theoretical perspectives and childhood participation. Scandinavian Journal of Disability Research, 11(1), 51-63.

doi:10.1080/15017410802461970

Eriksson, M. & Näsman, E. (2008). Barn som offer och aktörer. Sociologisk Forskning, 45(2), 81-86.

Franklin, A. & Sloper, P. (2009). Supporting the participation of disabled children and young people in decision-making. Children & Society, 23(1), 3-15. doi:10.1111/j.1099-

0860.2007.00131.x

Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt och/eller metodologiskt begrepp.

Pedagogisk forskning, 8, 12-23.

Halldén, G. (2007). Barndomssociologi och möjligheten av ett psykosocialt perspektiv. I G. Halldén (Red.), Den moderna barndomen och barns vardagsliv (s. 25-40). Stockholm: Carlsson

Hart, R.A. (1992). Children's participation: from tokenism to citizenship. Florence: UNICEF. Howell, K.E. (2013). An introduction to the philosophy of methodology. Los Angeles: SAGE. James, A., & James, A. L. (2004). Constructing childhood: Theory, policy, and social practice. New York; Houndmills, Basingstoke, Hampshire;: Palgrave Macmillan.

Kriz, K., & Skivenes, M. (2017). Child welfare workers' perceptions of children's

participation: A comparative study of England, Norway and the USA (California). Child &

Family Social Work, 22, 11-22. doi:http://dx.doi.org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/cfs.12224

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. [rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

48 Larsson, S., Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo, &

Utbildningsvetenskap. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi

Lindgren, A., Halldén, G., Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Institutionen för tema, & Tema Barn. (2001). Individuella rättigheter; autonomi och beroende. Olika synsätt på barn i relation till FN: S barnkonvention. Utbildning Och Demokrati, 2, 65.

Marton, F. (1981). Penomenography – Describing conceptions of the world around us.

Instructional Science 10. S 177-200.

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Mitchell, W., Franklin, A., Greco, V., & Bell, M. (2009). Working with children with learning disabilities and/or who communicate non-verbally: Research experiences and their

implications for social work education, increased participation and social inclusion. Social

Work Education, 28(3), 309-324. doi:10.1080/02615470802659530

Nowak, H. I. & Göteborgs universitet. Psykologiska institutionen. (2015). Disability policy in

practice: Perceptions of received support and child participation

Näsman, E. (2004). Barn, barndom och barns rätt. I L. Olsen (Red.), Barns makt . Uppsala: Justus förlag.

Padgett, D. (2008). Qualitative methods in social work research. (2. ed.) Los Angeles, Calif.: Sage Publications.

Qvortrup, J. (1994) Childhood Matters: An Introduction. I Qvortrup, J., Bardy, M., Sgritta, G. & Wintersberger, He. (red.) Childhood matters: Social theory,

practice and politics. (s. 1 - 23) Aldershot: Avebury.

SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.

Shier, H. (2001). Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations. A New Model for Enhancing Children´s Participation in Decision-making, in line with Article 12.1 of the United Nations Convention on the Rights of the Child. (Christina Robertson Pearce, övers.) Children & Society Volume 15 (2001) pp. 107-117.

Sinclair, R. (2004). Participation in practice: Making it meaningful, effective and sustainable. Children & Society, 18(2), 106-118. doi:10.1002/CHI.817

Stenhammar, A., Rinnan, T. & Nydahl, E. (2011). Lyssna på oss!: bättre stöd när barn och

ungdomar är delaktiga : inspirationsbok med exempel från verksamheter runt om i landet.

49 Socialstyrelsen. (2007a) Termbanken-funktionsnedsättning. Hämtad 2017-10-05, från

http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fConceptID=13968599287921&fsrcLang=s v&trgLang=en&fSubject=

Socialstyrelsen. (2007b) Termbanken- habilitering. Hämtad 2017-03-14, från

http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=668

SOU 2016:19 Barnkonventionen blir svensk lag. Stockholm: Elanders Sverige AB SÖ 2008:26 (Sveriges internationella överenskommelse). Konvention om rättigheter för

personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utrikesdepartementet: Stockholm

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vis, S. A., Holtan, A., & Thomas, N. (2012). Obstacles for child participation in care and protection cases—why Norwegian social workers find it difficult. Child Abuse Review, 21(1), 7-23. doi:10.1002/car.1155

1177 Vårdguiden (2016) Barn- och ungdomshabilitering. Hämtad 2017-10-05, från

https://www.1177.se/Skane/Tema/Barn-och-foraldrar/Barn-i-varden/Barn-med-

Bilagor

Bilaga 1: Harts Delaktighetsstege

51 Bilaga 2: Intervjuguide

Bakgrundsfrågor

• Ålder?

• Utbildning?

• Vilket år tog du examen?

• Vad har du arbetat med tidigare?

• När började du arbeta på Habiliteringen? • Kan du kort beskriva vad som ingår i dina

arbetsuppgifter?

• Vilken form av funktionsnedsättningar har de barn som du träffar?

Begreppsdefinition

• När jag säger ”barns delaktighet”- vad tänker du

på spontant?

• Kan du beskriva en situation när du upplever att du lyckades få ett barn att vara delaktig? • Kan du beskriva en situation när du upplever att

du misslyckades med att få ett barn att vara delaktig?

• Vid vilka möten brukar du vilja att barnet är med? Eller inte är med?

Implementering

• Använder du några hjälpmedel eller speciella

metoder för att kunna prata med barn? Vilka och hur arbetar du med dessa? Barn utan

kommunikation?

• Tar du hjälp av föräldrarna för att kommunicera med barnet? I vilken situation?

• Pratar du någon gång med barnet utan att någon förälder är med? I vilken situation? Om barnen inte vill att du ska berätta för föräldrarna vad som sagts, hur gör du då?

Vilka barn

• Vad tar du hänsyn till när du ska bedöma om ett

barn är tillräckligt moget/ kapabelt för att kunna vara med och påverka beslut som de berörs av? • Spelar vilken och graden av funktionsnedsättning

någon roll? På vilket sätt?

Delaktighetens betydelse

• Hur agerar du om du skulle märka att barnens

vilja skiljer sig från föräldrarnas? Kan du ge ett exempel på när det hände och hur agerade du? • Hur agerar och resonerar du om din professionella

bedömning av vad som är barnets bästa skiljer sig ifrån barnets egna önskemål. Kan du ge ett

exempel när det hände och hur agerade du? • Vad tänker du är positivt med barns delaktighet?

För barnet/dig?

• Finns det några negativa aspekter eller risker som du ser det med att jobba för att barnen ska vara delaktiga?

• Finns det några svårigheter med att arbeta med att barn ska vara delaktiga?

Organisation

• Finns det, enligt dig, tydliga ramar och

förväntningar på hur du ska arbeta kring barns delaktighet från Habiliteringen?

• Brukar ni prata om de här frågorna på din arbetsplats?

Övrigt

• Finns det något du vill tillägga eller är det något

53 Bilaga 3: Informationsbrev till enhetschefer

Uppsala Universitet, Sociologiska institutionen, Socionomprogrammet

Till enhetschefer inom Habiliteringen

En förfrågan om deltagande i studie

Jag är en socionomstudent som nu ska påbörja mitt examensarbete på 15 högskolepoäng vid Sociologiska institutionen vid Uppsala Universitet. I examensarbetet undersöker jag olika uppfattningar kring vad det innebär att arbeta för att barn ska vara delaktiga i sin vård. Studien fokuserar på kuratorers egna erfarenheter av att arbeta med att barn ska vara delaktiga och undersöker förståelser av vad det innebär. Genom studien hoppas jag kunna utveckla kunskaper om hur barnkonventionens och andra styrdokuments riktlinjer kring barns delaktighet förstås av de som arbetar i praktiken. Förhoppningen är att bidra till att utveckla arbetet kring hur barn med funktionsnedsättningar kan inkluderas i sina vårdinsatser.

Du tillfrågas därav, som enhetschef, vid Habiliteringen om tillstånd till att genomföra en intervjustudie med en barnkurator på din enhet. Jag kommer totalt intervjua fem kuratorer från olika enheter inom regionen. Intervjuerna är tänkta att genomföras under vecka 15 och 16 och vara ca 45 minuter. Intervjuerna kommer spelas in och transkriberas.

Deltagandet är naturligtvis frivilligt för personalen och kan när som helst, utan särskild förklaring, avbrytas. Det insamlade materialet kommer att förvaras så att endast jag och min handledare kommer åt det under arbetets gång. Materialet kommer att avidentifieras och särskilt samtycke att delta kommer att inhämtas från samtliga inblandade personer.

Med vänliga hälsningar Elin Arnoldsson Socionomstudent

Telefon: 070-XXX XX XX E-post: xxxx@hotmail.com Handledare: Siv-Britt Björktomta E-post: xxxx@soc.uu.se

54 Bilaga 4: Informationsbrev till kuratorer

Uppsala Universitet, Sociologiska institutionen, Socionomprogrammet

Till barnkuratorer inom Habiliteringen

En förfrågan om deltagande i studie

Du tillfrågas därav, som kurator, vid Habiliteringen om du vill delta i en intervjustudie. Jag kommer totalt intervjua fem kuratorer från olika enheter inom regionen. Intervjuerna är tänkta att genomföras under vecka 15 och 16 och vara ca 45 minuter. Intervjuerna kommer spelas in och transkriberas.

Deltagandet är naturligtvis frivilligt och du kan när som helst, utan särskild förklaring, avbryta. Det insamlade materialet kommer att förvaras så att endast jag och min handledare kommer åt det under arbetets gång. Materialet kommer att avidentifieras och särskilt samtycke att delta kommer att inhämtas från samtliga inblandade personer.

Med vänliga hälsningar

Elin Arnoldsson Socionomstudent

Telefon: 070-XXX XX XX E-post: xxxx@hotmail.com Handledare: Siv-Britt Björktomta E-post: xxxx@soc.uu.se

55 Bilaga 5: Samtyckesblankett

Försäkran om samtycke

Medverkan i intervju till examensarbete om kuratorers uppfattningar kring barns delaktighet.

• Jag har förstått syftet med studien och är medveten om vad min

medverkan innebär.

• Jag kan självständigt bestämma över mitt deltagande vilket också innebär

att jag kan avbryta min medverkan när som helst utan att motivera varför.

• Jag ger mitt samtycke till att studenten, dock inga andra personer, endast

får använda materialet till uppsatsen.

Plats och datum: ……….

Underskrift: ………...

In document Barnet i centrum?: En fenomenografisk studie om barn med funktionsnedsättningars delaktighet (Page 46-56)