• No results found

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor 2006 2005

Offentligrättslig verksamhet

Centrala studiestödsnämnden 396 387

Läkemedelsverket 355 330

Patent- och registreringsverket 336 347

Bolagsverket 325 294

Summa offentligrättslig verksamhet 11 946 11 350 Uppdragsverksamhet

Banverket 2 908 2 413

Vägverket 2 546 2 549

Försvarets materielverk 1 133 277

Exportkreditnämnden 1 121 759

Statens institutionsstyrelse 1 108 1 005

Försäkringskassan 842 974

Lantmäteriverket 563 535

Skatteverket 471 327

Karolinska institutet 425 417

Försvarsmakten 411 489

Statens fastighetsverk 410 420

Affärsverk

Summa uppdragsverksamhet 25 071 23 360 Andra ersättningar

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 3 210 3 182

Exportkreditnämnden 1 714 3 096

Vägverket 758 701

Rikspolisstyrelsen 537 459

Statens jordbruksverk 225 149

Centrala studiestödsnämnden 157 165

Regeringskansliet 147 23

Skatteverket 146 220

Affärsverk

Statens järnvägar 10 59

Luftfartsverket 4 4

Sjöfartsverket 3 -

Övriga 1 038 1 090

Summa andra ersättningar 7 949 9 148

Total summa 44 966 43 858

Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som avgifter.

I noten indelas intäkterna beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Sammantaget ökade intäkterna med drygt två procent från 2005 till 2006.

Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k. tvingande avgifter, ska riksdagen ha beslutat att verksamheten ska bedrivas och att den ska vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offentligrättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Verksamheten styrs av bestämmelser i lag och förordning. En offentligrättslig avgift tas i regel ut för en verksamhet som en myndighet bedriver med ensamrätt inom landet. Till uppdragsverksamhet har hänförts samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga. Med uppdragsverksamhet avses i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Andra ersättningar är oftast intäkter utan motprestation.

Offentligrättsliga avgifter

De avgiftsintäkter som hänförts till offentligrättslig verksamhet ökade med cirka fem procent mellan 2005 och 2006. Totalt redovisar omkring 120 myndigheter offentligrättsliga avgifter vilka tas ut i en mängd verksamheter.

Skatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som kronofogdemyndigheterna tar ut.

Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som ska finansiera inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.

Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillverkare, yrkesförare och andra förare. Vägverket tar ut avgifter för tillstånd till typbesiktning av fordon och för att bedriva linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort samt för lärare vid och bedrivande av trafikskolor. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordonsskatt.

Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar.

Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga avgifter för stämningsmannadelgivning, passhantering, nationella ID-kort och ansökan och prövning av olika ärenden.

Luftfartsstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. registrering och övervakning av luftfartyg.

Avgifter tas också ut för utfärdande av elevtillstånd, certifikat, behörighetsbevis, tillstånd, auktorisering, övervakning och inspektion. Flygbolag som transporterar passagerare från en svensk flygplats betalar en avgift till Luftfartsstyrelsen. Dessutom hanterar Luftfartsstyrelsen en gemensam avgift för säkerhetskontroll av passagerare och bagage, GAS. Luftfartsstyrelsen startade sin verksamhet den 1 januari 2005 efter att två avdelningar, Luftfartsinspektionen och Luftfart och Samhälle brutits ut från Luftfartsverket.

Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut avgift för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalningen av studielånen.

Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära.

Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för patent- och varumärkesregistreringar.

Bolagsverket tar ut avgifter för bolagsregistreringar.

Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedsskapsavgifter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter s.k. provningsavgifter.

Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägsavgifter och passageraravgifter, redovisas som offentligrättsliga avgifter.

Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter.

Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifikat som offentligrättslig avgift.

Uppdragsverksamhet

De avgiftsintäkter som hänförts till uppdragsverksamhet ökade med sju procent mellan 2005 och 2006.

Cirka 200 myndigheter bedriver sådan avgiftsbelagd verksamhet.

Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Dessutom bedrivs konsultverksamhet inom bland annat projektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m. De ökade avgiftsintäkterna mellan 2005 och 2006 på 495 miljoner kronor kan främst hänföras till stora entreprenaduppdrag åt kommuner avseende järnvägsstationer i anslutning till byggandet av järnvägstunnlar i Malmö och Stockholm. Under 2006 har även en ökning av intäkter av elförsäljning skett.

Den största delen av Vägverkets uppdragsverksamhet består av produktion som omfattar projektering, byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vidare ingår exempelvis försäljning av information ur bilregistret.

Försvarets materielverks uppdragsverksamhet omfattar försäljning av materiel, utbildning, sålda tjänster samt försäljning av provverksamhet.

Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) skall täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och

premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Ökningen på 362 miljoner kronor avser främst ökade premieintäkter.

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lagen om vård av missbrukare) och särskilda ungdomshem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag ska finansieras med avgifter från kommuner.

Försäkringskassans avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från AP-fonden för administration av inkomstgrundad ålderspension.

Lantmäteriverkets avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.

Skatteverket ersätts från AP-fonden för administration av uppbörd av avgifter till ålderspensionssystemet.

Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning.

Försvarsmakten har bland annat avgiftsintäkter från extern transport- och verkstadsverksamhet samt intäkter från försäljning av reservmateriel.

Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten.

Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag (balansansvariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (förbrukning) så att dessa balanserar varandra. Svenska kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultaträkning. Den ekonomiska regleringen baseras till stor del på marknadspriset på el vilket varit markant högre. Intäkterna var 957 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.

Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser och uthyrning av lokaler.

Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde.

Andra myndigheter som har stora intäkter från uppdragsverksamhet är t.ex. universitet och högskolor som får avgiftsintäkter genom att bedriva uppdragsutbildning och uppdragsforskning.

Andra ersättningar

Intäkter avseende andra ersättningar minskade med 13 procent mellan 2005 och 2006. Den största minskningen avser Exportkreditnämnden.

De andra ersättningar som här redovisas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen omfattar huvudsakligen finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor. Dessa ska enligt lagen om

arbetslöshetskassor för varje medlem till staten betala en avgift för finansiering av statens kostnad för utbetalda arbetslöshetsersättningar.

Exportkreditnämndens (EKN) andra ersättningar avser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor. Exportkreditnämndens minskning av andra ersättningar beror på lägre förtidsbetalningar av fordringar på andra länder.

Vägverkets andra ersättningar avser ersättningar från framförallt kommunsektorn för utförda arbeten på icke statliga vägar.

Rikspolisstyrelsens andra ersättningar avser i huvudsak böter.

Statens jordbruksverk redovisar ersättning vid försäljning av jordbruksprodukter i offentlig lagring.

Centrala studiestödsnämnden redovisar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan skapas ett återkrav.

Regeringskansliets ökning av andra ersättningar med 124 miljoner kronor beror på medel från avslutning av baltiska fonder som inlevererats till inkomsttitel.

Skatteverkets andra ersättningar avser bl.a. böter.