• No results found

1. INLEDNING

Det är av stor betydelse för ett väl fungerade näringsliv att det finns en tilltro till den information som företag lämnar till sina intressenter.1 Därmed fyller revisorer en central roll, då revision har som huvudsakligt syfte att garantera att företags finansiella information är riktigt.2 Den grundläggande uppgiften för revisions- och rådgivningsbranschen är att bidra till att det finns förtroende till den ekonomiska information som lämnas av företag. Det är viktigt att det finns ett sådant förtroende. Utan förtroende kan inte företagen få riskkapital eller genomföra transaktioner utan betungande kontrollåtgärder.3

1.1 Bakgrund

Den svenska revisionen har en lång bakomliggande historia. Det finns bevis på att regelbunden revision förekom i svenska företag redan i mitten av 1600-talet. Mer än ett sekel senare, i slutet av 1700-talet, började det bli vanligt med upprättande av revisionsberättelser med hänsyn till styrelsens förvaltning och företagets räkenskaper. Det skulle senare komma att bli reglerat i aktiebolagslagen 1895.4 Sverige var det första landet i världen som införde bestämmelser om att revisorn förutom att granska räkenskaper även skulle granska styrelsens förvaltning.5

Revision utfördes först tillsammans med andra sysselsättningar, tills det i slutet av 1800-talet fanns personer som sysselsatte sig med revision på heltid.6 Utvecklingen av revisionen fortsatte och 1912 auktoriserades de första revisorerna, som vid denna tid vanligtvis bedrev verksamheten i egen regi. Vissa revisorer delade lokaler och hade gemensam bokföring, men det bildades inga byråer utan tillväxten av revisionsbyråer dröjde i Sverige till under 1970-talet.7 Samtidigt som tillväxten av revisorer och revisionsbyråer uppstod en debatt om att det fanns behov att lagstadga krav för alla företag att ha en kvalificerad revisor. Debatten resulterade i att alla företag var skyldiga att ha en kvalificerad revisor år 1987. Utöver att revisionsbyråerna växte i storlek i takt med antalet revisorer utökades tjänsteutbudet till att omfatta även rådgivning och vid sistnämnda årtal fanns över hälften av alla redovisningskonsulter i revisionsbyråer.8 I nuläget har revisionsplikten avskaffats för mindre svenska företag,9 och byråerna erbjuder flera tjänster utöver revision.10

1.2 Problemformulering

Under de senaste åren har det framkommit skandaler på grund av brister i revisorers granskning, även om företagen reviderats och fått bestyrkta räkenskaper.11 Det kan därmed frågas hur dessa räkenskaper har kunnat godkännas av revisorer och hur en förändring i systemet skulle kunna ske för att förhindra att det upprepas.12 I och med att flera skandaler har uppmärksammats senaste tiden har krav på revisorns oberoende och självständighet ökat.13

1 Moberg, Bolagsrevisorn, s 27; Nerep & Samuelsson, Aktiebolagslagen, s 718.

2 Carlson, Remissvar: Grönboken Revisionsplikt; Moberg, Bolagsrevisorn, s 79.

3 EtikR 1, Yrkesetiska regler, s 4.

4 Wallerstedt, Revisorsbranschen i Sverige under hundra år, s 9.

5 Wallerstedt, Revisorsbranschen i Sverige under hundra år, s 27.

6 Wallerstedt, Revisorsbranschen i Sverige under hundra år, s 9ff.

7 Wallerstedt, Revisorsbranschen i Sverige under hundra år, s 99, 262.

8 Wallerstedt, Revisorsbranschen i Sverige under hundra år, s 260, 262.

9 FAR SRS, Efter dagens regeringsbeslut om revisionsplikten.

10 Carrington, Revision s 200; EtikR 1, Yrkesetiska regler, s 39.

11Jfr Carrington, Revision s 159; Nerep & Samuelsson, Aktiebolagslagen, s 718.

12 Carlson, Remissvar: Grönboken Revisionsplikt.

13 Nerep & Samuelsson, Aktiebolagslagen, s 718.

2 Förutom att granska ett företags näringsverksamhet kan revisorn även samråda med samma revisionsklient.14 Det kan verka motstridigt, då en förutsättning för att kvalitetssäkra den finansiella information som företag avger är att revisorn ska vara oberoende. Med det menas att revisorns inblandning i företags verksamheter inte ska påverka dennes omdöme vid revisionen.15 En risk med att både granska och rådgiva är att revisorn kan komma att granska resultatet av sin egen rådgivning.16 Att revisorn kan rådgiva innebär vidare ett hot mot revisorns tillförlitlighet då revisorn bedriver verksamhet och därmed kan ha ekonomiska incitament.17 Sedan uppkommer dilemman som revisorn behöver beakta angående hur arbetet inom revisionsbyrån ska organiseras,18 och hur väl en revisor behöver granska en redovisningskonsults arbete för att undvika dubbelarbete när en revisionsbyrå har både bestyrkande- och redovisningsuppdrag.19 Vidare kan förbindelserna som revisionsbyrån har till revisionsklienten i och med att flera tjänster ges, medföra att förtroendet för revisorns bestyrkandeuppdrag rubbas.20

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en revisor kan undvika jäv vid samarbete med en redovisningskonsult. De situationer som kommer att behandlas är när en redovisningskonsult biträder med bokföring samtidigt som en revisor har bestyrkandeuppdrag (byråjäv) samt när både revision och rådgivning utförs till samma klient (rådgivningsjäv). Samarbetet mellan revisor och redovisningskonsult kommer att studeras genom att se hur deras arbetsuppgifter kan organiseras och hur nära relation som godtas enligt lag och praxis.

1.4 Metod

Syftet har främst utretts genom att studera yrkesrollen hos godkända och auktoriserade revisorer (med andra ord kvalificerade revisorer), och deras samarbete med redovisningskonsulter. Detta har gjorts dels genom en traditionell rättsdogmatisk metod med främst lagstiftning, disciplinärenden från Revisionsnämnden och doktrin, dels en enkätundersökning besvarad av revisorer.

Enkäter har använts för att stödja den traditionella juridiska metoden genom att påvisa en praktisk förankring och genom att styrka analysen.21 Den huvudsakliga ambitionen med enkäterna var inte att få en statistisk representativ undersökning,22 även om urvalet i högsta möjliga mån gjorts slumpmässigt med fördelning över städer och byråer av olika storlek i Sverige. Respondenterna kontaktades via mejl med en kort beskrivning av undersökningen och med instruktioner om deltagandet (bilaga 2). Mejladresserna erhölls genom att besöka revisionsbyråers webbplatser samt från en lista gjord av studenter som tidigare utfört en undersökning med revisorers deltagande. På webbplatserna kunde direkt tillgång till mejladresser fås, alternativt tillgång till telefonnummer, och mejladresser kunde därmed efterfrågas vid telefonsamtal. Då antalet frågor kunde begränsas till ett fåtal och då en hög svarsfrekvens efterfrågades, utformades en enkät med åtta frågor som tog cirka en minut att besvara (bilaga 3). Svaren behandlades sedan helt konfidentiellt.

14 Moberg, Bolagsrevisorn, s 38.

15 Keisu & Stattin, Bolagsorgan och bolagsstyrning, s 107.

16 Moberg, Bolagsrevisorn, s 81.

17 EtikU 2, Skyldighet att lämna upplysningar eller tillhandahålla handlingar, s 1.

18 Se RevL 20§.

19 Revisorsnämnden, 497. Disciplinbeslut mot sex revisorer.

20 EtikR 1, Yrkesetiska regler, s 8f.

21 Jfr Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s 42.

22 Jfr Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s 41.

3 Av 500 utskick har 149 besvarats, vilket gav en svarsfrekvens på nästintill 30 %.

Svarsbortfallet kan förklaras av att det framkom genom autosvar att ett stort antal respondenter var frånvarande från arbetsplatsen och hade begränsad möjlighet att läsa mejl under en längre tidsperiod. Det framkom även att frågorna kunde uppfattas som personliga och att personer inom revisionsbyråerna inte ville delge mejladresser till sina medarbetare med anledning av att de inte kunde försäkra att svaren behandlades anonymt. Ytterligare en anledning till att respondenter inte svarat kan vara att de på grund av bristande kunskaper kände sig osäkra. Frågorna presenteras i bilaga 3.

Svarsbortfallet kan ha påverkat resultatet, dock gav nästintill en tredjedel av respondenterna en indikation på hur revisorer uppfattade situationen. Deras svar gav även en verklighetsförankring till problembehandlingen. Vidare kunde jag inte veta vem som svarat då enkäten utförts helt konfidentiellt i hopp om högre svarsfrekvens. Resultatet påverkades förutom av deras personliga uppfattning troligen av var revisorn var verksam – i en liten eller stor byrå, på en liten eller stor ort. Det är dock problematik som uppkommer utanför syftet.

Uppsatsen generaliserar alla byråer oberoende plats och antal anställda. De allra minsta revisionsbyråerna utelämnas dock då det grundläggande kravet för att delta i undersökningen var att revisionsbyrån hade både revisorer och redovisningskonsulter bland de anställda. Om samma enkät skickats ut till antingen endast mindre eller större byråer med avseende på antal anställda, skulle resultatet sannolikt blivit annorlunda. Skillnaden i resultat mellan deltagande av hela populationen (alla verksamma revisorer) i jämförelse med respondenterna i mitt urval är svårt att förutspå. Med antagande om att revisorers uppfattning på samma byrå påminner om varandra när verksamheten organiseras på liknande vis, skulle resultatet mellan hela populationen och mitt urval sakna större skillnader, under förutsättning att respondenterna i min enkätundersökning hänger samman med var populationens revisorer är verksamma.

För att i högre mån försäkra att undersökningen mäter det som avses har det givits utrymme i enkäten att framföra synpunkter. Motivet till att respondenterna fick den möjligheten var om det kunde uppstå missförstånd av begrepp och tolkning av frågorna samt att respondenterna kunde ge bakgrunden till ett specifikt svar. De givna synpunkterna har varit få till antalet, vilket kan antyda att frågorna inte inneburit svårigheter att besvara. Av de givna åsikterna har det framkommit en mer utförlig beskrivning av deras uppfattningar.

1.5 Disposition

Efter detta inledningskapitel följer först en genomgång av aktiebolaget som associationsform för att förklara vilka bolagsorgan som fordras enligt lag. Kapitlet är ämnat att ge läsaren en förståelse för hur klienten, företaget som anlitar en revisionsbyrå, organiserar sin verksamhet och samspelet med revisorn (kapitel 2). Härefter presenteras revisionsbyrån, vilken aktiebolaget kan anlita för olika uppdrag. I kapitlet redogörs för en revisors och en redovisningskonsults uppgifter och hur samarbetet enligt doktrin och föreskrifter ska utformas (kapitel 3). De efterföljande två kapitlen behandlar jävsituationer i lagstiftning respektive i Revisorsnämndens praxis (kapitel 4 och 5). När doktrin, lagstiftning och praxis redovisats presenteras resultat från enkätundersökningen för att ge en praktisk förankring till innehållet i de framförda kapitlen (kapitel 6). Uppsatsen avslutas med en analys som sammanfattar faktorer som en revisor ska beakta för att undvika byråjäv och rådgivningsjäv vid samarbete med en redovisningskonsult (kapitel 7).

4

Related documents