• No results found

Insamling av data: studier på plats

4. Besökarstudier

4.5. Insamling av data: studier på plats

4.5.1. Låt oss genomföra planen!

Av alla steg i processen är insamlingen av data för besökarstudien den mest arbetskrävande. Om urvalet och tidplanerna, förtestningen och andra inledande förberedelser gjorts på ett omsorgsfullt sätt löper datainsamlingen vanligen utan bekymmer och större problem. Med viss förenkling kan vi säga att i den här fasen genomförs helt enkelt de planer som utarbetats i förväg. I tidplanen för insamlingen utläser man vart man ska gå, och när, för att samla in data.

Vid studier på plats bör datainsamlare helst slippa andra arbets- uppgifter under datainsamlingsdagar. På grund av resursbrist blir det ibland nödvändigt att samla in data vid sidan av övriga uppgifter, även om detta bör undvikas så långt det går. Det är också viktigt att personen som ansvarar för besökarstudien finns till hands de första insamlingsdagarna, om det skulle uppstå problem. Insamlingspla- nen kan fortfarande ändras om det framkommer att t.ex. en viss mätplats inte kommer att fungera som det var tänkt från början. Oförutsägbara väderförhållanden eller färre besökare än väntat kan leda till att planerna ändras. Under planeringsfasen kan man komma överens om vad datainsamlarna ska göra när vädret börjar ställa till med problem. Under insamlingens första skede är det också bäst att försäkra sig om att de flesta av besökarna kan fylla i formulären på rätt sätt. Vid slutet av den första dagen är det bra om insamlarna kan samlas och diskutera möjliga problem eller framgångar, innan dessa glöms bort.

4.5.2. Utrustning

Datainsamling kommer att gå mycket lättare om datainsamlaren är väl förberedd för sin uppgift. Det måste vara lätt att känna igen honom eller henne som representant för den organisation som ge- nomför besökarstudien. Detta ökar datainsamlarens trovärdighet. Exempelvis en namnbricka och en keps eller väst där namnet på området eller dess administratör framgår utgör bra igenkännings- tecken. Om det finns fler datainsamlare är det en bra policy att de klär sig enhetligt och efter vädrets krav.

I allmänhet väljs bara personer som är 15 år eller äldre till urvalet. En lä- rare fyller i ett frågeformulär i ett av RMK:s rekreationsområden i norra Estland. (FOTO: JAAK NELJANDIK) Frågeformulär fylls i vid besö- karstudier på plats i Sverige och Danmark. (FOTO: PETER FREDMAN, HANS SKOV-PETERSEN)

TI PS

Utrustning för undersökning på plats

I allmänhet bör följande utrustning ingå i varje datainsamlares väska på plats:

– ett tillräckligt antal undersökningsformulär (inklusive några väderbeständiga formulär)

– skrivunderlägg – pennor – (pennvässare) – (radergummi)

– några läsglasögon med olika styrka (behövs förvånansvärt ofta!)

– (miniräknare) – karta över området

– några svarskuvert (med adress ifylld och porto betalt) – undersökningsdagbok

– skriftliga instruktioner för datainsamling (för urvalet) – (frågekort för intervjuer)

– skydd mot regn, sol, mygg etc., (uppbyggt skydd, para- ply...)

4.5.3. Att möta besökaren

När datainsamlaren tilltalar besökaren, måste han eller hon presen- tera sig på ett artigt sätt och förklara vad saken gäller. En vänlig, hjälpsam framtoning gentemot besökaren gör denne mer motiverad att svara och är till stor hjälp vid insamlingen av besökaruppgifter. Studien kommer vanligen som en överraskning för besökarna, för vilken de inte förberett sig i förväg. I allmänhet ställer sig besökare mycket positiva till besökarstudien, framför allt när de informe- rats om att de genom sina åsikter kan påverka områdets framtida utveckling.

När man redan från början är medveten om att frågeformuläret innehåller svåra frågor är det mödan värt att informera besökarna mer grundligt om principerna för att besvara vissa frågor. På så sätt eftersträvar datainsamlaren att svaren blir konsekventa och kor- rekta. Användning av pengar i samband med besöket kan nämnas som ett exempel på ett svårt ämne att fråga om: trots att frågan ber besökaren att redogöra för sina personliga utgifter redovisar besökare ganska ofta kostnaderna för sin grupp (framför allt när det gäller resekostnader). Denna typ av misstag måste korrigeras i efterhand, men man kan också försöka att medvetet minimera dem i förväg genom att betona hur vissa frågor ska besvaras.

Intervjuare bör ha förberett sig för växlande väderförhållanden. (FOTO: HANS SKOV-PETERSEN)

E X E M PE L

När en besökare som valts ut i enlighet med urvalsprincipen kommer till, platsen kan man agera på följande sätt:

FPresentera dig på ett vänligt sätt och informera besökaren

om ditt uppdrag – t.ex. på det här sättet, beroende på tid på dagen:

Hej! Jag är Kasperi Majava från Metsähallitus. Vi håller på med en besökarstudie här i nationalparken. Har du tid att svara på ett sådant här frågeformulär? Informationen kommer att användas för att göra parken bättre.

Om så behövs informerar datainsamlaren besökaren att det tar ca 0–5 minuter att fylla i formuläret.

FNär besökaren går med på att fylla i frågeformuläret, ger da-

tainsamlaren honom eller henne muntliga instruktioner för hur det ska göras (dessa instruktioner står också på framsidan av frågeformuläret) och ger ytterligare anvisningar vid behov. Datainsamlaren ger också besökaren en penna och ett skriv- underlägg. En del svarspersoner kan även behöva läsglasögon. Slutligen informeras besökaren om var det ifyllda formuläret ska återlämnas.

FEfteråt tar datainsamlaren tillbaka det ifyllda formuläret och

skrivmaterialet. Om möjligt kontrollerar han eller hon om frågorna har besvarats. Vid behov ber datainsamlaren besö- karen att komplettera formuläret. Han eller hon noterar på formulärets framsida om besökaren fyllt i det själv eller har blivit intervjuad, skriver ner var observationen gjordes och skriver sina initialer.

FOm besökaren tvekar eller tycker att frågeformuläret är för

långt, kan datainsamlaren på ett vänligt sätt försöka uppmuntra honom eller henne att fylla i det. Om besökaren fortsätter att vägra svara på undersökningen finns det ingen anledning att Om besökaren av någon anledning inte vill svara på undersökningen, måste hans eller hennes åsikt respekteras. Det är ingen mening med att argumentera i det oändliga. Man bör komma ihåg att det finns ut- rymme för alla sorters besökare. Ibland får datainsamlaren höra en del skarp återkoppling om problem som tynger besökaren. Det är värt att notera återkopplingen för eventuella senare åtgärder. Datainsamlaren har ingen anledning att bli upprörd över sådant, eftersom återkopp- lingen sällan är riktad mot honom eller henne personligen.

Nedan ger vi flera exempel på hur datainsamlaren (intervjuaren) kan närma sig besökaren.

bli förnärmad; i stället önskar datainsamlaren personen i fråga en trevlig dag eller något liknande och trycker inte på mer. När besökaren försvunnit ur sikte, registrerar datainsamlaren informationen på listan över de som vägrat (se bilaga 7). Om förvaltaren exempelvis önskar förbättra myndighetens image kan alla som svarar på undersökningen få t.ex. en kupong som ger rätt till en kopp kaffe och en bulle, eller något annat litet bevis på uppskattning för att personen deltagit i studien. Detta är ett bra och billigt sätt att få besökare att delta samtidigt som de får en positiv bild av områdets förvaltare. Det är emellertid ingen vits med att överbetona de eventuella kaffekupongerna – det kan på- verka besökarens svarsbeteende alltför mycket. Ett bra sätt är att ge svarspersonen kaffekupongen i slutet av processen, i utbyte mot det ifyllda frågeformuläret.

4.5.4. Undersökningsdagbok

Det är bra om datainsamlaren skriver en separat studiedagbok för varje datainsamlingsdag och för varje plats. Studiedagboken kan användas på många olika sätt. Man kan använda den för att skriva ner faktorer som påverkar datainsamlingen – t.ex. vädret, hur länge insamlingen pågått, stora grupper, färdriktning längs leden, antalet besökare på insamlingsplatsen, antalet frågeformulär som samlats in, antalet som vägrat och varför, samt insamlarens egna känslor och observationer avseende faktorer som påverkar insamlingen. Man kan också skriva ner saker i dagboken som kommer fram i öppna diskussioner med besökare.

Informationen i dagboken kan jämföras med planen för data- insamling. Information som samlats i dagboken kan vara enormt användbar – t.ex. vid undersökning av materialets representativitet. I framtida besökarstudier kan tidigare dagböcker användas för att planera datainsamlingen, så att man åtminstone undviker att upprepa gamla misstag i en efterföljande studie. Om svarsfrekvensen verkar fortsätta vara oacceptabelt låg, är det viktigt att studera möjliga urvalsfel vid sidan av att föra studiedagbok.

I bilaga 7 redovisas ett exempel på studiedagbok som lätt kan sparas. Allteftersom behov uppstår kan också andra frågor som behöver studeras läggas till studiedagboken.

4.5.5. Ytterligare steg

Noggranna överenskommelser måste träffas med datainsamlarna när det gäller vad som ska göras med de ifyllda formulären. Det är en bra idé att samla in formulären på ett centraliserat sätt, av en bestämd

person på en bestämd plats. Än en gång är det värt mödan att på tidplanen för datainsamling anteckna antalet formulär som samlats in varje insamlingsdag. På så sätt kan man lätt hålla koll på hur da- tainsamlingen framskrider och hur insamlingsmålen uppfylls.

4.6. Insamling av data: