Institutionella entreprenörer skapar nya musikföretag

Det studerade fältet skapades av människor som agerade - det gäller för såväl den äldre musik- handeln som för den kommande musikindustrin. Dessa människor satt dock i olika positioner. Kungens agerande med privilegier påverkade mycket konkret hur fältet skapades. På samma sätt påverkades fältet av såväl innovatörer som olika investerare och entreprenörer när det gäller både nottryck och fonogram. De blev medlemmar i fältet och fick en stark position där de försvarade sin position och verkade för att stabilisera fältet, som t.ex. Åhlström när han lyckades förlänga sina privilegier. På liknande sätt agerade Skandinaviska Grammofonbolaget när det hotades av upphovsrätten. Det var dock inte lika framgångsrikt och agerade dessutom till förmån också för de övriga mindre bolagens intressen. I denna strid hade bolagen inte statsmakternas stöd så som Åhlström hade haft. Fältet musikhandeln hade skapats i interaktion mellan statsmakten, innovatö- rerna, investerarna och entreprenörerna, och det var också de som stabiliserade fältet och arbetade för dess bevarande. Fältet musikhandeln ersattes inte direkt av musikindustrin. Istället skapades ett nytt mindre fält, grammofonindustrin, som till en början verkade ha en ganska svag koppling till musikhandeln. Det var först senare, när detta fält hade vuxit sig starkare och tvingades beakta att sina gemensamma problem - upphovsrätten och musiken - som man kunde identifiera sig med samma fält. Detta visar att fältet musikindustrin skapades inte bara av aktörer utan också av idéer. De bärande idéerna var först de som tagit sig uttryck i olika innovationer och därmed i teknikerna nottryck och fonogram. Det som gjorde att fälten växte samman var idén om upphovsrätt till så- väl ursprungsverken som till framförandet av musiken.

Branschstrukturen präglades under denna första period av i första hand utländska etableringar av de nya grammofonbolagen. Uppköp och sammanslagningar hörde ännu så länge framtiden till. Etableringar och samverkan av musikföretag, rutiner och tillämpade strategier samt kriser i sam- hällsutvecklingen är olika exempel på kognitiva processer under denna period. Dessa processer bygger på vad aktörernas kognitiva uppfattningar om vad de har gjort och vad som har skett. De

Refräng – reflektioner om första versen

har berättat vad de har uppfattat som naturligt att göra utifrån hur de har uppfattat det med sina institutionella glasögon på.

I utgångsläget fanns inga skivbolag alls och i övrigt ganska få bolag som på andra sätt kunde kal- la sig musikföretag, d.v.s. sådana som sysslade med det som då kallades musikhandel. Under de första 30 åren skapades enligt denna sammanställning sex grammofonbolag i Sverige. Endast ett var helsvenskt och det kom i slutet av perioden. Ett par internationellt ägda bolag dominerade totalt under perioden. Samtidigt var tillkomsten av de första bolagen helt avgörande för tillkoms- ten av musikindustrin som sådan. Att det är få innebär därför inte att de saknar betydelse för den fortsatta utvecklingen. Den nya företagsformen, grammofonbolaget, skapades och fick sin posi- tion i fältet genom s.k. sociotekniska nätverk och översättning av idéer (Latour, Czarniawska, Erlingsdottir m.fl.).

Själva tekniken möjliggjorde något helt nytt, att man kunde lyssna på musik när man ville utan närvaron av musiker och, med viss begränsning för slitaget, hur många gånger som helst. Denna teknik i kombination med idén om att förmedla och sälja musik gav upphov till en ny idé, idén om skivbolaget som verksamhetsform. De som agerade för denna nya idé var både tekniken i sig och de människor som såg möjligheterna, både affärsmässigt, att tjäna pengar och konstnärligt, att få ut musik direkt till lyssnarna. De som inte såg dessa möjligheter var, om än inte motstånda- re, så åtminstone passiva. Varken musikförlagen eller konsertarrangörerna såg att de kunde ha tagit in denna nya idé i sin verksamhet. Tekniken i sig skapade inte de institutionella entreprenö- rerna men den utgjorde en möjlighet som de såg och tog tillvara på. Till att börja med var idén i första hand att sälja grammofoner. För att göra detta behövdes också musikinspelningar som mo- tiverade till köp av själva grammofonen. Idén var m.a.o. att med hjälp av musiken sälja den maskin som kunde spela upp den. Denna idé var grunden för företagsbildningen och därmed ock- så för hur branschstrukturen med ägandeförhållanden byggdes upp. Efterhand som grammofonerna blev vanligare, blev det istället i första hand själva grammofonskivan som såldes, men det krävdes entreprenörer med nya idéer för att göra denna transformering möjlig. Ett sådant exempel var Berliner som efter att han förlorat patentet också fick efterföljare. Denna idéöver- sättning tog dock ganska lång tid, inte minst beroende på t.ex. patentregler och strukturer som skapades i grammofonbolagets tidigaste skede, men kanske också eftersom man då närmade sig det område som tidigare dominerat musikhandeln - musikförlagen.

Dessa byggde på i princip samma idé, att sprida musik som skapats i ett exemplar till fler männi- skor i form av kopior via ett medium. I deras fall handlade det om tryckta noter, i skivbolagens fall om inspelade fonogram, men idén var densamma. När sedan nya format och t.ex. mikrofonen gjorde sitt inträde, tog man snabbt till sig dem och de nya möjligheter de gav istället för att motarbeta dem. Det förändrade inte grundidén med verksamheten, men visar däremot att idén nu hade börjat översättas till att i första hand sälja grammofonskivor med musik, inte grammofoner som kunde spela grammofonskivor. Att man såg till att sälja ut så mycket som möjligt av de gam- la inspelningarna innan man släppte de första inspelningarna med mikrofon, är väl närmast ett affärsmässigt beslut och inte ett försök att motarbeta den nya tekniken.

De som började med denna idé spred den efterhand till fler länder vilket också påverkade struktu- reringen av en bransch under uppbyggnad. Ägarstrukturerna tog ganska snabbt en form som vi än idag känner igen. Utländska, d.v.s. amerikanska, bolag etablerade sig i andra länder, däribland Sverige, med sina nya produkter och affärsmodeller. I varje land bildades dotterbolag med spår

Refräng – reflektioner om första versen

av såväl namn som arbetssätt. Först mot slutet av den första versen dök det första lilla svenska bolaget upp, utan att egentligen påverka struktureringen av det nya fältet så mycket.

Normativa processer, förklarar mera än de kognitiva varför människor agerade som de gjorde. För att kunna förstå det lyfts de normer och värderingar som ligger bakom händelserna fram. Dessa finns t.ex. i tidens samhällsdebatt och kan spåras i samhällsutvecklingen. De institutionella entreprenörerna i första versen var t.ex. en del av nybyggarandan och både påverkades av och bidrog till samhällsutvecklingen inom sitt fält. De tog sin plats i och blev en viktig, om än liten, del av samhällsstrukturen. Även om lönsamheten påverkades av finansiella kriser och första världskriget, fortsatte de att bygga sina företag och skapa organisationer som skulle bli förebilder för dem som kom efter. De som i seklets början startade de första grammofonbolagen i Sverige förtjänade att kallas institutionella entreprenörer eftersom de faktiskt startade en helt ny bransch och lade grunden till det som skulle bli en institutionaliserad form av musikföretagande, grammo- fonbolaget. De som startade dessa bolag var de som såg möjligheterna i, och var intresserade av, den nya tekniken. Men de ägdes fortfarande av internationella bolag och blev oftast delar av stora koncerner med intressen i förädlingskedjans alla led.

Dåtidens målgrupp var annorlunda mot nutidens, vilket framgår av exemplet med kringresande nothandlare som använde fonografinspelningar för att visa hur musiken skulle låta. Den inspelade musiken var ett marknadsföringsmedel för den produkt man sålde, noterna. Parallellen till hur musikvideon har använts alltifrån introduktionen på 80-talet är uppenbar. Man säljer inte själva videon utan använder den enbart för att marknadsföra CD:n med samma musik, trots att upple- velsen rimligen är större av kombinationen ljud och bild i en video än bara ljudet i en CD- inspelning. När fonografrullarna och grammofonskivorna kom möjliggjorde också de en helt ny princip för spridande av musik. Musiken kunde konsumeras utan närvaro av musiker. Detta födde en ny form av musikföretagande som riktade sig direkt till musiklyssnarna, grammofonbolaget och senare skivbolaget.

De nya funktioner som förklarar detta nya musikföretagande var inspelning, produktion och för- säljning direkt till musikkonsumenten. Med en annan syn på sin roll som musikförmedlare och musikhandlare kunde musikförlagen ganska enkelt ha inordnat handel med inspelad musik i sin verksamhet utan bildandet av denna nya form av musikföretagande. Rent principiellt skiljer sig inte inspelningen av musik från nedtecknandet av noter. Inte heller skiljer sig producerandet och mångfaldigandet från kopierandet och tryckningen av noterna. Även distributionen ut i butiker, eller med kringresande säljare var densamma. Dessutom var det ofta till samma butiker man rik- tade sig. De första skivbutikerna var oftast de bokhandlare som redan sålde noter. Det nya är att man riktade sig direkt till musiklyssnaren, till en konsument av musiken. Tidigare såldes noterna i detaljistledet till utövande musiker, inte till musiklyssnarna. Om musikförlagen från början hade betraktat musiklyssnarna som sina slutkunder hade inte heller detta utgjort någon principiell skillnad.

Tillkomsten av skivbolagen som musikföretagsform bygger på en föreställning om att den nya tekniken krävde en annan form än den redan existerande trots att inga rent rationella och funktio- nella krav talade för att skivbolagen egentligen behövdes. Ändå tog de ganska snart stor plats i det nya fält de var med om att skapa - musikindustrin. Föreställningen om vem som gjorde vad i detta fält skapade tydliga strukturer för både aktiva, konsumenter och samhället i stort. En för- klaring till att skivbolagen överhuvudtaget kom till är istället att musikhandeln, trots att den inte

Refräng – reflektioner om första versen

var så omfattande, vid denna tid var institutionaliserad med klara roller och funktioner och med normer som styrde vad man skulle ägna sig åt och hur. Det krävdes institutionella entreprenörer för att bryta detta tankemönster och det var dessa institutionella entreprenörer som skapade de första grammofonbolagen och sedan skivbolaget som musikföretagsform. Det var de som bröt de gamla strukturerna och skapade det nya fältet.

Den kanske mest avgörande orsaken till att grammofonbolagen överhuvudtaget kom till som nytt fenomen, var att bolagen bildades ur innovationen fonografen och senare grammofonen. Bolagen bildades ur patenten på den nya maskinen och utgick överhuvudtaget inte ifrån någon idé om vari själva förädlingen bestod, vilken typ av verksamhet det var. Därför såg man inte att det egentli- gen bara handlade om ett nytt sätt att sprida musik på, trots att t.ex. Berliner mycket tidigt såg parallellen när han förutspådde att avtalen med artisterna skulle komma att följa principerna i just förlagen. De ägarstrukturer som de första grammofonbolagen lade grunden till kom sedan att ut- göra mönster för nya bolag även efter att fokus hade flyttats från maskinen som spelade upp musik till de skivor som maskinen spelade upp.

Branschstrukturen var av naturliga skäl mycket oklar i början. Organisering i intressegrupper var en del av samhällsutvecklingen i stort där såväl arbetstagare som arbetsgivare och andra grupper organiserade sig. Från musikerförbundets bildande 1907 skulle det trots det dröja 40 år innan skivbranschen själva organiserade sig och anslöt sig till IFPI. Det talar för att man dessförinnan inte riktigt betraktade sig som en bransch, eller i vart fall inte hade behov av någon branschorga- nisation. Såväl förläggare som musikhandlare organiserade sig under 1920-talet medan skivbranschen av någon anledning avstod från detta trots att såväl musiker som upphovsmän or- ganiserade sig på sitt håll. Det var också en liten bransch, bestående av en handfull företag, i princip alla utlandsägda, vilket kan ha inverkat på organiseringsviljan. Jämfört med tidigare hade branschen, det som tidigare hette musikhandeln, utvidgats eftersom det nya fenomenet - skivbo- laget - hade tillkommit. De skulle komma att bli alltmer dominerande inte minst ekonomiskt, men än så länge upplevdes det inte vare sig av sig själva eller av andra som dominerande i fältet mu- sikindustrin.

Regulativa processer påverkades av och påverkade struktureringen av musikföretagandet och den nu ganska förändrade musikbranschen. De allra första företagen skapades dock i ett ganska oreglerat system, vilket gjorde att det var deras praktik som sedan fördes vidare även i de regel- verk som efterhand tillkom. De första grammofonbolagen kom tillsammans med den nya tekniken och båda fenomenen kom från utlandet. Därför blev också de första grammofonbolagen och skivbolagen utlandsägda. Hela principen för hur de skulle arbeta och vilka positioner de skul- le inte i musikbranschen importerades tillsammans med tekniken och de nya bolagen. Under dessa första år fanns inte heller någon branschorganisation för grammofonindustrin trots att det var i en tid av tillkomst av intresseorganisationer, inte minst i Sverige där både den fackliga och politiska arbetarrörelsen växte sig stark. Branschen företräddes istället av den dominerande aktö- ren Skandinaviska Grammofon AB som dessutom misslyckades i sitt uppsåt att stoppa den oönskade skrivningen av upphovsrätten som föreslogs i 1919 års utredning. Övriga delar av bran- schen fick dock sina företrädare under dessa första 30 år, där musikförläggareföreningens tillkomst 1928 kan bekräfta att de fortfarande hade en mycket stark ställning i branschen. Det var förlagskontrakt, inte skivbolagskontrakt, som också styrde fördelningen av fonogramintäkterna, de s.k. mekaniska rättigheterna.

Refräng – reflektioner om första versen

Tillkomsten av den utvidgade upphovsrätten mot slutet av perioden beskar därmed i viss ut- sträckning de ekonomiska villkoren för de nya musikföretagarna i skivbolagen, men inte alls i den utsträckning man hade befarat. Strukturerna i den nyskapade branschen, det nya fältet, på- verkades därför inte i någon större utsträckning av de regulativa processerna, men man kan tydligt se hur olika intressen här ställdes mot varandra. Samhällsintressena förenades med upp- hovsmännens intressen och skivbolagens intressen företräddes av en av dess främsta representanter. Musikförlagen verkar i denna strid i första hand ha stått på samma sida som upp- hovsmännen, men det är mera oklart hur de agerade här. Deras huvudsakliga verksamhet, nothandeln, var inte alls hotad av det nya fenomenet grammofonen så incitamentet för att agera var inte lika stort för dem som för grammofonbolagen. Däremot var tillkomsten av SKAP när- mast en direkt följd av undantagsreglerna i den nya upphovsrättslagen kombinerat med den nya teknikens landvinningar.