Innebörden av röja utifrån straffrätten

4.4.1 Inledning

I syfte att utreda innebörden av röja enligt offentlighets- och sekretesslagen får även prejudikat och förarbeten till andra relevanta rättsområden beaktas. Tanken är att angränsande rättsområden kan påvisa uppfattningar som kan vara till nytta för den förevarande rättsutredningen.¹²⁴ Avsnitt 4.4 syftar till att klargöra den straffrättsliga synen på att röja en sekretessreglerad uppgift. Ordet röja förekommer i flera bestämmelser i brottsbalken. Jag har emellertid endast funnit vägledande rättskällor beträffande

34

tolkningen av röja i form av rättspraxis vid bedömningen av vårdslöshet med hemlig uppgift enligt 19 kap. 9 § brottsbalken.

Inledningsvis något om hur jag väljer att angripa den straffrättsliga rättsutredningen beträffande röja. Det är viktigt att ha i åtanke att straffrätten intar ett särskilt strängt förhållningssätt avseende rättssäkerheten. Utgångspunkten är att straffutdömande förutsätter uttryckligt författningsstöd varför legalitetsprincipen kan sägas tillämpas i en kvalificerad form. Då straffrätten är legalistisk måste tolkningen vid rättstillämpningen ske strängt efter lagens ordalydelse.125 Följaktligen är jag mer begränsad beträffande tolkningsmetoderna i avsnitt 4.4 jämfört med i avsnitt 4.3. I kommande resonemang är jag därmed huvudsakligen hänvisad till rättskällornas direkta lydelse.

4.4.2 Innebörden av röja utifrån straffrättslig rättspraxis

Rättspraxis är avgöranden från de rättstillämpande myndigheterna och vägledande avgöranden benämns prejudikat. Störst betydelse tillmäts besluten från de högsta instanserna såsom Högsta domstolen. Prejudikat är en rättskälla som klargör hur rätten ska tolkas i enskilda, svåra fall. De kompletterar således det övriga rättskällematerialet. I svensk rätt är prejudikaten inte bindande i strikt mening, men i praktiken tar svenska jurister hänsyn till prejudikatinstansernas avgöranden.¹²⁶

I Högsta domstolens avgörande NJA 1991 s. 103 utreddes vårdslöshet med hemlig uppgift enligt 19 kap. 9 § brottsbalken och innebörden av röja var föremål för diskussion. Omständigheterna var att hemliga uppgifter hade förvarats i ett godkänt förvaringsutrymme, men reservnycklarna till utrymmet hade inte förvarats i enlighet med säkerhetsföreskrifterna. Vid ett inbrott hade gärningspersonen kommit över reservnycklarna varefter denne hade berett sig tillgång till de hemliga uppgifterna. Högsta domstolen menade att uttrycket röja en uppgift enligt vanligt språkbruk innebär att uppgiften avslöjas eller uppenbaras. Det förutsätter att uppgifter har gjorts tillgängliga för någon, även om det inte alltid kan krävas att densamma faktisk har fått kännedom om uppgiften. Högsta domstolen menade att det i regel är tillräckligt att en handling med hemliga uppgifter har kommit i besittning av en obehörig person. Dock innebär inte varje möjlighet som en obehörig har att ta del av en uppgift att det inträffat ett röjande. Det avgörande för straffansvar är huruvida uppgiften har blivit tillgänglig för någon obehörig under sådana omständigheter att man måste kunna räkna med att den obehörige kommer att ta del av uppgiften. I målet var det inte klarlagt om gärningspersonen hade befattat sig

125 Samuelsson & Melander s. 145. 126 Samuelsson & Melander s. 39.

35

med de sekretessbelagda uppgifterna, utan endast att denna hade tillgripit en kamera och vapen. Åtalet ogillades därför.¹²⁷

Även i ett avgörande från Svea hovrätt diskuterades vårdslöshet med hemlig uppgift enligt 19 kap. 9 § brottsbalken och följaktligen röjandebegreppet. Hovrätten är en underinstans och därmed saknar dess avgöranden prejudicerande verkan. Hovrättsdomar ska därför enligt rättskälleläran inte tillmätas alltför mycket vikt.128 Det finns emellertid knapphändigt med rättskällor angående röjandebegreppet, varför ett hovrättsavgörande är användbart för ytterligare vägledning i frågan. Omständigheterna i målet var att den åtalade hade tagit hem två datorer, på vilka det lagrades hemliga uppgifter, till sin bostad. Datorerna stals senare ur bostaden. Frågan var om detta var sådan vårdslöshet med hemlig uppgift som kriminaliseras genom 19 kap. 9 § brottsbalken. Hovrätten konstaterade att det hade förelegat grov oaktsamhet och att uppgifterna i fråga varit sådana som åsyftas att skyddas genom bestämmelsen. Det intressanta är hovrättens bedömning avseende röjande av hemlig uppgift. Hovrätten refererade inledningsvis till det ovan nämnda prejudikatet NJA 1991 s. 103. Vidare konstaterade hovrätten att det krävdes ett lösenord för att nå uppgifterna på datorerna. Detta följde domstolen sedan upp med att framhålla ”att det inte är förenat med några större svårigheter för den som har kunskap på området att ta sig förbi lösenorden och nå de hemliga uppgifterna.” Resonemanget avrundades med att hovrätten uttryckte att det inte hade varit klarlagt om den som stulit datorerna hade kommit förbi lösenorden och att det inte hade gått att räkna med att den obehörige skulle komma att ta del av uppgifterna. Hovrätten instämde med tingsrättens bedömning att uppgifterna inte ansågs ha röjts varför åtalet ogillades.¹²⁹

4.4.3 Slutsats om innebörden av röja utifrån straffrätten

Utifrån Högsta domstolens resonemang i NJA 1991 s. 103 kan läsas att det uppställs höga krav för att ett röjande ska fullbordas ur ett straffrättsligt hänseende. Straffrättsligt ansvar förutsätter att hemlig uppgift tillgängliggjorts för den obehörige under sådana omständigheter att man måste kunna räkna med att denne kommer att ta del av uppgiften.130 Även domen från Svea hovrätt upprätthöll ett liknande resonemang. Det ansågs inte ha inträffat ett röjande av hemlig uppgift då det inte var klarlagt att den obehörige hade kommit förbi datorernas lösenord och skulle komma att ta del av uppgifterna.¹³¹ Jag läser ovanstående rättspraxis som att straffrätten ställer upp två delar

127 NJA 1991 s. 103.

128 Peczenik SvJT 1974 s. 374.

129 Svea hovrätt dom 2013-11-13 i mål nr B 6235–12. 130 NJA 1991 s. 103.

36

beträffande innebörden av röja. Dels krävs att en sekretessreglerad uppgift tillgängliggörs för en obehörig. Dels krävs att man utifrån omständigheterna måste kunna räkna med att den obehörige kommer att ta del av uppgiften. Det senare innebär att sannolikheten för att obehörig tar del av tillgängliggjorda uppgifter inverkar vid bedömningen. Sannolikhetsgraden ”kunna räkna med” är ett tämligen högt ställt krav. Av praxis kan utläsas att det krävs att det nästintill står klart att obehörig tar del av uppgiften. Tolkningsresultatet av den straffrättsliga utredningen är således att röjandebegreppet ska ges en begränsad innebörd.