Informationsåtervinning – exempel på informationsprodukter

Hittills har jag beskrivit hur man inom organisationen samlar in information som organisationen behöver för att utöva sin verksamhet. Informationen processas sedan på olika sätt inom organisationen och förbereds för återvinning.

Som tidigare nämnts fokuserar Svenskt Näringslivs verksamhet på att öka förståelsen för och kunskapen om företagandet och dess villkor. En del av kommunikationsstrategin är att inte presentera ”sanningar” om vad som är fel och vad som bör göras utan i stället förklara problemet genom att öka kunskapen i sakfrågan, och därefter föra fram vad Svenskt Näringsliv (som företagarnas röst) anser vara lösningen.142 Detta sätt att resonera stämmer väl överens med Choos resonemang om att informationsprodukten inte enbart ska svara på en fråga (Vad har hänt här?) utan den ska indikera lösningar på problem (Vad kan vi göra åt detta?). Produkten ska alltså inte bara behandla själva problemställningen utan också adressera konsekvenserna av problemlösningen.143

Svenskt Näringsliv producerar årligen ett stort antal informationsprodukter av olika slag. Många av dem är tillgängliga på Svenskt Näringslivs hemsida eller kan beställas därifrån. På hemsidan finns också sökmotorer, möjlighet att kostnadsfritt prenumerera på en eller flera produkter och här finns möjlighet att ladda ner informationen. Exempel på informationsprodukter är rapporter, debattartiklar, pressmeddelande, temablad, remissvar, skolmaterial, skrivelser och nyhetsbrev. Det finns ett tiotal nyhetsbrev med inriktning på t ex politik, samhälle, juridik, skola, EU, arbetsmarknad, skatter.144

På hemsidan finns även flera länkar till ett antal egna webbplatser med specialinriktning, till exempel Skola och Näringsliv145, Försäkringsinformation146

Högskolekvalitet.se147 samt Gymnasiekvalitet.se.148 På webbplatsen Skola och Näringsliv finns en stor mängd material för skolan och för skolungdomar och på webbplatsen Försäkringsinformation hittar medlemsföretagen information om avtalsförsäkringar samt utbildning, kurser och konferenser om detta. På 141 Intervju nr 4 [2008-03-18]. 142 Intervju nr 4 [2008-03-18]. 143 Choo, 2002, s. 39. 144

Svenskt Näringslivs webbplats > Rapporter och opinionsmaterial [2008-06-07].

145

Svenskt Näringslivs webbplats > Skola och Näringsliv [2008-06-07].

146

Svenskt Näringslivs webbplats > Försäkringsinformation [2008-06-07].

147

Svenskt Näringslivs webbplats > Skola och Näringsliv > Kvalitet i utbildningssystemet [2008-06-07].

148

Högskolekvalitet.se och Gymnasiekvalitet.se hittar man information relaterad till utbildningar och program inom respektive utbildningsnivå. Dessa två sistnämnde informationsprodukterna består av sammanställningar av tidigare information i kombination med nygjorda undersökningar. Resultatet blir lättillgänglig och samlad information för elever (och deras föräldrar) som står inför sina val till gymnasium respektive högskola.

Inom Svenskt Näringsliv lägger man ner mycket resurser på produktionen av informationsprodukterna. En av huvudprinciperna för en kommunikationsprocess är att rätt information ska nå rätt användare vid rätt tid. Manusarbete, den grafiska utformningen, distributionsmetoder, tidpunkt för lansering är några viktiga faktorer i denna process och behandlas olika beroende på målgruppen. Det stämmer väl överens med Choos tankar om att utgångspunkten här bör vara användaren och inte producentens.149

6.5.1 Fyra exempel

Jag har här valt att kortfattat beskriva fyra exempel på informationsprodukter; en rapport150, en trycksak som vänder sig till lärare151, Svenskt Näringslivs egen tidning Entreprenör152 samt Ekonomifakta153som är en webbplats specialiserade på just fakta om ekonomi. Jag har tittat igenom ett antal nummer av Entreprenör från åren 2007 och 2008.

Exempel 1: Det nya Europa – ett skolmaterial

Det nya Europa är en trycksak, ett magasin i A4format, fyrfärg och med ett omfång på 27 sidor. Det är en del av ett skolmaterial om globaliseringen och kan kompletteras med lärarhandledning samt övningsuppgifter. Innehållet är skrivet i artikelform och bygger på 200 lärares studieresor 2006 i vad som då var nya medlemmar i EU eller länder som var på väg in i samarbetet, till exempel Slovakien, Ungern, Rumänien, Tjeckien och Lettland. Reportagen handlar om möten med människor i dessa länder, deras vardag, deras drömmar, kultur och historia. Innehållet i artiklarna har alla en koppling till frågor som EU, globa-lisering, företagande eller annat samhällsfrågor. Förutom artiklar finns också ett stort antal länkar inom relaterade sakområden som kan användas i undervisningen.

Syftet med trycksaken är att ge svensk skolungdom och svenska lärare en bild av dessa ”nya” EU-länder och deras förutsättningar ur ett samhällsperspektiv. De

149

Choo, 2002, s. 39.

150

Svenskt Näringsliv 2007, Akademi eller verklighet?

151

Svenskt Näringsliv 2007, Det nya Europa.

152

Svenskt Näringsliv, Entreprenör. Tidningen för företagsamt folk.

153

bygger på iakttagelser och erfarenheter från lärare själva. Produkten är framtagen med hjälp av externa kommunikationsföretag154

Exempel 2: Rapporter

Årligen produceras ett stort antal rapporter inom Svenskt Näringsliv. Under 2007 producerades totalt 93 rapporter inom de olika sakområden som Svenskt Näringsliv arbetar med.155

I mars 2008 presenterades rapporten Akademi eller verklighet? Rapporten behandlar Svenskt Näringsliv ståndpunkt när det gäller behovet av en större samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Rapporten ska också fungera som en praktisk hjälp för studenterna; ett informationsunderlag där olika utbildningar och lärosäten jämförs med varandra ur ett etablerings- och samverkansperspektiv. Rapporten vänder sig alltså både till personer inom högskoleväsendet och till blivande studenter, men kan också användas av och för andra myndigheter, privatpersoner, organisationer, politiker m. fl.156

Rapporterna är till största del skrivna av externa skribenter. Som källor används såväl externa som interna källor. De sistnämnda kan bestå av tidigare rapporter eller annat material framtaget inom Svenskt Näringsliv.157

Exempel 3: Tidningen Entreprenör

Entreprenör vänder sig till företagare, politiker och alla andra som är intresserade av näringslivsfrågor och samhällsutveckling. Det är samtidigt Svenskt Näringsliv medlemstidning. Den trycks på traditionellt sätt i en pappersversion (A4-format och i fyrfärg), men finns också digitalt på hemsidan. Tidningen har en redaktion som består av både interna och externa skribenter. Den kommer ut 10 gånger per år och har en upplaga på 70 000 exemplar.158

Artiklarna tar sin utgångspunkt i olika sakfrågor och ämnesområden, till exempel skatter, arbetsmiljö, arbetskraftsfrågor, konkurrensfrågor. Man låter företagare exemplifiera sakfrågan, problemet eller möjligheten, vilken ofta kommenteras av Svenskt Näringslivs experter i varierande omfattning.

Artiklarna beskriver företagare och entreprenörer, deras vardag och verksamhet på lokal, nationell och global nivå. Många artiklar har en personlig och mänsklig vinkel; tygndpunkten ligger på att berätta om människorna i företaget; hur de hanterar sin vardag och de problem och möjligheter som deras företagande innebär. Tidningen präglas av en positiv och pedagogisk grundton.

154

Svenskt Näringsliv 2007, Det nya Europa.

155

Svenskt Näringslivs webbplats > Rapporter och opinionsmaterial > Vårt material [2008-07-01].

156

Intervju nr 5 [2008-03-18].

157

Intervju nr 5 [2008-03-18].

158

Här kan man också läsa vad som hänt i Svenskt Näringsliv den senaste tiden och vad som är på gång framöver.

Entreprenör är också ett tillfälle att marknadsföra den egna verksamheten och de informationsprodukter som tas fram, exempelvis temablad, nyhetsbrev och andra produkter som på olika sätt refererar Svenskt Näringslivs ståndpunkter. Exempel 4: Ekonomifakta

Ekonomifakta är en webbplats som förser användare med fakta och statistik om Sveriges ekonomi. Man vill ”inspirera till samtal kring Sveriges utmaningar och möjligheter” genom att beskriva och förklara olika samband, problemområden, förhållanden som rör företagandet, jobben, skatter och annat av betydelse för samhällsekonomin. Utmaningen ligger i att göra detta på ett intressant och begripligt sätt. Målgrupperna är ”den allmänt intresserade medborgaren” och inte minst skolungdom, i synnerhet från år 9 och gymnasiet. Kommunikationen med denna unga målgrupp har inneburit ett framgångsrikt sätt att förklara dessa ibland komplicerade samband så att alla, oavsett ålder, förstår. Ekonomifakta har även tagit fram en del skolmaterial och deltar i fortbildningsaktiviteter för lärare. ”Förmedlingen av fakta utvecklas till förmedling av kunskap.”159

Deras källor är offentlig svensk och internationell statistik från bl. a. SCB (Statistiska Centralbyrån), OECD (Organization for Economic Co-Operation Development), ITPS (Intitutet för tillväxtstudier, NUTEK (Nämnden för teknisk utveckling), AMS (Arbetsmarknadsstyrelsen) och Energimyndigheten. Av trovädighetsskäl ställs krav på att källorna som Ekonomifakta använder sig av måste var öppna och gratis, dvs. användaren ska kunna dubbelkontrollera dem från ursprungskällan. Ett annat krav är att den statistiska informationen måste uppdateras årligen.160

Samtliga som arbetar på Ekonomifakta är ekonomer. De arbetar nära ihop med en webbyrå som står för programmering, webbillustraion och skribent-tjänster.161

Samtliga av dessa informationsprodukter används även av den egna organisationen och räknas därmed som informationsresurser.

159 Intervju nr 2 [2008-03-11]. 160 Intervju nr 2 [2008-03-11]. 161 Intervju nr 2 [2008-03-11].