16 Konsekvenser av att en bank inte fullgör sina skyldigheter
16.2 Ingripanden mot svenska banker
Regeringens förslag: Om en bank inte fullgör sina skyldigheter mot garantisystemet, skall nämnden genast underrätta Finansinspektionen om detta.
Finansinspektionen skall vidta de åtgärder och sanktioner mot en bank som följer av bestämmelserna i 7 kap. bankrörelselagen för att säkerställa att banken gör rättelse. Om rättelse inte sker skall inspektio-nen återkalla oktrojen. En banks oktroj skall, på denna grund, återkallas om Finansinspektionen förelagt banken att vidta rättelse med förklaring att oktrojen annars kan komma att återkallas och banken trots detta inte fullgjort sina skyldigheter mot systemet inom ett år från föreläggandet.
Om banken tar emot insättningar hos en filial i ett land utanför EES och nämnden beslutat att insättningarna hos filialen skall omfattas av det svenska garantisystemet och banken med avseende på filialen inte fullgör sina skyldigheter, får nämnden besluta att garantin inte längre skall gälla för insättningarna. Nämndens beslut förutsätter att banken förelagts att vidta rättelse och att banken trots detta inte fullgjort sina skyldigheter mot systemet inom ett år från föreläggandet. Innan nämnden fattar ett sådant beslut skall tillsynsmyndigheten i det land där filialen finns ha underrättats om åtgärden.
Banken skall informera insättare hos filialen om nämndens beslut.
Insättningar som omfattades av garantin vid tidpunkten för Finansinspektionens eller nämndens beslut skall fortsätta att vara garanterade till dess de avvecklats.
Prop. 1995/96:60
Promemorians förslag: Avviker från regeringens förslag genom att det inte innehåller förslag om sanktioner rörande en svensk banks filial i tredje land som efter nämndens beslut omfattas av det svenska garantisystemet.
Remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran.
Riksbanken framhåller vikten av att Finansinspektionen, utöver möjlig-heten att återkalla en oktroj, ges lämpliga sanktionsmöjligheter för att åstadkomma rättelse från institutet i fråga. Riksbanken föreslår att straffränta skall utgå vid sena avgiftsbetalningar och att inspektionen, vid väsentlig misskötsel, ges möjlighet att ge en skriftlig varning, som bör offentliggöras för att ge allmänheten upplysning om att oktrojen kan komma att återkallas om rättelse inte sker.
Skälen för regeringens förslag: I bankrörelselagen finns bestämmelser som ger Finansinspektionen möjligheter att ingripa mot en bank.
Inspektionen kan t.ex. meddela förbud eller förelägganden som kan förenas med vite, eller meddela varning. Ytterst kan inspektionen med stöd av någon av de grunder som anges i 7 kap. 16 § bankrörelselagen återkalla en banks tillstånd (oktroj). Om detta sker får inspektionen besluta hur av-vecklingen av rörelsen skall ske. Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksamheten.
Det svenska garantisystemet skall vara obligatoriskt. Parallella garantisys-tem skall inte införas i Sverige. En bank som av olika skäl inte längre bör omfattas av det svenska garantisystemet kommer därför inte att kunna om-fattas av något annat garantisystem. Att banken omom-fattas av ett garanti-system skall utgöra ett villkor för att få driva bankrörelse. Detta innebär att en bank som inte omfattas av det svenska garantisystemet inte heller bör får ta emot inlåning från allmänheten. I sådana fall har bankens verksam-hetsförutsättningar fallit.
Mot bakgrund av dessa utgångspunkter för utformningen av det svenska garantisystemet är det mindre lämpligt att ge nämnden befogenhet att fatta beslut om att en bank inte längre skall omfattas av garantisystemet. I stället bör naturligen grunden för ett sådant beslut knytas till de bestämmelser i bankrörelselagen som behandlar förutsättningarna för att driva bankrörelse i Sverige. Därigenom kan bestämmelserna om återkallelse av en banks oktroj tillämpas även i de fall när en bank inte fullgjort sina skyldigheter mot garantisystemet. Konsekvensen blir att det skall ankomma endast på Finansinspektionen att fatta beslut som innebär att en bank inte längre skall omfattas av det svenska garantisystemet. Detta skall således ske genom att inspektionen återkallar bankens oktroj. En sådan ordning stämmer bättre överens med regelverket i bankrörelselagen men fyller samma funktion som den i direktivet föreskrivna ordningen, som skulle innebära att nämnden skulle kunna ges befogenhet att, sedan samtycke inhämtats från Finansinspektionen, fatta beslut som innebär att insättningar hos banken inte längre omfattas av garantisystemet.
Grunden för Finansinspektionens beslut att bankens oktroj i detta sam-manhang skall återkallas bör vara att banken inte fullgör sina skyldigheter mot garantisystemet. En ny återkallelsegrund med detta innehåll bör därför
Prop. 1995/96:60 införas. Konsekvensen av att Finansinspektionen återkallar en banks oktroj
är som nämnts att banken därigenom inte längre skall omfattas av garantisystemet. Detta blir självfallet konsekvensen även i de fall när inspektionen återkallar en banks oktroj med stöd av en annan återkallelse-grund i 7 kap. 16 § bankrörelselagen.
En banks viktigaste skyldigheter i förhållande till det svenska garantisys-temet är att lämna uppgift om bankens garanterade insättningsvolym, som ligger till grund för avgiftsberäkningen, och att bidra till finansieringen av systemet genom att betala den avgift som har beslutats för banken. En bank som inte uppfyller dessa förpliktelser mot garantisystemet bör riskera att få sin oktroj återkallad av Finansinspektionen. Detta förutsätter emellertid att nämnden genast underrättar inspektionen om att banken underlåter att fullgöra sina skyldigheter.
Det sagda innebär således att nämndens möjligheter att vidta åtgärder eller sanktioner mot en bank som omfattas av garantisystemet begränsas till en underrättelseskyldighet gentemot inspektionen. På detta sätt säkerställs att ansvarsfördelningen mellan Finansinspektionen och nämnden upprätt-hålls.
En banks oktroj skall i dessa sammanhang återkallas först sedan Finans-inspektionen förelagt banken att vidta rättelse med förklaring att oktrojen annars kan komma att återkallas. Om banken trots detta inte har vidtagit rättelse inom ett år från föreläggandet skall inspektionen återkalla oktrojen.
Detta följer av en tvingande bestämmelse i direktivets artikel 3.3. Genom att knyta förutsättningarna för ett beslut om att garantin inte längre skall gälla för insättningar hos banken till bestämmelserna i 7 kap.
bankrörelselagen, ges Finansinspektionen således möjlighet att vidta lämpliga åtgärder mot en bank som inte fullgör sina skyldigheter mot garantisystemet. Utgångspunkten bör vara att rättelse skall ske och att detta kan åstadkommas genom att Finansinspektionen anpassar ingripandet därefter. Även om regeringen delar Riksbankens synpunkt att Finansinspektionen måste ges lämpliga sanktionsmöjligheter, föranleder införandet av ett garantisystem i Sverige i sig inte några förslag om ändrade regler för Finansinspektionens ingripanden och sanktioner. Denna fråga skall som nämnts ovan behandlas i ett annat sammanhang.
Det angivna kravet på att banken skall ha vidtagit rättelse inom ett år från föreläggandet gäller endast i de fall den nu föreslagna grunden för återkallelse av en oktroj är tillämplig.
Eftersom det svenska garantisystemet skall vara obligatoriskt och endast ett system skall införas är det inte aktuellt att föreslå en möjlighet för en bank som inte längre omfattas av garantisystemet att fortsätta att ta emot inlåning från allmänheten enligt artikel 3.4, dvs. att inlåningen i stället garanteras genom att banken omfattas av ett annat officiellt erkänt garanti-system. Anledningen till att banken inte längre omfattas av systemet är, med den ordning som föreslås här, att bankens oktroj har återkallats. Banken driver då inte längre bankrörelse i bankrörelselagens mening och kan därför inte heller ta emot inlåning från allmänheten.
Prop. 1995/96:60 Som angivits i avsnitt 7.2.2 kan en bank som tar emot insättningar hos en
filial i ett land utanför EES ansöka hos nämnden om att filialen skall omfattas av det svenska garantisystemet. Om nämnden fattat beslut om detta och banken med avseende på filialen inte fullgör sina skyldigheter mot garantisystemet, får nämnden besluta att garantin inte längre skall gälla för insättningarna. Tillsynsmyndigheten i det land där filialen finns skall under-rättas om åtgärden. Nämndens beslut förutsätter att banken förelagts att vidta rättelse och att banken trots detta inte fullgjort sina skyldigheter mot garantisystemet inom ett år från föreläggandet. Banken skall informera insättare hos filialen om beslutet. En tillämpning av bestämmelserna i 7 kap.
16 § bankrörelselagen innebär att Finansinspektionen i ett sådant fall ytterst kan återkalla bankens oktroj på den grunden att banken visats sig olämplig att utöva sådan verksamhet som oktrojen avser.
Insättningar som omfattades av garantin vid tidpunkten för Finansin-spektionens eller nämndens beslut skall fortsätta att vara garanterade av systemet till dess de avvecklats. Denna ordning överensstämmer med vad som stadgas i artikel 5 i direktivet.
Prop. 1995/96:60