Kosmetiska och hygieniska produkter har använts i tusentals år. Ingredienserna togs från början framförallt från växt och djurriket liksom från mineralkällor. Nuförtiden används även många syntetiskt framställda föreningar. Den moderna människan använder en hel del olika KoH-produkter i sin vardag. Vissa kemikalier som är för-bjudna ingredienser i andra kemiska produkter är tillåtna i kosmetiska och hygieniska produkter.
Vid val av kosmetiska och hygieniska produkter skall man enligt utbytesprincipen välja de som ur miljö- och hälsosynpunkt kan antas vara mindre farliga (se avsnitt 2.4.3).
4.2 Hudens permeabilitet
Hudens permeabilitet (genomsläpplighet) är relativt konstant genom livet. Förhållandet mellan kroppsyta och kroppsvikt hos barn är emellertid större jämfört med vuxna. Detta gör att den relativa exponeringen av en viss substans blir något högre för barn. Risken finns att barn utvecklar allergier i en tidig ålder om de exponeras för vissa kemikalier.
En del kemikalier som är tillåtna i vanliga KoH-produkter är förbjudna eller på annat vis begränsade i produkter avsedda för barn.
4.3 Riskbedömning
Vid bedömning av en kosmetisk eller hygienisk produkts hälsofarlighet måste man ta hänsyn till en rad olika faktorer. Bland annat måste hänsyn tas till vilken klass av KoH-produkter som ingrediensen tillhör, appliceringsmetod (t ex aerosol som kan inandas), koncentration av ingrediensen i produkten, mängd produkt som används vid varje till-fälle, hur ofta produkten används, hur länge produkten sitter på, hudyta som exponeras (t ex läppar, ögonlock), kvalitet på hudytan (t ex solbränd), exponering av hudytan till sol, mängd som kan förväntas tas upp av kroppen. Till ovan bör även felanvändning av produkten läggas.
Konsumenter kan som regel inte göra en särskilt omfattande riskbedömning. I många fall känner emellertid den enskilde personen till vilka produkter eller rent av vilka ingre-dienser som den är särskilt känslig eller allergisk mot. Vidare kan konsumenterna följa den allmänna debatten om innehållet i KoH-produkter. Genom att läsa den föreskrivna innehållsdeklarationen kan konsumenten välja bort vissa produkter.
Föreningar som anses vara särskilt farliga ur hälsosynpunkt är förelagda med särskilda restriktioner. Vissa föreningar är helt förbjudna medan andra endast är tillåtna i särskilda koncentrationsintervall. Godkända konserveringsmedel, färgämnen
4.4 Färgämnen 4.4.1 Fenylendiaminer
Ortofenylendiamin (1,2-) är inte tillåtet att använda i KoH-produkter. Ämnet
klassificeras som cancerframkallande, mutagen, miljöfarlig, giftig, irriterande samt hälso-skadlig.
Metafenylendiamin (1,3-) är tillåtet att använda endast i färgämnen avsett för hår, men inte för ögonfransar och ögonbryn. Ämnet är förbjudet i övriga KoH-produkter. Ämnet klassificeras som mutagent, miljöfarligt, giftigt samt irriterande.
Parafenylendiamin (1,4-) är tillåtet att använda endast i färgämnen avsett för hår, men inte för ögonfransar och ögonbryn. Ämnet är förbjudet i övriga KoH-produkter, exempelvis i produkter som appliceras direkt på huden, t ex så kallad hennatatuering.
4.4.2 Henna
Henna är ett rödbrunaktigt pulver som utvinns från busken ”Lawsonia inermis”.
Torkade hennablad innehåller ca 1 % av färgämnet lawsone (CI 75480). EU:s veten-skapliga kommitté ”The Scientific Committee on Cosmetic Products and Non-Food Products Intended for Consumers” (SCCNFP) har nyligen bedömt att lawsone är olämpligt att använda i hårfärger, bland annat pågrund av att kommittén klassificerar ämnet som mutagent. Alla produkter som säljs som henna innehåller emellertid inte lawsone. Eventuellt innehåll skall framgå av produktens innehållsförteckning.
Genom tillsats av parafenylendiamin får henna en svart ton. Parafenylendiamin är tillåtet i hårfärger. Det är dock inte tillåtet att använda parafenylendiamin i produkter som appliceras direkt på huden, t ex så kallad ”hennatatuering”. Om man blir överkänslig mot parafenylendiamin kan man få en livslång allergi. Man kan även reagera mot andra pro-dukter som innehåller parafenylendiamin eller liknande ämnen i bland annat hårfärger eller kläder.
Istället för tillsats av parafenylendiamin kan hennaprodukter tillsättas det naturligt förekommande färgämnet indigo för att erhålla en svart ton.
4.4.3 Metaller
Det är flera metaller som omfattas av bestämmelser för kosmetiska och hygieniska pro-dukter. Antimon, arsenik, beryllium, kadmium och tallium är helt förbjudna. Även bly (med undantag för blyacetat) och selen (med undantag av seleniumsulfid) får inte före-komma i KoH-produkter. Strontiumsalter är förbjudna eller begränsade.
Krom(III)oxid påträffades i färgämnena CI 77288 och 77289. Då kromatjoner innebär risk för sensibilisering skall de använda färgämnena vara fria från dessa joner (enligt LVFS 1996:14). Kromsyra och dess salter är förbjudna (nr 97). Kromföreningar är miljöfarliga. De är bioackumulerbara och giftiga för vattenlevande organismer och varmblodiga djur (t ex människor). Ämnet är begränsat enligt svensk lagstiftning, bland annat i kemiska produkter avsedda för konsumentbruk. Krom(III)oxid är inte förbjudet att använda i kosmetiska och hygieniska produkter men är diskutabelt ur miljö- och hälsosynpunkt.
Zinkoxid i färgämnet CI 77947. Zink och dess föreningar är miljöfarliga, mycket giftiga för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljö. I KoH-produkter förekommer relativt många olika zinkföreningar.
Vattenlösliga zinksalter får ingå i högst 1% (bilaga 2 nr 24). Flera andra zink-föreningar har begränsningar. Zinkoxid är inte förbjudna att använda i kosmetiska och hygieniska produkter men är diskutabelt ur miljö- och hälsosynpunkt.
4.5 Konserveringsmedel 4.5.1 Formaldehyd
Formaldehyd är lättnedbrytbart men mycket giftigt för alger och bör därför betraktas som miljöfarligt. Produkter där formaldehyd tillsatts som konserveringsmedel kan vara allergiframkallande. Formaldehyd är inte förbjudet att använda i kosmetiska och hygie-niska produkter men är diskutabelt ur miljö- och hälsosynpunkt.
4.5.2 Triclosan
Triclosan är en klorfenol som de senaste åren börjat användas i allt större utsträckning.
Ämnet används för dess antibakteriella egenskaper. Triclosan är giftigt för vattenlevande organismer, potentiellt bioackumulerbart och troligen inte lättnedbrytbart. Föreningen är fettlöslig och lagras i fettvävnaden hos människor och djur. Triclosan har påträffats i bröstmjölk. Ämnet kan bidra till att skapa antibiotikaresistenta bakterier. Det är dock fortfarande inte helt känt vilka miljö- och hälsoeffekter föreningen kan ha. Triclosan är inte förbjudet att använda i kosmetiska och hygieniska produkter men är diskutabelt ur miljö- och hälsosynpunkt.
4.5.3 Methylchloro- och methylthiazolinone
Methylchloro- och methylthiazolinone har antibakteriella egenskaper och används som konserveringsmedel. Ämnena är hudallergiframkallande samt uppges vara svårnedbryt-bara. Ämnena bör betraktas som miljöfarliga. Methylchloroisothiazolinone och methyl-isothiazolinone är inte förbjudna att använda i kosmetiska och hygieniska produkter, men är diskutabla ur miljö- och hälsosynpunkt.
4.5.4 Silverklorid
Silverklorid har uppmärksammats som onödigt konserveringsmedel i hygienprodukter med anledning av ansamling i slam från avloppsreningsverk. Målsättningen är att slammet skall användas som gödningsmedel på åkrarna. Allt tillskott av tungmetaller bör undvikas i sammanhanget.
4.6 Blekningsmedel 4.6.1 Hydrokinon
Hydrokinon har förbjudits i hudblekningsprodukter eftersom risken för allvarliga biverkningar föreligger. Ämnet är klassat som hälsoskadligt och allergiframkallande.
Läkemedelsverket har uppmärksammat att hydrokinon fortfarande kan förekomma i hudblekningsprodukter då ämnet blev förbjudet så sent som 1 juli 2000. Ämnet är dock fortfarande tillåtet i hårfärgningsprodukter.
4.6.2 Kvicksilver
Kvicksilver är förbjudet att använda i KoH-produkter. Undantag från förbudet finns för några kvicksilverföreningar i ögonkosmetika. Ämnet har dock påträffats i tvålar avsedda för hudblekning. Kvicksilver är miljöfarligt, giftigt och kan ansamlas i kroppen och ge skador, framförallt på njurar.
4.7 Drivgas
4.7.1 N-butan/propan
N-butan/propan är ett kolväte som verkar miljöstörande genom att medverka till bild-ningen av fotokemiska oxidanter vilka orsakar skador på djur och växtliv. Ämnet är till-låtet att använda i kosmetiska och hygieniska produkter men bättre alternativ finns.
4.8 Parfym 4.8.1 Allmänt
Parfymämnen används i en rad olika KoH-produkter. Det är känt att allergier mot parfymämnen är ett ökande problem. Kontaktallergi mot parfym kan yttra sig som eksem medan astmatiker kan få irriterade luftvägar av doften. Parfym behöver endast anges med INCI-benämningen parfum eller aroma. Detta gör att det är svårt att bedöma hälso- och miljöriskerna med produkter innehållande parfym. Miljöförvaltningen ställer sig frågande till nyttan av parfym i produkter avsedda för barn. Enligt förslag från SCCNFP har 36 parfymämnen nyligen förbjudits och lagts till förbudslistan (se LVFS 1996:14).
4.8.2 Myskföreningar
Olika typer av myskföreningar förekommer i parfym. Myskföreningarna bioackumuleras i kroppen. Det är emellertid ännu inte helt känt vilka miljö- och hälsoeffekter mysk-föreningarna kan ha. Muskxylen och -keton kommer inom kort att beläggas med sär-skilda begränsningar. Muskambrette är ett av de 36 parfymämnen som nyligen förbjöds.
4.9 CMR-substanser
Cancerframkallande, mutagena och reproduktionshämmande (CMR) substanser är generellt sett inte förbjudna att använda i kosmetiska och hygieniska produkter.
SCCNFP är dock av uppfattningen att CMR-substanser inte borde finnas i KoH-produkter eftersom de påverkar konsumentens hälsa. Kommittén har föreslagit att CMR-substanser skall förses med ytterligare restriktioner.
Enligt SCCNFP:s förslag från september 2001 skall cancerframkallande (enligt EU direktiv 67/548/EEC) kategori 1 och 2 (förutom substanser som endast är cancerfram-kallande vid inandning), mutagena kategori 1 och 2, reproduktionsstörande kategori 1 och 2 samt substanser med liknande egenskaper förbjudas som ingredienser i KoH-produkter.
Substanser klassificerade som cancerframkallande kategori 3, mutagena kategori 3, reproduktionsstörande kategori 3 samt substanser med liknande egenskaper skall heller inte enligt förslaget vara tillåtna som ingredienser i KoH-produkter, såvida man inte kan visa att halterna inte utgör någon hälsorisk för konsumenten.
Om en CMR-substans ingår i en KoH-produkt pågrund av dess närvaro i en naturlig ingrediens, som en orenhet, eller på grund av att den uppkom i tillverkningen måste man kunna visa att produkten inte utgör någon hälsorisk för konsumenten.