• No results found

4. Teoretisk utgångspunkt

6.2 Inkludering och exkludering genom pedagogers tal

I detta avsnitt synliggörs pedagogers sätt att tala om hållbar utveckling som något omfattande och brett. Merparten av de intervjuade pedagogerna beskriver arbetet som ett fenomen som går in i allt och vid samma tillfälle yttras begreppet som komplext. Kapitlet redogör också för vad pedagogerna inkluderar i sin undervisning genom det sätt de talar om hållbar utveckling. En närmare granskning belyser vad som inkluderas i undervisningen och därmed också vad som exkluderas. Merparten av de intervjuade pedagogerna inkluderar mestadels ekologiska aktiviteter.Fåtal intervjuade pedagogerna nämner att de använder sociala aktiviteter och ekonomiska aktiviteter nämns aldrig.

6.2.1 Hållbar utveckling som allomfattande och komplext

I detta avsnitt presenteras pedagogers sätt att tala om hållbar utveckling med hjälp av två olika teman; Något som omfattar hela verksamheten och något komplext. Detta innebär att majoriteten av de intervjuade pedagogerna talade om begreppet som ett alltid närvarande

35

fenomen i verksamheten. De flesta intervjuade pedagogerna beskriver dessa teman som två fenomen som samspelar med varandra då omfattande förklaras som komplext. Dock går en pedagog emot påståendet och beskriver hållbar utveckling som okomplicerat just för att det beskrivs som ett omfattande fenomen.I citatet nedan preciserar en pedagog hållbar utveckling som ett omfattande fenomen på ett tydligt sätt.

Hållbar utveckling, de är ju liksom allt, kan man ju säga att det är som vi gör här på förskolan tillsammans med barnen” (Pedagog 5).

Likartade svar belyser pedagogers reflektioner om hållbar utveckling som företeelse och det finns med i alla vardagliga aktiviteter och händelser i verksamheten. Utifrån samtalen

framförs det att hållbar utveckling kan integreras i allt som barnen får med sig i sin utbildning i förskolan och att det finns nära till hands i samtal och reflektioner. Nästa citat betonar detta sätt att tala om hållbar utveckling: “Jag tycker att det finns med överallt i förskolan. Hållbar utveckling är väldigt stort” (Pedagog 3). När samma pedagog förklarar sin egen tolkning av arbetet för hållbar utveckling beskrivs det som okomplicerat då ämnet är omfattande och finns överallt: “Jag tycker inte det är svårt att arbeta med det [hållbar utveckling]. Det finns ju liksom överallt även om man inte tänker på det” (Pedagog 3).

Ett annat sätt som pedagoger talar om hållbar utveckling var dess komplexitet. Kommande citat understryker pedagogers tal om begreppet hållbar utveckling som ett brett fenomen: “Jag kan dock tycka att ordet är väldigt brett och komplext då det innefattar mångt och mycket” (Pedagog 8).

En annan pedagog beskriver att deras verksamhet fick reflektera kring begreppet när det introducerades i läroplanen.

Så att just med hållbar utveckling att man fick liksom tänka till. Jaha hur ska vi jobba med det här det fanns liksom inget färdigt koncept att plocka fram utan vi fick verkligen fundera på vad det innebär (Pedagog 7).

Denna pedagog var unik i sitt sätt att tala om hållbar utveckling genom att tydligt reflektera kring vad begreppet innefattar och hur det kan implementeras didaktiskt. Samtidigt uppger pedagogen att begreppet är komplext.

36

Sammanfattningsvis beskriver pedagogerna begreppet som allomfattande och samtidigt komplext. En pedagog menar på att hållbar utveckling är okomplicerat då det innefattar allt. Dessa två kan således motsäga varandra och yttrar sig vid ett exkluderande arbetssätt. Merparten av de intervjuade pedagogerna påtalade dock att begreppet var omfattande och därmed också komplext. Detta synliggörs i nästkommande kapitel där fokus ligger på vad som inkluderas i undervisning för hållbar utveckling och därmed exkluderas.

6.2.2 De tre aspekterna av hållbar utveckling

Ovanstående avsnitt presenterar pedagogernas syn på hållbar utveckling. Nästkommande stycke synliggör hur pedagogers syn yttrar sig i undervisning genom deras sätt att tala. Syftet är att klargöra vilka av de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna av hållbar

utveckling som dominerar och vilka som marginaliseras genom pedagogernas tal. Vår studie visar att pedagoger främst använder sig av ekologiska aktiviteter. Aktiviteter inspirerade av sociala aspekten inom hållbar utveckling var också förekommande, men inte i samma utsträckning. Följande citat sammanfattar hur flertalet av de intervjuade pedagogerna talar om sitt arbete i relation till hållbar utveckling, på ett tydligt sätt: “vi samlar skräp, vi källsorterar och pratar om att vi bara tar ett papper i taget när vi målar och vi tänker på sin miljö” (Pedagog 6). Källsortering, håll Sverige rent och samtal om resurshantering var återkommande arbetssätt från flertal intervjuade pedagoger där sopsortering var den mest förekommande aktiviteten som förknippades med hållbar utveckling. Samtliga av

intervjupersonerna tog upp olika återvinnings monster som ett centralt innehåll i deras undervisning för en hållbar framtid. Nedan beskriver två pedagoger hur de arbetar med dessa verktyg:

Vi jobbar ju med sopsamlarmonster, det gör ju hela förskolan och den känslan är väldigt bra för då blir det på ett lekfullt sätt. Dom är ju olika monster, fyra stycken. Det är Pappis, Kompostina och så (Pedagog 3).

Vi har domhär skräpsamlar monstrerna som de är många som jobbar kring också. De börjar vi ju lite kring med. De tyckte dom [barnen] ju också var roligt”

37

Ett liknande arbetssätt beskriver en annan pedagog: “Vi låter ju barnen få vara med och sopsortera och kasta plast där plast ska va och kartong där kartong ska va och så.. Så finns det bilder på sopsamlarmonstrerna” (Pedagog 2).

Pedagogerna visar genom att sopsortera vad de anser som rätt att göra i arbetet för hållbar utveckling. Återigen kan det liknas med Öhman och Östmans (2019) beskrivning där den normativa traditionen utgår från känslor och moral och att ansvaret läggs på den enskilda individer. Samtal kring den ekologiska aspekten inom hållbar utveckling förekom ofta när pedagoger berättade om sitt arbetssätt. Andra förekommande ekologiska arbetssätt framkom i intervjuerna, som samtal kring resurshantering. I nästkommande citat förklarar en pedagog hur de samtalar kring vatten i undervisning: “Man pratar ju om att man ska vara rädda om vattnet, att vi inte ska spola bort för mycket vatten och när det var torka förra året.” (Pedagog 5). Detta påtalade en annan pedagog: “Vi pratar mycket om att vi ska släcka lamporna när vi går ut ur rummet och stänga av vattnet när vi tvålar in händerna och så” (Pedagog 8). Vid intervjun nämnde pedagoger ofta aktiviteter och samtal kring resurshantering. Dessa skulle kunna kopplas till den ekonomiska aspekten av hållbar utveckling. Däremot drog pedagogerna aldrig paralleller mellan dessa två, utan motiverade handlingen med sina ekologiska fördelar.

Sociala aspekter fanns också med när några få pedagoger talade om sitt arbetssätt för hållbar utveckling. Däremot hur arbetet yttrade sig såg olika ut beroende på verksamhet. Vissa arbetade med barnkonventionen, andra med rättigheter och demokrati. En pedagog beskriver vikten av arbetet med barns kamratrelationer. “Vi brukar ha en samling och då pratar vi med barnen om hur man är en bra kompis och att man får säga nej.. och så de vet att de har rättigheter” (Pedagog 5). Vid en intervju beskriver en pedagog att de använder sig av en aktivitet, veckans bild, i syfte att få grepp om de läroplansmål som kunde upplevas som svåra av pedagogerna. I citatet nedan tar pedagogen upp mångkultur som ett ämne som utforskas i relation till hållbar utveckling:

Vi har jobbat med hus i olika kulturer. Hur bor vi i Sverige och hur bor man i en lerhydda i afrika? Sen i brasilien och mycket så där. (Pedagog 7).

Sammanfattningsvis dominerar den ekologiska aspekten i arbetet för hållbar utveckling. Detta yttrar sig genom sopsamlarmonster och olika former av resurshantering. Aktiviteter

38

kring den sociala aspekten förekom i mindre utsträckning och vid intervjuerna med samtliga pedagoger nämndes ingen reflektion kring den ekonomiska aspekten.

Related documents