Industri

I dagsläget är lantbruksindustrin den största konsumenten av vätgas. Vätgas används till att producera ammoniak som i sin tur används för att göra konstgödsel. (Linde) Vid raffinaderier där råolja blir till bensin och diesel används vätgas för att lätta upp råoljan.

Stålindustrin i Sverige har också satsat stor på vätgas i deras projekt HYBRIT som arbetar för att utveckla fossilfritt stål. (Vätgas.se)

7 VÄTGASANLÄGGNINGAR I FINLAND OCH NORDEN

P2X Solutions är ett finländskt företag som utvecklar lösningar för at framställa grön vätgas. Företaget har ett projekt där målet är att konstruera en anläggning för vätgas-framställning genom elektrolys med en kapacitet på 20 MW, investeringen för anlägg-ningen är 50 millioner euro. Anlägganlägg-ningen ska använda energi från vattenkraft, solpane-ler, biomassa eller vindkraft. En skiss samt förslag på plats för anläggningen blev klar i februari 2021. Anläggningen ska vara i bruk år 2024. (P2X Solutions, u.d.)

I Luleå, Sverige bygger man ett vätgaslager underjord. Vätgaslagret är ett 100 kubikme-ter stort inklätt bergrum och ligger 30 mekubikme-ter under markytan, principen för gaslagret är illustrerad i Figur 7. Lagret är en del av SSAB, LKAB och Vattenfalls pilotprojekt HYBRIT som är ett projekt som ska påbörja tillverkning av fossilfritt stål. (Nordiska Projekt, 2021)

22

Figur 7. Funktionsprincip på vätgasförvaring i Luleå. (Vattenfall)

Europas största projekt för att framställa grön vätgas heter HyDeal, projektet planeras att påbörjas år 2025 och ska nå en kapacitet på 9,5 GW solenegi och 7,5 GW

elektrolysör är 2030. Anläggningen ska vara i Spanien och vätgasen ska främst användas till att producera stål, gödningsmedel och ammoniak. (Matalucci, 2022)

År 2020 tog EU-kommisionen beslut om en vätgasstrategi för EU. Strategin går ut på att implementera vätgas i Europas energisysytem. Strategin ska utforska hur EU:s ekonomi kan göra sig av med fossila bränslen genom att producera och använda grön vätgas på ett kosteffektivt sätt.

Hydrogen Europe är en organisation som representerar europeiska företag som jobbar mot en koldioxidneutral ekonomi. Visionen är att driva fram en global

koldioxidneutralitet genom att accelerersa Europas vätgasindustri. Projekten som Hydrogen Europe är inblandad i (Hydrogen Europe, u.d.):

• Fuel Cells & Hydrogen Observatory (FCHO)

FCHO tar fram data och information om hela vätgassektorn.

23

• H2Haul

H2Haul är ett projekt somm arbetar med att utveckla och distribuera 16 lastbilar som drivs på vätgas. Lastbilarna ska placeras på 4 olika ställen där det också ska byggas nya tankstationer för vätgas som ska förse grön vätgas till lastbilarna.

• H2Share

Målet med projektet är att underlätta övergången till transporter med låga koldioxidutsläpp.

• H2SHIPS

H2SHIPS är ett EU projekt som utvecklar infrastruktur för frakt som sker med vätgas.

• HyLAW

Projektet jobbar med att ta bort lagar som begränsar spridningen av vätgastekniken. Det är ett projekt vars mål är att snabba på implementeringen av vätgas och bränsleceller genom att förse utvecklare med en tydlig bild av regulationer inom området.

• JIVE

JIVE projektet ska distribuera 139 bränslecellsbussar och infrastruktur för tankstationer i fem länder.

• JIVE2

JIVE2 projektet ska också förse Europeiska städer emd 152 nya bränslecellsbussar och infrastruktur för tankstationer. Bussarna ska fördelas i 14 städer i Frankrike, Tyskland, Island, Norge, Sverige och Nederländerna. Projektet startade januari 2018.

• MultHyFuel

Målet med MultHyFuel är att bidra till effektiv spridning av vätgas som ett alternativt bränsle genom att utveckla en strategi för att implementera tankstationer för vätgas.

Det pågår många vätgasprojekt i Europa för att ersätta fossilbränslen med fossilfria. EU- kommissionen beslutade år 2020 att satsa 430 miljarder euro fram till 2030 för att göra vätgas till en del i energisystemet. (Vätgas.se, u.d.)

24

8 MILJÖ

Även om vätgas generellt anses vara ett bränsle utan miljöpåverkan vid användning har vätgasen negativ miljöpåverkan vid produktionen. Vätgasproduktionen kan delas in i tre faser: anläggningens tillverkning och installation, anläggningens drift och vätgasens förvaring eller transport. Vid framställning av vätgas genom elektrolys av vatten är pro-duktionens miljöpåverkan väldigt liten om fossilfri energi används.

I rapporten ”Life cycle assessment of hydrogen production via electrolysis” presenteras en livscykelanalys av ett system där vätgas framställs med en elektrolysator som använ-der vindkraftsenergi. Systemet består av tre 50kW vindkraftverk och en elektrolysator med kapacitet att producera 30 Nm³ per timme. Vätgasen komprimeras och lagras i en behållare vid en tankstation. Analysen tar i beaktande material som behövs för kon-struktion av vindkraftsverk, elektrolysator och vätgastankar. I tillverkningen av syste-met är det vindkraftverken som behöver mest materialresurser, vilket Tabell 2. visar.

(Bhandari, Trudewind, & Zapp, 2014)

Tabell 2. Materialanvändning per kilogram väte producerad. (Bhandari, Trudewind, &

Zapp, 2014)

De största koldioxidutsläppen uppstår i samband med tillverkningen och monteringen av vindkraftverket. Tabell 3. Visar en översikt över utsläpp av gaser för de olika syste-men. (Bhandari, Trudewind, & Zapp, 2014)

Tabell 3. Utsläpp av gaser för de olika systemen vid produktionen och installationen av dem. (Bhandari, Trudewind, & Zapp, 2014)

25

Om fossila bränsle kunde ersättas med vätgas skulle klimatuppvärmningen och miljöpå-verkan minskas eftersom växthusgaser och andra miljöfarliga utsläpp skulle minska.

Men situationen är ändå komplex eftersom väte påverkar nedbrytningsprocessen i atmo-sfären som skapar ozon. Även om väte förekommer naturligt i atmoatmo-sfären kan ökade utsläpp av väte förändra atmosfärens naturliga kemi och förvärra de problem som är kopplade till fotokemiska föroreningar (ozon) och klimatförändringar. (Upadhyaya, W.

Peters, Fouad, Ahluwalia, & Daniel Doss, 2004)

9 SÄKERHET

Alla typer av bränsle har någon fara associerat med sig eftersom det är mycket energi koncentrerat på samma ställe. Vätgasen egenskaper gör den säkrare att hantera än andra typer av bränslen, eftersom vätgasen inte är lättare än luft och den försvinner snabbt om den frigörs ut i luften. Men andra egenskaper hos vätgasen kräver särskilda tekniska lösningar för att göra den säker att använda. Vätgasen är mer lättantändlig och det är viktigt att ha detektorer som upptäcker eventuella läckor. (Office of energy efficency and renewable energy)

26

10 RESULTAT

I detta kapitel presenteras resultaten från litteraturstudien och från analysen av vindkraf-tens produktionsdata och elprisdata.