Inför starten av den tvåspråkiga undervisningen Personal

Vid början av vårterminen inleddes arbetet med att rekrytera tvåspråkig personal. Den tvåspråkiga undervisningen planerades att starta påföljande hösttermin. Skolan hade behov av att rekrytera en tvåspråkig lärare i förskoleklasserna och en i årskurs 1; de grupper där den tvåspråkiga undervisningen skulle påbörjas. Önskemålen var att rekrytera utbildade lärare, helst med svensk lärar- respektive förskol- lärarutbildning och med kompetens i både svenska och arabiska och gärna med erfarenhet av svensk förskole- och skolverksamhet. Från ledningens sida var man medveten om att kraven var höga.

Det är ett uppdrag som kräver mycket. Det är ju inte en moders- målslärare utan en pedagog som skall uppfylla allt det här. Hur mycket som helst begärt kan jag tycka.

Det visade sig också vara en svår uppgift och projektledaren fick som någon uttryckte det ”dammsuga” marknaden. Efter ett mycket aktivt rekryteringsarbete kunde en tvåspråkig förskollärare och en tvåspråkig Matte-No lärare rekryteras vid slutet av vårterminen. Förskolläraren kunde dock inte tillträda tjänsten förrän nästkommande vårtermin och därför anställdes en arabisktalande vikarie med svensk fritidspeda- gogutbildning under höstterminen. Matte-No läraren hade ännu inte avslutat sin lärarutbildning vid tidpunkten för anställningen.

Personalgruppen som berördes av projektet präglades av språklig och kulturell mångfald och bestod till stora delar av nyutbildad och nyanställd personal, eller personal som hade fått nya roller och arbets- uppgifter i arbetslagen t.ex. genom att utbilda sig till lärare från att tidigare ha varit förskollärare. Andelen pedagoger med svenska som förstaspråk ökade högre upp i ansvarshierarkin.

Att ha en till stora delar nyanställd och relativt oerfaren personalgrupp kunde innebära både fördelar och nackdelar. Det fanns inte gamla

inarbetade strukturer och rutiner att bryta upp vid införandet av nya undervisningsmodeller i samband med utvecklingen av den tvåsprå- kiga undervisningen. Samtidigt var allting nytt för pedagogerna. De behövde tid att lära känna varandra och arbeta sig samman som arbetslag. Som nyutbildade lärare behövde de också lägga mycket energi på planering och genomförande av den dagliga undervisningen och hade inte den rutin att luta sig mot som kunde ge utrymme över, för att fokusera på det nya och spännande i utmaningen att införa tvåspråkig undervisning.

Planering

Skolledningen och projektledaren diskuterade vad som kunde vara realistiskt att klara av i verksamheten och beslöt på initiativ av rektor att koncentrera sig på att utveckla tvåspråkig undervisning i arabiska och svenska i temaundervisningen. Beslutet grundades dels i läsning av aktuell litteratur dels i direktkontakter och diskussioner med ledande experter i landet inom området. Här hade ledningsgruppen särskilt uppfattat att betydelsen av tydlighet i tid och rum hade framhållits.

Det skall vara väldigt tydligt när man har arabiska och när man har svenska. Alltså språken, det skall vara väldigt tydligt när det är det ena och när det är det andra.

Detta i kombination med beskrivningar i litteraturen av arbete med tvåspråkig undervisning i temaarbetet i en skola i Nya Zeeland, väckte idén att satsa på temaundervisningen. Det upplevdes som genomför- bart eftersom det var avgränsat och tydligt för såväl barn som vuxna. Skolledningen upplevde behov av tydlighet i vad som skulle göras - det var viktigt att åtagandet skulle vara genomförbart och möjligt. Enligt skolledningen hade politiker och förvaltning inte lämnat några direktiv för, och hade inte heller några synpunkter på, hur projektet skulle genomföras utan överlämnade utformningen av den tvåsprå- kiga undervisningen till skolan.

Hur det skulle se ut, på vilket sätt vi skulle göra det, det fick vi ju jobba med under våren innan.

Detta innebar bland annat att personalen sökte inspiration och exempel från andra skolor inom och utom Sverige där arbete med tvåspråkig undervisning utvecklats. Diskussioner fördes också med de lärare som fanns på skolan om deras tidigare erfarenheter och vilken bild de hade av hur tvåspråkig undervisning kunde fungera. Ledningsgruppen och den berörda personalgruppen gjorde också studiebesök på en skola i Norge som arbetade med tvåspråkig undervisning.

Initialt var tanken inom stadsdelen att den tvåspråkiga undervisningen skulle kunna erbjudas som en valmöjlighet inte bara för elever och föräldrar på den berörda skolan utan även för andra i stadsdelen. Detta visade sig emellertid inte vara realistiskt inom de existerande ramarna.

Vi erbjuder föräldrarna en verksamhet och sedan ser vi det som ett plus att de faktiskt får tvåspråkig undervisning för sina barn när vi har tema och att det är ett plus att vi har tvåspråkig personal. Så jag såg det som ett plus för föräldrarna, ett erbjudande i och för sig, men inte ett erbjudande som man kunde välja bort.

Under våren informerades föräldrarna om att skolan skulle anställa tvåspråkig personal och i september hölls ett föräldramöte där skol- ledningen gav en mera ingående information om införandet av den tvåspråkiga undervisningen och hur arbetet skulle utformas. Som framgick av såväl dagböcker som intervjuerna med personalen fick flera av pedagogerna också ge mycket information i enskilda samtal med föräldrarna.

Skolledningen beskrev att några föräldrar inte önskat att deras barn skulle delta i den tvåspråkiga undervisningen, men framhöll att detta oftast berodde på missförstånd och att föräldrarna trott att barnen enbart skulle undervisas på arabiska. Det visade sig att föräldrarna till två arabisktalande barn valde en annan skola för sina barn vid skolstarten.