1.1 Ämnesval
Lev Manovich professor i digitala kulturer, skrev i en artikel 1996, om internetmedia och konst att “A western artist sees the internet as a perfect tool to break down all hierarchies and bring art to the people.”1 Frågan är om det verkligen har blivit så? Har internet och Instagram specifikt, blivit en plattform där hierarkier kan brytas ner och konst får vara konst, eller måste konsten följa regler för att visas, kan konsten stå för sig själv och visas upp som den är? Detta område finner jag intressant eftersom jag själv är fotograf och försökt mig på en karriär på Instagram men också för att många i min bekantskapskrets insisterar på att man nu mera behöver ha en närvaro på Instagram och annan social media för att kunna sälja och marknadsföra sin konst. I denna uppsats kommer jag titta på konsten möjligheter på Instagram. Detta genom att jämföra två konstnärer som är aktiva på Instagram. Den ena konstnären Arvida Byström började sin karriär på Tumblr och har alltid använt sig av internet som plattform. Den andra Cindy Sherman började sin karriär långt förre internet och Instagram existerade. Jag vill undersöka hur dessa två konstnärer använder sig av Instagram som plattform för sin konst, vad det finns för likheter och skillnader på vad de lägger upp för bilder.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syfte med uppsatsen är att analysera hur två konstnärer använder sig av Instagram, men även hur konsten har påverkats av ny teknik som smartphones och sociala medier. Genom min undersökning vill jag undersöka vilka möjligheter Instagram ger konstnärer men också vilka för fördelar och nackdelar detta innebär.
Mina frågeställningar som jag vill få besvarade med denna uppsats är:
• Vilka konstnärliga och professionella strategier har Byström och Sherman använt sig av på sina Instagramkonton, hur skiljer de sig från varandra?
• Hur förändras konsten av medierna mobil och Instagram?
• Vilka utmaningar möter kvinnliga konstnärer när de använder sig själva i sin konst och lägger upp den på Instagram?
1 Lev Manovich, On Totalitarian Interactivity. Hämtad från http://manovich.net/index.php/projects/on-totalitarian-interactivity, S.22
5
1.3 Forskningsöversikt
Forskningsöversikten fokuserars på tre olika områden, dels Instagram som plattform, selfien som uttrycksform och forskning som inriktar sig på konstnärerna jag bestämt mig för att undersöka. Astri Moksnes Barbalas masteruppsats Embodying resistance: a discourse analytical study of the selfie as political tool within the fourth wave of feminism (2017).2 Uppsatsen utforskar selfien och om den kan användas som ett verktyg för att utmana stereotypa idéer om femininitet och kvinnlig skönhet något som är relevant i relation både till Byströms och Shermans bilder. Lisa Ehlin, Becoming Image, Perspective on Digital Culture, Fashion and Technofeminism (2015) .3 Ehlins avhandling fokuserar på kvinnor i sociala medier och hur nya medier och Technofeminism kan gå från att vara manligt kodade som ett hjälpmedel för kvinnor att upptäcka sig själva, genom att ”skriva sig ur en värld som inte är byggd för dem”.4 Ehlin tar även upp selfies som ett hjälpmedel till att undersöka sig själv och sin identitet.
Det finns inte mycket forskning om Arvida Byström som konstnär eftersom hon är relativt ny inom fältet, men det finns en C-uppsats av Maija Zetterlund som har titeln Bekräfta, returnera, störa (2018).5 Denna uppsats har undersökt Arvida Byströms utställning Inflated Fiction som visades på fotografiska 2018, I uppsatsen tar Zetterlund genom semiotisk och receptionsetiskta verktyg reda på hur Byström undersöker den manliga blicken och femininitet. Men den tar även upp hur Byström använder sig av konceptet ”Girl gaze” för att störa den norm som finns runt kvinnors sexualitet när de avbildas. Om Cindy Sherman finns det mycket forskning, jag har för denna uppsats använt mig av Pamela Church Gibson artikel Cindy Sherman in a new millenium: Fashion, Feminism, Art and Ageing (2019) från journalen Australian Feminist Studies.6 Church Gibsons artikel undersöker hur Cindy Shermans senare bilder avslöjar ideologiska spänningar mellan kvinnlig representation, åldringsprocessen och idealet att vara trendig.
Artikeln blir relevant när man tittar på Shermans verk på Instagram. Lev Manovich undersökning om Instagram och dess bildkultur ger en intressant ingång till förståelsen av de bilder jag undersökt. I boken Instagram och Contemporary Images (2017) går Manovich in på hur olika bildstilar kan visa på hur
2 Astri Moksnes Barbala, Embodying resistance: a discourse analytical study of the selfies as a political tool within the fourth wave of feminism, (Dissertation, 2017). Hämtad från https://ntnuopen.ntnu.no/ntnu-xmlui/handle/11250/2446978
3 Lisa Ehlin, Becoming Image, Perscpective on Digital Media and Technofeminism.
4 Ibid., s.71
5 Maija Zetterlund, Bekräfta, returnera, störa: Subversiva affirmationer i Arvida Byströms Inflated Fiction (Dissertation, 2018).
Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80511
6 Pamela, Church Gibson. 2018. “Cindy Sherman in a New Millennium: Fashion, Feminism, Art and Ageing.” Australian Feminist Studies 33 (98): 481–97. doi:10.1080/08164649.2019.1567256.
6 användare av Instagram inriktar sig på olika betraktare.7
1.4 Teoretiska utgångspunkter
Jag har valt att utgå från Judy Wajcmans teori om technofeminsism och cyberfeminism.8 Technofeministisk forskning försöker dekonstruera skiftet mellan designer / användare och mellan produktion och konsumtion av artefakter. Forskning visar på att det är vanligt att män placeras på en sida, som designer och producenter och kvinnor på den andra sidan som användare och konsumenter.9 I en mansdominerad värld där män bestämmer hur samhället ska se ut och vilka konventioner som följs, är det uppfriskande när kvinnor tar över teknologin och använder den på sitt sätt. Wajcman använder sig av begreppet cyberfeminism myntat av filosofen Sadie Plant för att visa på hur teknologin har ändrats för att passa kvinnor. Cyberfeminism kan ses som en reaktion på en pessimistisk syn på 1980-talets syn på kvinnor och teknologi.10 Cyberfeminsmen betonar kvinnors subjektivitet och den tillfredställelse som existerar i digitala teknologier. Även om cyberfeminismen accepterar att den industriella teknologin utgår från patriarkala strukturer, menar de att ny digital teknologi är mer diffus och öppen.11 Internet, virtuell verklighet (VR) och cyberspace, bygger upp och sätter nya gränser för hur teknologin utforskas. Wajcman menar att feminister använder sig av friheten den digitala tekniken ger till att frigöra sig från de ramar som satts upp för kvinnor.12 Detta då internet är öppet för många och dess framsteg bestäms av företagsamheten hos dess användare, menar Wajcman och Plank att kvinnor är särskilt lämpade för den post-moderna framtiden, detta bland annat eftersom automatisering av arbete gjort att många arbeten numera kräver flexibilitet och anpassningsbarhet i motsats till muskelkraft.13 Cyberfeminsmen konstaterar att web-baserad teknologi innebär en befrielse för kvinnor, detta genom att internet bli ett ”rum” där du som användare har en obegränsad frihet.14 Den digitala revolutionen förkunnar ett förfall av traditionella ledande strukturer där män haft dominans. Där män tidigare haft makt har kvinnan nu med den nya teknologin tagit sig in för att ändra på denna maktordning.15 Detta genom att du i en virtuell värld så som internet själv kan välja din identitet vilket gör att gränserna mellan man och kvinna blir oskarpa.16
7 Lev Manovich, Manovich, Instagram and Contemporary Image. Manovich. den 2016 December 26.
http://manovich.net/index.php/projects/Instagram-and-contemporary-image. (använd den 9 Maj 2020).
8 Judy Wajcman, TechnoFeminism, (Cambridge, Polity Press 2004)
9 Judy Wajcman, TechnoFeminism, (Cambridge, Polity Press 2004) s. 33
10 Ibid., s. 46
7
1.5 Metod
1.5.1 Tillvägagångssätt och material
Då det på Instagram finns ett flöde med bilder som tagits från olika kontexter, och för att Instagram i sig är en plattform för delande av bilder/fotografier på konst som egentligen har en annan kontext, har jag valt ut en specifik tidsperiod ur Byströms och Shermans Instagramflöde och sedan inriktat mig på några utvalda bilder inom denna period. För Byströms Instagramflöde har jag valt ut perioden 11 november till 5 december 2019. Samma tidsperiod i Shermans Instagramflöde innehåller tre bilder så jag har därför utökat tidsperioden på hennes flöde, för att kunna titta på helheten av flödet på ett mer ingående sätt. För Cindy Shermans Instagram flöde har jag därför tittat på perioden 27 oktober till 3 december 2019. Flödet och bilderna analyseras genom de analysmetoder jag presenterar nedan, och kopplas till de teorier jag valt att använda mig av i uppsatsen. De bilder som jag använder mig av kommer från Byströms Instagram, @arvidabystrom, där Byström är avsändaren. Många av dessa bilder har använts i andra sammanhang där kontexten är annorlunda. Eftersom jag i denna uppsats går in för att tolka verk på Instagram, och bilderna jag analyserar är hämtat där ifrån betraktar jag dessa bilder som primärkällor även om dess bilder har publicerats genom andra medier. Även de bilder av Cindy Sherman kan räknas som primärkällor då de endast finns på Shermans Instagramkonto, @cindysherman.
1.5.2 Analysmetod
Analysen är uppdelad i två delar. I den första delen analyserar jag bilderna och deras kontexter. Jag gå in på respektive konstnärs individuella flöde och undersöker hur de presenterar sig själva och sin konst. Den andra delen av analysen kommer att gå in på några utvalda bilder i flödet. Metoder jag använder mig av är, formalanalys som den beskrivs i Anne D’allevas bok How to write art history, baserad på Heinrich Wölfflin och Rudolf Arnheim.17 En semiotisk analys kommer även att göras både på bild och ord. Detta görs eftersom som bilderna inte står för sig själva utan existerar i relation till text och kommentarer i en användares flöde.
Semiotik är läran om tecken och dess betydelse. Semiotiken har sina rötter i lingvistiken och språkteorin, i bildsemiotiken är det tecken och vad dessa tecken kommunicerar som är det som studeras.18 Den semiotiska analysen utgår från Roland Barthes som han beskriver den i boken Bildens retorik.19 Bilden kan tolkas som tecken men denna bild består även av innehåll, uttryck och koder som kan förstås olika beroende på
17 Anna D’Alleva How to write art history (London, Laurence King Publisher, 2018). s.27
18 Yvonne Eriksson, Göthlund A, Möten med bilder (Lund, studentlitteratur, 2012) s.42
19 Roland Barthes, Bildens Retorik (Stockholm, Faethon, 2016)
8
konventioner inom kulturen den är framställd i.20 Kontextens betydelse kommer också att användas som analysmetod, eftersom beroende på var man betraktar bilder kan påverka hur man läser av dem.21 På Instagram är betraktaren medskapare av flödet av bilder, de kan kommentera eller gilla bilder och beroende på hur användare interagerar med bilderna bestäms det också vilka bilder som dyker upp i det offentliga flödet på Instagram. En formalanalys görs för att titta på vad eller om det finns skillnader och likheter mellan de två konstnärernas flöde, detta är viktigt då jag vill veta deras strategier för hur det använder sig av Instagram. Den semiotiska analysen görs av de individuella bilderna för att se om det finns tecken som visar på om de vill ha sagt något speciellt med sin konst.
1.5.3 Begrepp Instagram
Instagram är en gratis applikation och plattform där användare kan ladda upp och dela bilder (och även video) i ett socialt nätverk. Instagram är baserat i USA och lanserades 2010. 2012 köptes Instagram upp av Facebook.22 I Sverige 2016 var Instagram den nästa största sociala plattformen på internet 23 Vilka bilder som användare ser beror på vilka konton man följer. Med hjälp av Hashtags (#) och geografisk position kan man göra bilder sökbara. Bilder visas i ett flöde och beroende på hur användaren interagerar med bilder, (gillar dem, kommenterar, delar) bestämmer algoritmer vilka bilder som visas först i flödet. Under varje bild i användarens flöde finns plats för bildtext, som ibland innehåller Hashtags (#) och kommentarer. Hashtags används ofta på bilder för att de ska bli lättare att hitta, man kan även följa och söka på hashtags, och får då upp bilder som använder samma hashtags. Vissa hashtags har även blivit trender, så som tex #SelfieSunday,
#ThrowbackThursday osv. På senare tid har Instagram även introducerat Explore, där användare kan hitta populära bilder, trendande hashtags, curated content, IGTV (IGTV står för Instagram TV och där användare av Instagram kan ladda upp längre filmklipp) och live-videor.24 Instagrams användargränssnitt består av en övre och undre vit bård. På den övre bården hittas information om vart vi befinner oss, i fallen nedan respektive konstnärs profil. På den undre vita bården hittas ikoner från vänster till höger, ett hus (för att komma till startsidan av Instagram), ett förstoringsglas (för sökfunktion), ett plustecken (för att lägga till nya bilder i ditt
20 Yvonne Eriksson, Göthlund A. s.43
21 Yvonne Eriksson, Göthlund A. s.45
22 Alexei Oreskovic, Gerry Shih, Facebook to buy Instagram for $1 billion, https://www.reuters.com/article/us-facebook-idUSBRE8380M820120410 (hämtad 15 juni 2020)
23 Internetstiftelsen, Sociala medier https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2016/sociala-medier/instagram/ (hämtad 15 juni 2020)
24 IGTV, Instagram, https://about.instagram.com/features/igtv
9
eget flöde), ett hjärta (för att titta på de bilder man som användare interagerat med), och din egen profilbild (tar dig till ditt eget flöde). Klickar man på en bild i flödet kommer man till en större version av bilden, där man kan läsa bildtext, kommentarer, se hashtags, hur många som gillat bilden och när den är postad. Man kan även lägga till kommentarer själv, gilla bilden, skicka den vidare eller spara den i sin egen samling. Bildflödet på användares profil är uppdelat i lika stora kvadrater som ligger tre och tre bredvid varandra. Visa av bilderna på en användares flöde har vita kvadrater i hörnet, detta betyder att det är en bildserie där det går att trycka på bilden och bläddra till fler bilder. Det finns även några bilder som har en ikon av en filmkamera i hörnet, detta betyder att det är en kort filmsnutt. Instagram har även regler för innehåll särskilt för kroppar och nakenhet.
Instagrams Community regler som alla som använder appen måste följa, (förkortad) Publicera foton och videoklipp som är lämpliga för en spridd målgrupp.
Vi vet att det finns tillfällen då användare vill dela nakenbilder som är konstnärliga eller kreativa, men av olika skäl tillåter vi inte nakenhet på Instagram. Detta omfattar foton, videoklipp och visst digitalt skapat innehåll som visar samlag, genitalier och närbilder av helt nakna skinkor. Det omfattar även vissa bilder av kvinnliga bröstvårtor, men bilder av ärr efter bröstborttagning (mastektomi) och kvinnor som aktivt ammar är tillåtna. Nakenhet på foton av målningar och skulpturer är också OK.25
1.5.4 Disposition
I uppsatsen kommer jag först ge en kort bakgrund om de två konstnärerna jag har valt att undersöka. Efter det analyserar jag respektive konstnärs Instagramflöde och en utvald bild från respektive konstnär och diskuterar vad jag kommit fram till. I slutet av uppsatsen redogör jag för mina slutsatser.