• No results found

Inriktningar och behörighetsvillkor

Rev 2007-12-04

Inriktning Särskild behörighet

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Bild och form Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A samt godkänt färdighetsprov

Biologi Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma D, Fy B, Ke B, Bi B

Engelska Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Franska Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A, Franska steg 4

Från Big Bang till nutid (fysik för grsk och gy) Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma D, Fy B, Ke A, Bi A

Geografi Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Hem- och konsumentkunskap Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Historia Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A, Hi A

Idrott och hälsa Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A, Id B, Nk B (alt. Fy A + Ke A + Bi A)

Kemi Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma D, Fy B, Ke A, Bi A

Kultur och språk för tidigare åldrar Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Kunskap och fantasi Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Lärande, undervisning och IT Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Matematik Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma D

Matematik och naturvetenskap för tidigare åldrar Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma C, Nk B (alt. Fy A + Ke A + Bi A)

Mediekunskap Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Musik Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A samt godkänt färdighetsprov

Människa, natur, samhälle för tidigare åldrar Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Natur och matematik i barnens värld Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Pedagogik, kommunikation och ledarskap Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Naturvetenskap för lärare Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma C, Nk B (alt. Fy A + Ke A + Bi A)

Religionskunskap Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Samhällskunskap Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Samhällspedagogik Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Skapande verksamhet för tidigare åldrar Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Slöjd Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A samt godkänt färdighetsprov

Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna

(specialpedagogik) Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Spanska Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A, Spanska steg 3

Svenska Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Svenska för tidigare åldrar Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Svenska som andraspråk Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Teknik och design Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Tyska Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A, Tyska steg 3

Yrke, skola och arbetsliv Gymnasial yrkesutbildning samt minst 3 års yrkeserf. inom relevant yrkesområde

Bilaga 4

Kommentarmaterial till utbildningsplan för Lärarprogrammet

Gäller för studenter antagna vt 08 180-330 hp

Innehåll

1. Allmänt ... 15

1.1 Bakgrund ...15

1.2 Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet ...15

2. Styrdokument ... 15

3. Utbildningens uppläggning och innehåll ... 15

3.1 Integration ...16

3.2 Progression ...16

3.3 Examensarbete ...16

3.4 Verksamhetsförlagd utbildning ...16

4. Examen ... 17

Förkortningsförklaringar ...17

4.1 Lärarexamen på grundnivå ...18

4.2 Lärarexamen på avancerad nivå ...20

5. Val under utbildningen ... 22

5.1 Sökalternativ och tillträdeskrav ...22

5.2 Byte av inriktning ...22

6. Studievägledning ... 22

7. Uppföljning och utvärdering ... 22

1. Allmänt

1.1 Bakgrund

Lärarutbildningskommittén framlade 1999 förslag om en genomgripande förändring av lärarutbild-ningen: Att lära och leda – En lärarutbildning för samverkan och utveckling, SOU 1999:63. Utifrån det underlaget lade regeringen en proposition, 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning, och riksdagen fattade 2000-10-25 beslut i enlighet med denna. Tillägg i examensordningen gjordes för stu-denter som påbörjat sin utbildning efter 2005-07-01. Den 22 mars 2007 fattade regeringen beslut om inplacering av lärarexamen i den nya utbild-nings- och examensstrukturen som gäller all hög-skoleutbildning fr.o.m. den 1 juli 2007. Beslutet innebär en revidering av examensbeskrivningen för lärarexamen som gäller från och med 1 maj 2007 (SFS 2007:129)

1.2 Lärarprogrammet vid Göteborgs univer-sitet

Vid Göteborgs universitet omfattar Lärarprogram-met 180, 210, 240, 270, 300 eller 330 högskol-epoäng (hp). Lärarutbildningen är en akademisk professionsutbildning, som förenar vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet. Utbildningen är mångvetenskaplig och därför hela universite-tets angelägenhet. Lärarutbildningen ska tillföras kunskap från de professionellt verksamma lärarna inom förskola, fritidshem, skola och vuxenutbild-ning genom den verksamhetsförlagda utbildvuxenutbild-ningen som samspelar med den högskoleförlagda och där skolverksamhetens lärarutbildare ska samarbeta med universitetets. Utbildningen ska vara integre-rad i alla sina delar och ha såväl en akademisk som en yrkesmässig progression. Lärarutbildningen ska utformas och genomföras på ett sådant sätt att de studerande utvecklar kunskap om

• villkor för lärande och undervisning,

• undervisningens ämnesinnehåll och

• skicklighet i läraryrkets utövande.

De utexaminerade lärarna ska utifrån dessa punk-ter ha fått förutsättningar att fullgöra skolans sam-hällsuppdrag och utvecklas inom sitt yrke enligt målen i examensordningen. Utbildningen ska främja de blivande lärarnas möjligheter att utveckla en stark gemensam professionalitet och yrkesiden-titet oavsett vilken studieinriktning den enskilde studenten har valt. Lärarutbildningen vid Göte-borgs universitet har stor bredd vad gäller utbud av inriktningar. Utgångspunkterna för lärarutbild-ningen vid Göteborgs universitet är dels respekten för studentens valfrihet och ansvar för det egna lärandet, dels arbetsmarknadens behov och efter-frågan. Utbildningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer genom samverkan mellan student och lärare. Arbetssätt inom lärarutbildningen ska utfor-mas så att de ger idéer till hur lärande kan stödjas.

Innehållet i utbildningen är förankrat i den inter-nationella kunskapsutvecklingen och idédebatten om lärandets villkor.

2. Styrdokument

Utbildningsplanen är fastställd 2007-06-21 av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarut-bildning vid Göteborgs universitet samt reviderad 2007-12-10 och gäller studenter antagna fr.o.m.

vårterminen 2008.

Utbildningsplanen finns även på UFL:s hemsida www.ufl.gu.se

3. Utbildningens uppläggning och innehåll

Studenter på Lärarprogrammet studerar inom pro-grammets tre delar: allmänt utbildningsområde (AUO), inriktningar och specialiseringar. Det all-männa utbildningsområdet är obligatoriskt för alla blivande lärare och omfattar 90 hp, varav minst 15 hp är verksamhetsförlagd utbildning. Tvärveten-skapliga studier om 45 hp ingår varav 15 hp är ett examensarbete. En inriktning omfattar 60 hp varav 15 hp är verksamhetsförlagda. En inriktning sva-rar mot ett område som studenten vill arbeta med.

Specialiseringar är kurser som ytterligare utvecklar yrkeskompetensen genom breddning eller fördjup-ning av tidigare studier.

3.1 Integration

Villkor för lärande och undervisning, kunskap om ämnesinnehållet och skicklighet i läraryrkets utö-vande utgör sammantaget professionsutbildningen.

Därför är målet att didaktik/pedagogik, ämnesdi-daktik, ämnesteori och beprövad erfarenhet inom skolverksamheterna ska utgöra en integrerad erfa-renhets- och kunskapsmassa hos studenten vid utbildningens slut. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och högskoleförlagd utbildning (HFU) kompletterar varandra och ska innehållsligt inte-greras till en helhet så att studenten uppnår kursens mål. De olika delarna ska utgöra en sammanhållen helhet och som sådan komma till uttryck både i kursplaner och i genomförandet av utbildningen.

3.2 Progression

I en professionsutbildning är progressionen mot yrkeskunskap central och sker på olika nivåer och på olika sätt. Progression sker såväl inom en kurs och mellan två på varandra följande kurser i en inriktning. I bägge fallen ska progressionen vara tydlig för studenten genom framskrivning i kurs-planerna. Då Lärarprogrammet är indelat i olika nivåer, ska även hänsyn tas till progression i förhål-lande till nivå. De mål som sätts upp för kurser på grundnivå ska ha målformuleringar som följer de övergripande målen för denna examen. Kurser som studenten läser på avancerad nivå ska på liknande sätt visa på en progression i förhållande till grund-nivå. Denna typ av progression kan i viss mån och i vissa ämnen beskrivas som linjär och avser att kun-skaper bygger på varandra.

Genom hela utbildningen sker en progression mot en yrkesroll. Progressionen är inte bara uttryckt i inomvetenskapligt djup utan också i bredd och djup i frågor som har med professionen att göra, ex. värdegrund, lärarfärdighet, lärarroll, pedago-giskt synsätt, kritiskt granskning, social kompetens mm. Den centrala lärarfärdigheten handlar om att

kunna hantera läraruppdragets komplexitet och kan beskrivas som cirkulär progression.

3.3 Examensarbete

Examensarbetet syftar till att hos studenten skapa ett vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverk-samhet. Detta ska ske genom att

- inrikta examensarbetet mot den kommande yrkesverksamheten och därvid förbereda bli-vande lärare att kunna relatera arbetsuppgif-terna till vetenskapliga teorier och metoder samt aktuell utveckling och forskning, - att fördjupa studentens förmåga att

självstän-digt och metodiskt bearbeta den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamhe-ten,

- att redovisa i en vetenskaplig rapport (upp-sats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig eller konstnärlig praxis,

- att examensarbetet, om så krävs, ska redovi-sas i andra former (t.ex. produkt, utställning eller framförande), vilka följder av sådana särskilda villkor som kan gälla för enskilda ämnen och verksamheter.

Arbetet ska alltid innehålla en diskussion om resul-tatens betydelse för lärarprofessionen. Det interdis-ciplinära examensarbetet ska också uppfylla de krav som ställs inom den fördjupande specialiseringen med hänsyn till kursens vetenskapliga eller konst-närliga krav.

3.4 Verksamhetsförlagd utbildning

Lärarutbildningen är en högskoleförlagd yrkes-utbildning. Därför är den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) en viktig del av utbildning-en. VFU ska genomföras i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola, kommu-nal kultur- och musikskola, vuxenutbildning eller annan verksamhet av pedagogiskt intresse för det blivande läraryrket. Den ska ge studenten möjlig-het att se hur den praktiska verksammöjlig-heten bygger på

teori samtidigt som teorin grundar sig på praktisk erfarenhet. En viktig del är att studenten ska kunna följa utvecklingen i den pedagogiska verksamheten under en längre period och få möjlighet att ta del av så många aspekter av läraryrket som möjligt.

VFU ska på så sätt bidra till att studenterna når examensmålen för lärarexamen.

Syftet med VFU är att studenten ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet. Studenten ska också ges möjlighet att delta i andra för skolverk-samheten centrala aspekter, som till exempel kon-fliktlösning, lärarlagsarbete, arbete mot kränkande behandling och värdegrundsfrågor, men också att reflektera över och kritiskt granska relationen mel-lan teoretiska utgångspunkter och skolverksam-hetens faktiska genomförande. Att studenten får

möjlighet att utveckla den ”allmänna lärarkom-petensen” är en viktig del under hela utbildningen för att en progression mot yrkesrollen som lärare ska kunna ske. VFU är alltid del av kurs och dess progression är knuten till kursens och examine-ras alltid efter de mål som är uppsatta för VFU:n.

Dessa mål ska vara väl definierade och ska skrivas in i kursplanen.

Mer information om VFU finns på UFLs hemsida:

www.ufl.gu.se/vfu

Där hittar man också dokumenten Riktlinjer för VFU och Studentinformation – Verksamhetsför-lagd del av utbildningen som bland annat ger svar på praktiska frågor kring VFU.

AUO1, 2, 3 – Allmänt utbildningsområde, termin 1, 2 resp. 3

Inr 1 el. 2 – utbildningens första resp. andra inrikt-ning

Spec – specialisering, siffran anger om specialise-ringen fördjupar en inriktning (första eller andra) (a) avancerad nivå

L – ger fördjupad kunskap i läs- och skrivinlär-ning

M – ger fördjupad kunskap i grundläggande mate-matikinlärning

X – termin inom vilken det är möjligt att genomföra ett självständigt arbete, examensarbete

4. Examen

Förkortningsförklaringar

2007-09-20 1

1 2 3 4 5 6

Termin

AUO2

AUO3 x AUO1

90 hp relevant högskoleutbildning

Inr1

Inr1 Spec

1

Yrkes-erfarenhet

30 hp avancerad nivå obligatoriskt

4.1 Lärarexamen på grundnivå

Lärare i gymnasieskolans yrkesämnen – 180 hp

För lärarexamen avsedd för undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan krävs 180 hp, varav 90 hp AUO och 90 hp relevant högskoleutbildning, eller motsvarande, samt yrkeserfarenhet. Mer specifik informa-tion finns på www.ufl.gu.se/utbildning/kortaprogrammet/yrkesämnen.

Inom ramen för utbildningen skall studenten ha fullgjort ett examensarbete om minst 15 hp. Lokala krav på kurser om 30 hp på avancerad nivå inom AUO-området. Examensarbetet skrivs under AUO3 på grundnivå alternativt avancerad nivå (valbart). För inriktningen Yrke, skola och arbetsliv kan examensar-betet även skrivas inom en specialisering.

Följande inriktning kan ingå i denna examen:

• Yrke, skola och arbetsliv 90 hp Alternativt kan följande ingå i examen:

• andra för yrkesämnet relevanta högskolestudier omfattande 90 hp eller motsvarande utbildning

Föreslagen studiegång:

18 19

Lärare i förskola, förskoleklass,fritidshem och grundskolans tidigare år – 210 hp

För lärarexamen avsedd för undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fri-tidshem och grundskolans tidigare år krävs 210 hp varav en inriktning om 60 hp och minst en speciali-sering. Lokala krav på kurser om 30 hp på avancerad nivå inom AUO-området som genomförs i AUO2 (LAU210) och AUO3 (LAU310). Examensarbetet skrivs under AUO3 på grundnivå eller alternativt avancerad nivå (valbart).

För lärarexamen med inriktning mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år krävs minst 15 hp i läs- och skrivinlärning och minst 15 hp i grundläggande matematikinlärning. Dessa poäng kan läsas inom ramen för en inriktning eller inom en eller två specialiseringar.

Följande inriktningar kan ingå i denna examen:

Dessutom finns följande verksamhetsinriktningar:

Föreslagen studiegång:

• Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama

• Skapande verksamhet för tidigare åldrar

• Barn- och ungas uppväxtvillkor

• Kunskap och fantasi - LM

• Kultur och språk för tidigare åldrar

• Natur och matematik i barnens värld - M

• Människa, natur och samhälle för tidigare åldrar

• Bild och form

• Hem- och konsumentkunskap

• Idrott och hälsa

• Matematik och naturvetenskap för tidigare åldrar - M

• Musik

• Slöjd

• Svenska för tidigare åldrar - L

• Svenska som andraspråk

• Lärande, undervisning och IT

• Samhällspedagogik

• Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna (specialpedagogik)

Inr

1 Inr

1 AUO

2 Spec

ML

Spec AUO

1

1 2 3 4 5 6 7

Termin

AUO3 x

LAU210 (avanc nivå) LAU310 (avanc nivå) Krävs 15 hp läs-o skriv (L) och 15 hp matematik (M)

20 21

4.2 Lärarexamen på avancerad nivå

Lärare i grundskolans tidigare år – 240 hp

För lärarexamen på avancerad nivå avsedd för undervisning i grundskolans tidigare år krävs 240 hp, varav minst 60 hp omfattar kurser på avancerad nivå, samt två examensarbeten om vardera 15 hp. Dessutom krävs minst 15 hp i läs- och skrivinlärning och minst 15 hp i grundläggande matematikinlärning. Dessa poäng kan läsas inom ramen för inriktningarna eller inom en eller två specialiseringar. AUO2 och AUO3 ligger på avancerad nivå och därmed uppfylls examensordningens krav på 60 hp på avancerad nivå.

Examensarbete om 15 hp + 15 hp genomförs i en specialisering på grundnivå och i AUO3 på avancerad nivå.

Följande inriktningar kan ingå i denna examen:

Dessutom finns följande verksamhetsinriktningar:

• Lärande, undervisning och IT

• Samhällspedagogik

• Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna (specialpedagogik)

Föreslagen studiegång:

• Svenska för tidigare åldrar - L

• Matematik och naturvetenskap för tidigare åldrar - M

• Människa, natur och samhälle för tidigare åldrar

• Bild och form

• Hem- och konsumentkunskap

• Idrott och hälsa

• Musik

• Slöjd

• Svenska som andraspråk

Inr1 Inr

1 Spec AUO

2 (a) SpecL

M AUO1

1 2 3 4 5 6 7

Termin 8

Specx

AUO3 x (a)

20 21

Lärare i grundskolans senare år och i gymnasieskolan – 270 - 330 hp

För lärarexamen avsedd för grundskolans senare år och gymnasieskolan, dock inte yrkesämnen i gymnasie-skolan krävs 270 hp inklusive en respektive två fördjupning(ar) om minst 90 högskolepoäng i relevant(a) ämne(n) eller ämnesområde(n), varav minst 60 hp omfattar kurser på avancerad nivå samt två examensar-beten om vardera 15 hp. Med grundskolans senare år avses undervisning i grundskolans år 6 – 9. AUO2 och AUO3 ligger på avancerad nivå och därmed uppfylls examensordningens krav på 60 hp på avancerad nivå. Examensarbete om 15 hp + 15 hp genomförs i en specialisering på grundnivå och i AUO3 på avan-cerad nivå.

Följande inriktningar kan ingå i examen:

Föreslagna

30 hp valfri kurs Alt. gymnasieskolan

180 hp varav 90 hp i skolämne 1 90 hp i skolämne 2*

Grundskolans senare år

* svenska och samhällskunskap 90 hp Gymnasieskolan

*svenska och samhällskunskap 120 hp

• Bild och form

Dessutom finns följande verksamhetsinriktningar:

• Lärande, undervisning och IT

• Samhällspedagogik

• Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna (specialpedagogik)

Korta Lärarprogrammet

5. Val under utbildningen

Lärarprogrammet erbjuder ett antal studiegångar.

Första terminen på Lärarprogrammet innehåller normalt AUO1, 30 hp och de två följande termi-nerna den första inriktningen om 60 hp. Valfriheten gör att studenten själv tar ansvar för utbildningens uppläggning och för att den uppfyller kraven för examen.

5.1 Sökalternativ och tillträdeskrav

Det finns olika sökalternativ till Lärarprogram-met. Ett sökalternativ innebär att man söker till en inriktning och till AUO1 samtidigt. Antagning till Lärarprogrammet sker både höst- och vårterminer.

Utbudet av sökalternativ kan variera såväl mellan terminerna som från år till år. Förutom grundläg-gande behörighet för högskolestudier krävs särskild behörighet i ämnena SvB/Sv2B, EnA, MaA och ShA för tillträde till Lärarprogrammet. Därtill kan ytterligare särskild behörighet tillkomma för vissa inriktningar, se Inriktningar och behörighetsvillkor.

(se bilaga 3, sid 13)

5.2 Byte av inriktning

Information om eventuell möjlighet av byte av inriktning ges av Studievägledningen vid UFL.

6. Studievägledning

Studievägledare vid UFL kan ge allmän, program-övergripande information och studievägledning om lärarutbildningen. Information och svar på frågor om specifika inriktningar och specialiseringskurser får studenten från studievägledare på respektive institution.

7. Uppföljning och utvärdering

Genomförandet av utbildningen ska fortlöpande följas upp. Syftet är att skapa en kvalitetssäkrings-process som blir ett naturligt inslag i det dagliga arbetet. En samlad utvärdering ska ske i samverkan mellan representanter för universitetet, studenter-na, skolan och samhället i övrigt.

Utbildningsplan för Lärarprogrammet Göteborgs universitet

Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Box 100

405 30 Göteborg KansliUFL@ufl.gu.se www.ufl.gu.se

Layout: Heléne Nilsson, UFL:s kansli

Foto omslag: Göran Olofsson, Jesper Sundelin, Jerker E. Andersson, Lisa Brunnström, Kamilla Petersson Tryck: Palmeblads Tryckeri AB

December 2007

odontologi. Unik bredd inom utbildning och forskning erbjuder goda möjligheter till kreativ samverkan mellan vetenskaper samt med näringsliv och offentliga aktörer.

Grundutbildningen sker nära forskningen och studenterna möter ofta internationellt erkända forskare. Forskningens höga kvalitet har bland annat alstrat en nobelpristagare i medicin år 2000. Universitetets öppenhet mot omvärlden och samhället understryks av läget mitt i Göteborg. Vi verkar också sedan lång tid aktivt för det hållbara

samhället. (GU-gemensam textvinjett, fastställd av rektor 2004-05-25)

Related documents