LSS ändamålsparagraf, nämligen 5§, stipulerar att den verksamhet som stadgas och erbjuds enligt lagen har till syfte att främja jämlikhet i levnadsvillkor, full delaktighet i samhällslivet för individer inom personkretsarna samt att målet ska vara att den enskilde kan leva som andra. Paragrafen skildrar på ett tydligt sätt bakgrunden och syftet med LSS införande; nämligen ett paradigmskifte för den politiska viljan att värna funktionsnedsatta personers rättigheter. Man kan enligt min mening inte tolka utredningen och propositionen till LSS på annat sätt än att lagstiftaren ansåg det vara nödvändigt och på sin tid att prioritera denna grupps levnadsvillkor och att detta enbart kunde ske genom en ny rättighetslagstiftning. En rättighetslagstiftning som innebär särskilda rättigheter vilka inte kan erbjudas enligt SoL.118 LSS intentioner är vidare att inom ramen för de olika insatser som erbjuds beakta den enskildes åsikter och vilja samt dennes delaktighet i utformningen av de åtgärder som i det enskilda fallet är aktuella.119
För att uppfylla målet om jämlika levnadsvillkor för personer som omfattas av LSS stipuleras i 9§ LSS tio olika insatser som kan erbjudas den enskilde. De insatser som erbjuds enligt LSS är följande:
1. rådgivning och annat personligt stöd, 2. personlig assistans,
3. ledsagarservice, 4. kontaktperson,
5. avlösarservice i hemmet,
6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet, 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år,
8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar,
9. bostad med särskild service för vuxna och 10. daglig verksamhet.
Intellektuellt funktionsnedsatta personer med omfattande funktionshinder, den grupp som är föremål för denna uppsats, har rätt till samtliga insatser utom rätt till daglig verksamhet enligt 7§ LSS. Nedan kommer särskilt personlig assistans, ledsagarservice
118 Prop. 1992/93:159 s. 49 f.
119 A.a. s. 50.
samt kontaktperson att utredas närmare. Bakgrunden till varför de andra sju insatserna inte är intressanta för bedömningen kan kort beskrivas vara att de inte är av sådan karaktär som innebär stöd när den enskilde behöver kommunicera och därmed är de inte relevanta för en diskussion om stöd för att åtnjuta rättshandlingsförmåga. Personlig assistans, ledsagare samt kontaktperson är sådana insatser som inbegriper stöd med kommunikation och således kan ge svar på om LSS erbjuder adekvat stöd för att intellektuellt funktionsnedsatta personer kan erhålla stöd för att uppnå rättshandlingsförmåga.
5.1.2 Personlig assistans, ledsagare och kontaktperson
Personlig assistans infördes i samband med LSS och innebär ett personligt stöd knutet till den enskilde som har stora och varaktiga funktionshinder och kan erbjudas LSS samtliga personkretsar. Den personliga assistenten ska enligt 9§ LSS utses för att stödja den enskilde med exempelvis personlig hygien, att äta, klä på sig och ta medicin eller att kommunicera med andra. Vidare kan assistent utses för andra behov såsom att komma ut i samhället genom att stödja den enskilde med att ta sig till och från platser eller genom att bistå i att söka arbete eller studier.120 Sammantaget gäller därmed att personlig assistans kan utses för att tillgodose den enskildes grundläggande behov. Det viktigaste med insatsen är att den enskilde ska åtnjuta inflytande och beslutanderätt vad gäller vem som utses samt hur och när hjälp ges.121
Enligt socialstyrelsens statistik från år 2018 framgår att antalet individer som omfattas av den första och tredje personkretsen och som har fått rätt till personlig assistens, uppgår till totalt 4838 personer. Detta kan jämföras med de som fått rätt till personlig assistent i den andra personkretsen vilka totalt är 279 personer.122 Den analys som kan göras av denna statistik är att det är en mycket stor andel individer som troligen har just intellektuell funktionsnedsättning som beviljas personlig assistans. Detta är personer som dessutom har svårt att själva sköta sina grundläggande behov eftersom att funktionsnedsättningen innebär stora och varaktiga funktionshinder.
120 Prop. 1992/93:159 s. 64.
121 A.a. s. 65.
122 Socialstyrelsen, Statistik om insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2018, bilaga 3.
Ledsagarservice är en form av insats som även den kan användas för att möjliggöra för personer med funktionshinder att komma ut i samhällslivet. För att bl.a. träffa vänner, på olika sätt delta i en social krets och att därmed bryta den isolering som annars kan uppstå för personer med funktionshinder. Ledsagarservice kan ges till enskilda som inte har berättigats personlig assistans.123 Av propositionen till LSS framgår inget avseende en ledsagares möjlighet att bistå den enskilde rent kommunikativt vilket skiljer sig när det gäller personlig assistans, där lagstiftaren ändå beaktar att en personlig assistent inom sin roll kan behöva stödja den enskilde med kommunikation.124
Slutligen finns det enligt LSS möjlighet att utse en kontaktperson som en av lagens tio insatser. Syftet med att utse en kontaktperson till någon av lagens personkretsar är, i likhet med vad som nämns avseende ledsagarservice, att underlätta ett självständigt liv i samhället, att komma ut i samhället och bryta den isolering som funktionshinder kan innebära.125 I utredningen bakom LSS föreslog utredaren att rollen som kontaktperson även ska innebära att bistå den enskilde i kontakt med olika samhällsorgan och driva den enskildes intressen. Detta var inget som lagstiftaren slutligt ville föreslå med motiveringen att det inte ansåg vara lämpligt då det kunde innebära oklarheter i rollfördelningen mellan å ena sidan en kontaktperson och å andra sidan en god man eller förvaltare.126
5.1.3 Kan insatser enligt LSS användas som kompensation för brist i rättshandlingsförmågan?
Jag har som ovan nämnt valt att lyfta dessa tre insatser särskilt eftersom de innebär att en att en utomstående part utses för att bistå en funktionshindrad person i sin vardag.
Det som kan konstateras är vidare att ledsagare och kontaktperson är insatser som i huvudsak har till syfte att bryta den isolering som funktionshinder kan komma att innebära och därmed bistå den enskilde med att komma ut i samhället och vara delaktig som andra. Personlig assistans å andra sidan är en insats som är starkt förknippad med omsorgen och den hjälp som en svårt funktionsnedsatt person kan komma att behöva för att genomföra sina grundläggande behov. Vidare nämns ”stöd med kommunikation”
123 Prop. 1992/93:159 s. 74. Hollander, s. 99.
124 Fridström Montoya, 2015, s. 394.
125 Prop. 1992/93:159 s. 75 f.
126 A.a. s. 76.
som en särskild del av rollen som personlig assistans. Vad innebär detta konkret?
Lagstiftaren utvecklar inte detta närmare i sina kommentarer till lagförslaget. Enligt doktrin och mot bakgrund av praxis kan konstateras att en enskild kan ha rätt till personlig assistans när en eller flera funktionsnedsättningar innebär funktionshinder vad gäller möjligheten att kommunicera.127 Den nedsatta förmågan att kommunicera behöver dock inte innebära att den enskilde lider av nedsatt personlig rättshandlingsförmåga, d.v.s. den enskilde kan fortfarande vara kapabel att lämna en rättsligt korrekt viljeyttring och således kunna rättshandla.128 Även om detta skulle vara fallet har inte en personlig assistent legal behörighet att ingå rättshandlingar å den enskildes vägnar. Emellertid finns det möjlighet för en personlig assistent att få behörighet genom att den enskilde utfärdar en fullmakt, detta kräver dock att den enskilde har förmåga att ställa ut en fullmakt, d.v.s. den enskilde ska bedömas besitta rättshandlingsförmåga.129 Således kan konstateras att en personlig assistent inte är ett sådant stöd som enligt CRPD innebär att den enskilde kan åtnjut rättshandlingsförmåga eftersom att insatsen inte är ett ställföreträdarskap. Även ledsagare och kontaktperson är insatser som inte innebär ett ställföreträdarskap.
Avslutningsvis kan 8§ LSS nämnas. Paragrafen stipulerar att insatser enligt LSS endast kan lämnas om den enskilde begär det, d.v.s. det föreligger ett samtyckeskrav.
Detta innebär således att inga insatser i LSS i sig kan innebära kompensation för bristande rättshandlingsförmåga eftersom att rättshandlingsförmåga krävs för att LSS insatser över huvud taget ska bli aktuella. De som kan begära insatser å den enskildes vägnar om denna saknar rättshandlingsförmåga, till följd av intellektuell funktionsnedsättning, är således god man eller förvaltare.130 Eller finns det något stöd enligt SoL? Detta kommer nästa avsnitt behandla.
127 RÅ 2010 ref. 17.
128 Fridström Montoya, 2015, s. 397.
129 A.a. s. 397.
130 Hollander, s. 77.