Insatser inom temaområdet Bränslebaserade

Bränsle-baserade energisystem bör vägledas av den övergripande visionen om en framtid där Sverige har en tryggad, effektiv och miljöanpassad produktion av el, värme, kyla och drivmedel baserade på klimatneutrala bränslen samt är en internationellt ledande aktör inom biobränsleområdet och har konkurrenskraftiga företag inom energiområdet.

Energimyndighetens förslag (FOKUS II): Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Boverket anser att det är bra att den potential för bränsleproduktion som finns på åkermark poängteras och att det är viktigt att se kopplingen mellan odling av energigrödor och målet att hålla landskapet öppet och de regionalpolitiska målen. Boverket menar att det är viktigt att styrmedel utvecklas som kan beakta denna samlade nytta. Boverket tycker att det är bra att Energimyndigheten uppmärksammar potentialen för småskalig kraftvärme och påpekar att erfarenheterna av stormen Gudrun är att det finns försörjningstrygghets-skäl för forskningen att se på möjligheterna för enskilda byggnader att kunna vara självförsörjande med värme och el.

Elforsk vill särskilt framhålla vikten av delområdet för systemfrågor, och menar att ökande intresse för bioråvaror kan skapa en konkurrens-situation och prisnivåer som gör att de värmesystem som byggts för bioråvara kan få kostnader som gör andra alternativ mera konkurrens-kraftiga. Elforsk ser inom detta område en risk för felinvesteringar p.g.a.

av inkonsistens i politiska styrmedel. Elforsk påpekar att bioenergi-marknaderna inte är enbart nationella, vilket gör att EU-initiativ och andras länders nationella insatser, kommer att påverka marknads-förhållandena i Sverige. Dessa frågor bör, enligt Elforsk, studeras i forskningsprogrammet med betoning av tvärvetenskap och system-förståelse och ske utifrån ett hållbarhetsperspektiv som inte endast bygger på miljökriterier. Elforsk säger sig ha förståelse för att tema-området av energipolitiska skäl fokuseras på inhemska och förnybara bränslen. Samtidigt, menar Elforsk, är olja, naturgas och kol bestäm-mande för utvecklingen på globala energimarknader och för den internationella energitekniska utvecklingen, och därmed viktiga även för svenska aktörer. Elforsk vill också betona betydelsen av forskning som ökar bredden i försörjningen med inhemska bränslen, t.ex. forskning om avfall, åkerbränslen och biogas.

Svenska Gasföreningen ser mycket positivt på den möjlighet som erbjuds med utveckling av de biobränslebaserade energislagen.

Prop. 2005/06:127

71 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) anser att de

identifierade EFUD-målen och prioriteringarna är rimliga och föreslår att de viktigaste satsningarna skall vara ökad bränsleproduktion samt ökat elutbyte. SP menar att för nya bränslen (inklusive avfall) bör teknik-utveckling prioriteras för att möjliggöra termisk omvandling med hänsyn till såväl ekonomi som miljö. SP påpekar att småskalig förbränning utgör en avsevärd del av bioenergiomvandlingen i Sverige och menar att detta är ett område där teknikutveckling och implementering av ny teknik skulle ha stor inverkan på skadliga utsläpp, varför sådana insatser bör prioriteras. SP anser att en prioritering av nya (och besvärliga) bränslen är riktig och kan vara teknikdrivande med goda förutsättningar till innovationer med exportmöjligheter på en global marknad. SP påpekar i detta sammanhang att Sverige ligger i framkant inom både avfall och biobränslen.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) påpekar att primärproduktion och uttag av bioenergi sker på flera hundra tusen jord- och skogsbruks-fastigheter och att antalet aktörer är i samma storleksordning. Att öka produktionen av bioenergi handlar, enligt LRF, således mycket om att för jord- och skogsbrukarna utveckla och demonstrera effektiva och lönsamma system för odling och utvinning av energi i de areella näringarna. Det gäller att ”mobilisera” resurser hos ett mycket stort antal småföretagare. LRF anser att detta behov av en bred och småskalig kommersialisering inte kommer till uttryck i rapportens konkretiseringar av operativa delmål.

Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) noterar att visionen framhåller värdet av att bygga upp konkurrenskraftiga företag och att Sverige ska vara en internationellt ledande aktör och vill starkt instämma i denna inriktning. Svebio menar att Sverige har en unik möjlighet att inta och befästa positionen som teknikledande på bioenergiområdet och att forskningen kan spela en avgörande roll för att förse de svenska företagen med spjutspetsteknik. Svebio vill understryka att forskning kring klimatanpassat torvbruk är mycket viktig för att Sverige skall kunna behålla en torvnäring, vilket är viktigt både av försörjningsskäl och av regionalpolitiska skäl. Svebio anser att en ytterligare betoning av insatser kring bioförgasning för elproduktion och biobränslebaserad småskalig kraftvärme är nödvändig. Svebio menar att det inom dessa områden finns dels stor potential för ökad elproduktion, dels stort inter-nationellt intresse. Svebio noterar att pelletstekniken inte finns omnämnd och tycker att det är anmärkningsvärt att inget nämns om solvärme-forskning. Svebio menar att solvärme har stor potential i särskilda tillämpningar, t.ex. i samverkan med biobränsle.

Högskolan Dalarna anser att temaområdet även bör inkludera solvärme och kombinerade solvärme/biobränslesystem för uppvärmning eftersom pellets-solvärmesystem har stor potential att bidra kraftigt, både till minskade koldioxidutsläpp och till ett ansvarsfullt sätt att hantera våra biobränsleresurser.

Även Svenska solenergiföreningen (SEAS) menar att det, med tanke på att biomassa har flera användningsområden men är en begränsad resurs, bör vara intressant att utveckla tillämpningar där man kombinerar biobränsle och solvärme för värmeförsörjning.

Prop. 2005/06:127

72 Kungl. Tekniska högskolan anser att målsättningen bör vara att på ett

kostnadseffektivt sätt ha inhemsk produktion av bränsle och drivmedel såvitt möjligt. KTH framhåller vikten av polygeneration.

Lunds universitet anser att energitorv utsläppsmässigt är att jämföra med fossila bränslen och att utvinningen leder till stor miljöpåverkan, och att det är svårt att se vad forskning skall kunna bidra med för att undvika detta.

Naturvårdsverket vill tillägga till visionen att bränslena inte bara skall vara klimatneutrala utan även förnybara och miljövänliga. Skrivningen

”acceptabel miljöpåverkan”, är oacceptabel från Naturvårdsverkets synpunkt. Visionen bör utgå från miljökvalitetsmålen och således lyda

”En energiproduktion som bidrar till att nå miljökvalitetsmålen”, eller liknande.

Skogsstyrelsen vill under rubriken ”Bränsleförsörjning” föreslå ett utvecklat mål för biobränslen från skogen och föreslår målet ”Hållbar skogsskötsel och hållbara tekniksystem för ökande produktion av bränslen från skogsmark” med ett antal konkreta delmål. Under rubriken

”Energiomvandling/Trygg energiförsörjning” föreslår Skogsstyrelsen att punkten ”Utveckla system för små- och medelskalig, biobaserad produktion av fordonsbränslen” läggs till.

Jordbruksverket framhåller att det finns en naturlig grund för samarbete mellan verket och Energimyndigheten inom områdena åkerbränslen, restprodukter från jordbruket, småskalig lokal produktion, m.m.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) noterar att det tidigare tema-området Biobränslebaserade energisystem i FOKUS II har ändrats till Bränslebaserade energisystem. SLU vill ur sitt perspektiv betona att det även fortsättningsvis är angeläget att temaområdet har fokus på just biobränslen.

TorvForsk anser att det är viktigt att se samlat på markfrågor med koppling till energi och att det krävs mer grundläggande forskning för att kunna precisera lämpliga marker för torvbruket ur ett klimat- och mång-faldsperspektiv. TorvForsk menar att ett närmare samarbete med skogs-industrin skulle kunna leda till positiva effekter i sammanhanget. Vidare vill TorvForsk peka på att torv tillsammans med trädbränslen kan spela en roll i det fortsatta omställningsarbetet och anser att denna fråga bör lyftas fram mot bakgrund av det pågående regeringsuppdraget till Nutek, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) menar att vi inte kan förlita oss på att bränslen eller biodrivmedel kan köpas till rimliga priser på en världsmarknad under lång tid framöver och att osäkerheten kring detta bör vara en utgångspunkt för det svenska agerandet.

Uppsala universitet saknar en diskussion om biomassans begränsade förutsättningar att bli dominerande eller ens en av de riktigt stora globalt.

Verket för näringslivsutveckling (Nutek) anser att målen i högre utsträckning bör specificeras, tidsättas och göras mätbara.

Bakgrund: Energimyndigheten har genom det arbete som redovisats i rapporten FOKUS II formulerat visioner och mål inom temaområdet Bränslebaserade energisystem. Den strategiska forskningsplanen för området har formulerats med hjälp av utvecklingsplattformen för området, UPBränsle.

Prop. 2005/06:127

73 Verksamheten inom temaområdet har strukturerats inom

utvecklings-områdena a) Bränsleförsörjning, b) Energiomvandling och c) System-studier.

Den övergripande visionen för området är en framtid där Sverige har en tryggad, effektiv och miljöanpassad produktion av el, värme, kyla och drivmedel baserade på klimatneutrala bränslen samt är en internationellt ledande aktör inom biobränsleområdet och har konkurrenskraftiga företag inom energiområdet. Bland de av myndigheten prioriterade insatserna kring bränsleförsörjning återfinns verksamhet som syftar till effektiv och uthållig skogsskötsel och tekniksystem för starkt ökande produktion av bränslen från skogsmark, ökad produktion och användning av en mångfald av energigrödor, ökad utvinning av energi ur avfall, inklusive effektiv biogasproduktion med avseende på resursutnyttjande och klimatnytta, bättre förutsättningar för energitorv genom att minimera miljöpåverkan, kvalitetssäkring av komplexa bränslen, m.m.

Inom området energiomvandling återfinns verksamhet som syftar till ökat elutbyte, ökad bränsleflexibilitet, utvecklingen av avancerad ny teknik för energiomvandling av biobränslen och av nya tekniker och strategier för kombinatlösningar med el-, värme-, kyla- och drivmedels-produktion, samt till att trygga energiförsörjningen minska utsläpp från förbränning av biomassa.

På ett övergripande plan prioriteras insatser som syftar till ett bättre beslutsunderlag, t.ex. avseende strategier för långsiktigt effektivt resurs-utnyttjande, regelverk och miljöbedömningar, samt teknik ur ett system-perspektiv. Vidare prioriteras insatser för att öka kunskap och förståelse av energimarknader och exempelvis sambandet mellan tillgång och efter-frågan på biobränslen och dess beroende av skogsindustrin.

Skälen för regeringens bedömning: Forskning, utveckling och demonstration för att utnyttja Sveriges starka komparativa fördelar i form av stora skogs- och jordbruksarealer och främja bränsleförsörjning och energiomvandling av främst biomassa är enligt regeringens bedömning av stor betydelse för omställningen av energisystemet.

Enligt regeringens bedömning är en uthållig användning av biomassa för energiändamål av stor betydelse för omställningen av energisystemet.

För att komma närmare visionen måste bränsletillförseln vara trygg och effektiv, och biobränsleproduktionen från skog och åkermark måste öka, liksom produktionen av el från biobränslen. Produktion och omvandling av biobränslen måste ske så att miljökvalitetsmålen kan nås.

Regeringen ser såväl behov som stora möjligheter till konstruktiv samverkan mellan Energimyndighetens insatser inom det långsiktiga energipolitiska programmet och andra myndigheter såsom Skogs-styrelsen, Statens jordbruksverk, Formas m.fl. kring skogsbruk, energi-grödor och de areella näringarna.

Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2006 att förgasning av biomassa är ett område av stort intresse. Genom förgasning av biomassa, avfall eller svartlut från pappersindustrin är det möjligt att via s.k. syntesgas producera flera olika slag av drivmedel. Samtidigt, eller i stället, kan kraft och värme erhållas. Samverkan mellan insatserna inom temaområdena Bränslebaserade energisystem och Transportsektorn är därför angelägna.

Prop. 2005/06:127

74 Energimyndigheten har inom Temaområde Bränslebaserade

energi-system formulerat vision och mål för insatser kring energieffektivisering och kring bränsleförsörjning och omvandling, i första hand avseende biobränslen. Energimyndigheten vill prioritera insatser som ger en förstärkt resursbas för uthållig bioenergiproduktion och insatser för ökat elutbyte genom effektiva processer, i första hand från klimatneutrala bränslen.

Enligt regeringens bedömning utgör de av Energimyndigheten föreslagna visionerna och målen en ändamålsenlig grund för att främja en uthållig bränslebaserad tillförsel och användning av energi.

Regeringen förutsätter att det fortsatta arbetet inom Energimyndig-hetens utvecklingsplattform sker i en kontinuerlig process mot bakgrund av de synpunkter som framförts av remissinstanserna och i dialog med forskare, näringsliv och samhälle.