Den lilla ortens betydelsefulla sågverksföretag övervägde att lägga ner verksamheten i Nordanstig. Bland annat transporterade man råvaror och produkter på ett otidsenligt sätt med lastbil. Kom- munalrådet kontaktade då företaget och sedan länsstyrelsen, som samlade statens resurser. Ett integrerat järnvägs-, väg-, plan- och miljöprojekt genomfördes. Tjärnviks trä ligger nu kvar och kan sköta sina transporter rationellt och miljövänligt med direktlast- ning till järnväg, vilket ökade företagets konkurrenskraft.
Utgångsläget
Sågverket ligger cirka en kilometer från Ostkustbanan nära Gnarps tätort i nordöstra Hälsingland. Här gick den första lands- vägen från Stockholm till Norrland på 1600-talet. Tvärsöver lands- vägen gick tidigare i ett olämpligt läge en allmän väg fram till och rakt genom Tjärnviks industriområde. Inom industriområdet finns förutom sågverket också ett par andra industrier.
Kommunalrådet vände sig först till företaget som såg en kon- kurrensfördel att kunna sälja träprodukter med miljövänliga järnvägstransporter. Sedan kontaktade han Länsstyrelsen som utsåg en tjänsteman för att samordna statens insatser i projek- tet. Denne initierade Banverket, som 2000 startade en förstudie för ett industrispår, och kommunen lovade samtidigt att göra en detaljplan. Idén var att utnyttja den allmänna vägens dåliga läge och i stället lägga industrispåret där. Vägen kunde samtidigt med stor fördel dras om utanför industriområdet. Avståndet till den närbelägna Ostkustbanan är cirka en kilometer, vilket motsvarar industrispårets längd.
Resultat
Ett nytt industrispår har anslutits till Ostkustbanan och väg 788 har lagts om söder om industriområdet. Industrispåret har place- rats på vägbanken där förut väg 788 gick. Det fungerar för Tjärn- viks träs omfattande transporter. Samtidigt har andra industrier inom området fått möjlighet att välja järnvägstransporter.
us tr ispår Tjär nv ik, E va B rit t S ve di n N or dan sti g k om mu n.
Framgångsfaktorerna
Vad som varit betydande i projektet kan knytas till följande:
En gemensam målbild mellan företaget, kommu- •
nen, Banverket, Vägverket och länsstyrelsen att anlägga industrispåret och öka trafiksäkerheten på väg 788
Aktiv och intresserad kommun •
Initiativrik länsstyrelse, som utnyttjade länsstyrel- •
sens olika kompetensområden och samordnade statliga myndigheter
Korta kommunikationsvägar under projekteringen •
Företag, kommun, Banverket, Vägverket, Länssty- •
relsen och enskilda samrådde vid samma bord, där goda personliga relationer uppstod.
Diskussion om detaljplanen sammanförde par- •
terna
Alla parter bidrog till finansieringen. •
Planer
Översiktsplan antagen 2005 •
Idéstudie/förstudie till järnvägsanslutning 2000 • Detaljplan 2005 • Förstudie för väg 788, 2004 • Arbetsplan för väg 788 • Nya områdesbestämmelser. • Kommentarer
Projektet analyserades enligt ”fyrstegsprincipen” i Vägverkets förstudie med MKB 2004 och är ett bra praktiskt exempel på denna, även om idén att utnytt- ja vägbanken för järnvägen i detta fall inte uppkom genom analysen.
Annonserade samråd enligt plan- och bygglagen genomfördes i enkelhet runt ett bord på sågverket. Men parter och sakägare samrådde också informellt under hela den aktuella projekttiden. Aktuella hand- lingar i ärendet fanns alltid att tillgå på sågverket.
Tillfällerna som kunde uppfattas som avgörande för att projektet skulle lyckas var två;
dels när det blev klart att finansieringen var ord- •
nad och att kommunen kunde förskottera
dels när detaljplanen hade vunnit laga kraft och •
inlösen av fastigheterna kunde börja.
Detaljplanen kunde varit mer genomarbetad, men den gav ändå stöd till projektets genomförande. Med detaljplanen som grund utredde och överens- kom man om rättigheter och skyldigheter i fråga om markutnyttjande, störningar, inlösen och korsning- arnas lägen. Även andra frågor såsom byggnadsrät- ter, skyddsområden, gestaltning, säkerhet och fastig- hetsbildning skulle man förstås också kunnat ge en rättsligt klarlagd lösning i detta sammanhang.
Genom att järnvägen kom att ligga på mark som äg- des av sågverket konstaterades att reglerna för ”byg- gande av järnväg” inte gällde projektet och därmed upprättades inte järnvägsplan. Detaljplanen fick alltså klara markfrågorna. Vägomläggningen genom- fördes med förstudie och arbetsplan. Vid Banverkets projektering användes i ett tidigt skede även deras spårdragnings- och byggkompetens. Detta medver- kade till en god lösning.
Delad finansiering och förskott
Finansieringen initierades genom att Banverket gan- ska tidigt kunde utfästa sig att betala cirka 6 miljoner kronor, samtidigt som länsstyrelsen, mera symbo- liskt, bidrog med några hundra tusen kronor från re- gionala utvecklingsmedel. Vägen 788 fick ”flyttbidrag” från Länsplanen för trafikinfrastruktur under förut- sättning att järnvägsspåret kom till. Eftersom huvud- delen av denna finansieringsdel låg först längre fram förskotterade kommunen 4 miljoner kronor enligt ett avtal med Vägverket. Därefter söktes och erhölls EU- bidrag från mål 2-fonderna. Den totala kostnaden för projektet blev cirka 25 mijoner kronor, som slutligen (utan exakthet) fördelade sig på följande sätt:
Industrispår till Tjärnviks trä i Nordanstigs kommun, Gävleborgs län
Exemplet har valts bland övriga för att det illustrerar ett väl genomfört projekt mellan en liten kommun i glesbygd och vägverket och banverket där länsstyrelsen hade anledning att spela en aktiv roll. Banverket 6,7 mnkr Vägverket 4 mnkr EU-bidrag 7 mnkr Nordanstigs kommun 4,6 mnkr Tjärnviks trä AB 2,4 mnkr Länsstyrelsen 0,7 mnkr Summa 25,4 mnkr
Sammanfattande beskrivning av projektet
Ett angeläget kommunalt järnvägs- och vägprojekt i glesbygd som visar det personliga engagemangets och goda relationers betydelse. Vidare påvisas den kommunala detaljplanens styrka att samla och av- väga olika intressen. Det är också angeläget att läns- styrelsen som har bred kompetens på ett smidigt och förtroendefullt sätt samordnar statliga intressen. Projektet visar också att finansieringen kan läggas upp efter den nytta olika parter kan väntas få av re- sultatet.