Detta avsnitt ger en introduktion till det som utgör fenomenet sociala medier och småföretagens exponering inom tillhörande digitala plattformar. Vidare presenteras uppsatsens struktur och en redogörelse för bakgrunden samt problemdiskussionen. Detta mynnar sedan ut i problematiken som studien behandlar för att sedan landa i det aktuella forskningsläget och syfte med studien. Studien undersöks med hjälp av tre frågeställningar.
Avslutningsvis presenteras avgränsningar och begreppsdefinition.
Idag använder de flesta organisationer sig av sociala medier i sin marknadsföring och delning av information (Aichner & Jacob, 2015). Sociala medier är inte bara en plattform för
införskaffande och delning av information men även ett effektivt redskap att använda om man som företag vill samla information och även förstå människors handlande (ibid).
Författarna förklarar att sociala medier är ett sätt för människor att interagera med varandra oberoende vart man befinner sig (ibid). Informerade användare kan använda sig utav sin kunskap och sprida den vidare till amatörer för att därmed även marknadsföra till den som saknar information (Holmström & Wikberg, 2010). Det är även det som många menar på utgör sociala medier som ett bra marknadsföringsredskap, eftersom användaren i sig kan komma att skapa och sprida innehåll, samtidigt som den själv gör reklam och lockar nya användare till tjänsten (ibid). Jenkins (2008) menar på att det är en kultur där kunder aktivt deltar i skapande och cirkulering av nytt innehåll. På grund av det rika och varierade informationsflödet i den internet präglade eran är det dock viktigt att vara objektiv menar Bjurwald (2013). Fuchs (2014) uttrycker sin oro över att människor tenderar att endast se till fördelar med sociala medier, inte till verkligheten och dess negativa aspekter. Vidare redogör han för att detta måste undersökas då verkligheten har benägenhet för att vara annorlunda.
Enligt Jensen & Sandström (2018) söker moderna företag ständigt efter att genomföra genomgripande och radikala förändringar vilket många gånger förklaras med efterfrågans nyckfullhet. Denna nyckfullhet ter sig i kundernas köpvanor som idag många gånger styrs mot bakgrund av sociala medier (Ibid). Att sociala medier således har tagit sig in i
organisationers sätt att marknadsföra sig på är därmed ett faktum. Detta genom att sociala medier antingen är ett komplement till den ursprungliga marknadsföringen eller en huvudsaklig marknadsföringskanal. Kundernas förväntningar på företagen är i sin tur att deras kommunikation med företagen sker genom sociala medier och tillhörande forum.
Sociala medier har således blivit en marknadsplats för företagen där företagens exponering på just sociala medier blivit allt vanligare (Verksamt, 2020).
1.1 Bakgrund
Termen social i sociala medier grundar sig i olika röster som utbyts, vilket i sin tur bidrar till sociala relationer i samhället (Fuchs, 2014). Dunér (2011) redogör för att individernas röster men även företagens röster hörs mer frekvent idag på sociala medier. Företagen använder därför sociala medier för att kommunicera med sina kunder (ibid).
Sociala medier introducerades under 2000-talet och är således ett relativt nytt fenomen för samhället men det har kommit att spela en betydande roll för människan. Genom att människan nu fått möjligheten att nå ut med sin röst och således även kunna skapa kontakt med varandra har sociala medier drivits framåt i raketfart. Instagram, Facebook, Twitter är endast ett fåtal exempel i ett hav av digitala sociala nätverk och det är i dessa forum som privatpersoner och företag ömsesidigt utbyter information (Åblad, 2011). Sociala medier har tillåtit företag att hålla sig uppdaterade på marknaden och även gjort det möjligt för företag att ständigt hålla kontakt med kunden (Gallo, 2014). Genom att företag får en nära kontakt med kunden, kan de agera på kundernas preferenser genom att leverera efter kundernas behov (ibid).
Östberg et al. (2018) redogör för utvecklingen av sociala medier har möjliggjort att olika varumärken och dess egenskaper får ett allt starkare gehör och således kan påverka kunderna betydligt mer. Varumärket har därför möjlighet att positionera sig på andra marknader genom att marknadsföringen inte bara riktas mot “vanliga användare” men även nya kundgrupper (ibid).
En grupp av företag som sociala medier har skapat stora möjligheter för är
småföretaggruppen (Habibi et al. 2014). Ytterst få av de företagen som grundades under 1900-talet lyckades bli storföretag med stora möjligheter till utveckling på exportmarknaden.
Resterande företag i Sverige blev därför småföretag som placerades lokalmarknader (Gratzer, 1996). Linton and Solomon (2017) redogör att det är naturligt för småföretag att tacklas med upp- och nedgångar för bibehålla sin plats på marknaden. För att tackla dessa upp-och nedgångar gör företaget kontinuerliga förändringar i sitt produktutbud genom att exempelvis anpassa sig efter ny teknik. Förändringarna sker mot bakgrund av att företagen ämnar skapa lönsamhet genom ökad försäljning. Småföretagens överlevnad är därmed beroende av dessa förändringar (ibid). Habibi et al. (2014) menar på att sociala medier har gjort det möjligt för småföretagen att bredda sin marknad genom kundkommunikation. Kundkommunikationen har i sin tur gjort att företag kunnat ska nya relationer med kunder och även stärkt befintliga kundrelationer (ibid).
Östberg et al. (2018) beskriver fenomenet word of mouth, som bygger på att människor delar med sig av sina erfarenheter till andra. Människor tenderar därför att påverka varandra genom att dela egna uppfattningar (ibid). Detta är något marknadsförare dragit nytta av i alla tider mot bakgrund av att individer har förtroende för det som vänner och bekanta säger (Chaffey et al, 2009). Chaffey et al. (2009) redogör för en studie som visat på att om en användare av sociala medier har en positiv upplevelse av ett företag tenderar denne att berätta om sin upplevelse vidare för ungefär 12 vänner (ibid). Däremot om samma användare istället skulle haft en negativ upplevelse tenderar denne att berätta för ungefär 24 vänner (ibid). Fenomenet namnges då istället som negative word of mouth, vilket bygger på att en människa delar med sig av sin negativa upplevelse. Enligt studien tenderar negative word of mouth att spridas till dubbelt så stort antal människor än om det vore en positiv upplevelse (ibid). Sociala medier som är ett öppet utrymme utan begränsning har på senare år blivit den viktigaste kanalen för word of mouths både positiva och negativa effekter (Chiosa, 2014).
1.2 Problemdiskussion
Småföretagsklimatet ändras ständigt i Sverige (Holmström, 2020). Majoriteten av dessa är endast verksamma de tre första åren men många försvinner därefter. Endast 76 procent av de företagen är verksamma efter år tre (ibid). Detta sker mot bakgrund av flertalet anledningar, där en av dessa är att tekniken ständigt utvecklas och medför dramatiska förändringar i näringslivet. Vissa företagsledare ser optimistiskt på denna digitalisering samtidigt som andra känner en oro kring hur det kommer påverka företag (Wiman, 2012). Nätets intensiva
utveckling och köpbeteenden har påverkat marknaden genom att nästan alla företag numera finns på webben. Kunder förväntar sig kunna kontakta ett företag via kanaler annat än de traditionella tillvägagångssätten genom telefonsamtal och e-post. Sociala medier har kommit att bli en alltmer naturlig marknadsplats för både företag och kunder där kommunikationen flödar bland dessa två parter (Verksamt, 2020).
Användningen utav sociala medier som småföretagare vara problematiskt. Företaget kan bli utsatt för spam vilket är oönskad skräppost och negativa recensioner som i sin följd påverkar företaget. Rykten kan spridas fort i sociala medier och negativ kritik sprider sig snabbt. Man bör övervaka företagets sida regelbundet för att kunna bemöta eventuell kritik, svara på frågor och därmed öka företagets trovärdighet (Verksamt, 2020).
Sociala medier har skapat ett nytt beteendemönster bland kunder (Leigert, 2013). Människor bygger inte sin uppfattning med hjälp av teoretiska medel som nyhetsblad utan skapar sina värderingar och tyckanden genom andras uppfattningar. När det stormar kring en händelse, exempelvis en produkt eller ett företag hamnar konversationen i sociala medier oavsett om företaget har egna kanaler eller inte. Dessa rykten sprids på mycket kort tid och får en enorm spridning. Utöver detta medför användning av sociala medier säkerhetsrisker för ett företag.
Det kan sprida virus, medarbetare kan riskera att sprida sekretessbelagd information och värdefull arbetstid kan gå till spillo om medarbetarna fördriver sin arbetstid på sociala medier. Dessa risker föreligger om företaget inte kan använda sociala medier på ett effektivt och givande sätt (ibid.). Chung et al. (2017) redogör för hur brister i tekniska kunskaper kan försvåra människors användande av sociala medier på ett gynnsamt sätt. Vidare förklarar de att företag som adapterar nya tekniker på organisatoriska nivåer tenderar att visa på resultat i form av att det skapar nya möjligheter (ibid).
Problematiseringen i denna studie grundar sig i att det finns två sidor i användningen av sociala medier inom småföretagsklimatet. Det finns en potential inom detta område men det kräver också att rätt strategi används för att gynna företagens användning av sociala medier.
Studien ämnar till att undersöka huruvida företagen väljer att exponera sig med hjälp av sociala medier samt anledningarna bakom ageranden och om det ger resultat.
1.3 Syfte
Studiens syfte är att få en förståelse för småföretagens användning och exponering i sociala medier. Vidare ämnar studien undersöka de möjligheter, svårigheter, risker samt
framtidsvisioner som dessa småföretag har rörande sociala medier.
1.4 Frågeställning
1. I vilken mån används sociala medier samt vilka möjligheter ser småföretagen med användning och exponering i sociala medier?
2. Vilka svårigheter och risker upplever småföretagen med användning och exponering i sociala medier?
3. Vilka framtidsvisioner ser småföretagen med användning och exponering i sociala medier?
1.5 Avgränsningar
Denna studie avgränsas inom det företagsekonomiska ämnet och bemöter småföretag tillhörande olika branscher inom den privata sektorn i Stockholm, Sverige. Studien berör ämnet sociala medier varför tio informanter ansvariga inom området intervjuas. I
övrigt begränsas inhämtade data till ämnesvalet.
1.6 Begreppsdefinition
Småföretag: Småföretag är ett litet företag med mindre än 50 anställda (NE, 2020).
Sociala medier: Sociala medier är en grupp kommunikationskanaler som möjliggör kommunikation användare emellan. Detta sker genom exempelvis text, bild eller/och ljud.
Exempel på olika sociala medier är bloggar, appar, internetforum, webbplatser med flera (NE, 2020).
Instagram: Instragram är en applikation som finns tillgänglig för olika varianter av
smartphones. Användaren kan genom bild, video och ljud dela med sig av information som andra användare kan ta del av samt kommentera och gilla (NE, 2020).