Inläsning av det specifika ärendet

Det är viktigt att jag har klart för mig varför jag som miljöinspektör åker ut på inspektion. Det måste finnas en anledning. Verksamhetsutövaren eller någon annan kan ha bett om ett besök, det kan vara en ansökan som inkommit till kontoret eller så ingår inspektionen i aktuell tillsynsplan. Det kan vara olika typer av inspektioner.

Utifrån syftet med besöket behöver jag ha med ett frågebatteri som är rätt både för syftet och för verksamheten. Jag behöver, kanske med hjälp av kollegor, ta reda på vad som är specifikt för just den plats jag ska besöka. Vidare behöver jag veta något om företagets historik samt vad vi som myndighet tidigare har haft för synpunkter på verksamheten.

Utöver detta kan det vara viktigt att höra efter med kollegor vilka tidigare relationer miljökontoret har haft med verksamheten, kolla i ärendehanteringssystemet vad som finns antecknat, kolla i arkivet efter gamla handlingar, fråga kollegor, bestämma princip för vad vi som myndighet ska acceptera eller inte.

Vid föranmälda inspektioner kontaktar jag verksamhetsutövaren, söker information om verksamhet och bransch. Jag behöver ha med checklistor, kolla gällande tillstånd och villkor eller föreläggande för verksamheten, kolla lagstiftning: MB (miljöbalken), föreskrifter, förordningar, andra myndigheter, kontroll av koder enligt FMH-bilaga (Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd), kolla adresser eventuellt leta upp ansvarig, eventuellt begära om komplettering vid ny anmälan och granska ritningar. Jag måste veta saker om själva platsen; vad vi känner till angående naturförhållanden, naturskydd, riksintressen, natura 2000, vattentäkter-skyddsområde vattentäkter,

(eventuella miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten och luft), översiktsplan och ibland detaljplanebestämmelser. Jag behöver kontrollera utförda analyser, prov- tagningar och gränsvärden. Dessutom behöver jag hitta till platsen, kanske behövs en vägbeskrivning. Jag tar fram aktuell information till företagaren. Jag ser till att lägga in det som kommer fram i mailväxling etc. i ärendehanteringssystemet.

2. Inspektion

Inför själva inspektionen är det nödvändigt att jag har förberett ett antal för inspektionen relevanta frågor. Det kan dels vara frågor som härrör från tidigare inspektioner, dels finns olika checklistor, kontorets egna eller sådana som är gemensamma för stora delar av Sverige att hämta hem från Miljösamverkan Sverige. Dessutom kan det t.ex. vara frågor som kollegor på kontoret skickar med.

En väldigt viktig förberedelse inför inspektionen är att ta reda på vad det är för slags människa jag kommer att möta i verksamhetsutövaren eller dennes representant. Hur kommunicerar hon eller han? På vilket sätt ska jag ställa mina frågor så att hon eller han förstår och kan svara på bästa sätt? Det gäller att på något sätt förstå sig på den enskilda individen för att få till en bra kommunikation mellan oss. Det är viktigt att ha en god relation till verksamhetsutövaren. Det gäller att som inspektör förstå att jag ska behandla alla människor lika, men att jag måste göra olika mot människor för att nå det målet. Det kan också vara så att jag behöver se vissa specifika saker inom verksamheten och det behöver jag själv vara förberedd för innan jag åker ut på inspektionen.

göra så redogör jag sedan för vad jag är ute efter (få in en ansökan, göra inspektion enligt checklista, följa upp tidigare beslut/inspektion). Jag ber dem berätta om eller visa det jag ska inspektera. Jag ber dem berätta hur de gör eller hur något fungerar. Detta antecknar jag. Det händer ofta att jag tar kort med mobilen.

Därefter brukar jag göra någon typ av muntlig bedömning på plats (det ser bra ut, det behöver fixas något, etc.). Om något ska åtgärdas brukar jag sedan fråga hur och när verksamhetsutövaren kan göra det. På frågan hur diskuterar jag gärna deras alternativ och agerar gärna som bollplank för deras idéer. På frågan när läggar jag i normalfallet alltid till tid eftersom människor blir stressade av att stå inför ett krav, de vill ofta visa sig duktiga och är lite tidsoptimistiska. Ger jag längre tid än de själva föreslog så uppfattas jag dessutom som vänligare. Jag antecknar tid och åtgärd.

Om jag står inför någon som inte vill göra den förändring som jag tycker behövs så pratar jag (om det behövs - länge!) om varför jag tycker det behöver göras. Jag tycker att det är oerhört viktigt att den som ska utföra något blir motiverad. Jag kommer aldrig att använda ordet paragraf i detta sammanhang. De åtgärder jag kräver ska vara möjliga att motivera med sakargument, inte regelverk. Jag vet att jag bara är en tjänsteman och inte kan säga så om en regel, men jag hinner omöjligt allt jag ska göra och detta är en prioritering som jag står för! Hamnar jag i en situation där det inte är möjligt att avstå från ett mindre krav som i sammanhanget kommer att ge fel fokus i ärendet kommer jag att lyfta frågan till chef/nämnd för att få ett stöd för att kunna fatta beslut där vi avstår från det mindre kravet.

Efter överenskommelse om bedömning och strategi avslutar jag inspektionen och meddelar att de kommer att få en skriftlig inspektionsrapport.

I den skriftliga rapporten beskriver jag vad jag sett och beskriver hur det ska vara och motiverar varför (här kan jag använda paragrafer etc.). Behöver eventuella krav genom- föras skriver jag ett föreläggande, där det tydligt anges vad som ska åtgärdas och när det ska vara åtgärdat. Bedömningsgrunderna och motivet till beslutet tar jag också med i föreläggandet. Det är mycket viktigt att eventuella krav har deadlines för att kunna följas upp.