Intäkter av bidrag

I dokument Rapport Underlag till årsredovisning för staten :10 (sidor 49-57)

Noter till resultaträkningen

Not 3 Intäkter av bidrag

Miljoner kronor 2009 2008

AP-fondsmedel 13 466 -

EU-bidrag Statens jordbruksverk

- gårdsstöd och djurbidrag 7 256 7 163

- miljöstöd m.m. 1 721 1 978

- övriga stöd 452 766

Summa Statens jordbruksverk 9 429 9 907

Tillväxtverket - bidrag från EG:s regionalfond perioden 2007-2013 1 340 -

Banverket - bidrag till transeuropeiska nätverk 332 215

Rådet för Euopeiska Socialfonden i Sverige

- bidrag från EG:s socialfond period 2007-2013 256 195 - övirga bidrag från EG Euopeiska fonden för integration

av tredjelandsmedborgare 14 -

Övriga EU-bidrag 1 442 2 494

Summa EU-bidrag 12 813 12 811 Erhållna bidrag vid universitet och högskolor

(exlusive EU-bidrag) 5 084 4 519

Försäkringskassan - assistansersättning 4 186 3 856

- underhållsstöd 1 599 1 699

Erhållna bidrag vid övriga myndigheter 2 217 2 724

Total summa 39 365 25 609

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer.

Bidragsintäkterna har totalt sett ökat med 13,7 miljarder kronor.

Ökningen av bidragsintäkterna beror till största delen på att för första gången på många år redovisas fondsmedel med nästan 13,5 miljarder kronor. Posten AP-fondsmedel är en nettopost vilken utgörs av skillnaden mellan de medel som löpande erhålls från Allmänna pensionsfonden vid utbetalning av ålderspensioner och

inbetalda pensionsavgifter som överförts till AP-fonden. Ålderspensionssystemet finansieras i första hand med ålderspensionsavgifter från arbetsgivare samt allmänna pensionsavgifter. Fram till 2008 översteg avgifterna pensionsutbetalningarna och nettot redovisades som en transferering till ålderspensionssystemet (jfr not 4). För 2009 täcker inte avgifterna pensionskostnaderna vilket gör att medel från AP-fondens avkastning används.

Bidragen från var lika stora som 2008. Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU och dessa intäkter minskade totalt med 0,5 miljarder kronor. Det är främst den del av bidragen som sammanställts som övriga stöd som minskat. Av de totala intäkterna från EU redovisas 1,2 miljarder kronor av Tillväxtverket vilket avser bidrag från EG:s regionalfond perioden 2007-2013. Bidragen vidareförmedlas inom Sverige och syftar till att främja innovationer, förnyelse och entreprenörskap.

Banverket redovisar 0,3 miljarder kronor, vilka avser bidrag till Traneuropeiska nätverk m.m. det vill säga utbyggnaden av den svenska delen. Av dessa avser nästan 0,2 miljarder kronor Citytunneln i Malmö och nästan 0,1 miljard kronor västra stambanan/södra stambanan. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF-rådet) administrerar bidrag från EG:s socialfond period 2007-2013, i år redovisas en intäkt med nära 0,3 miljarder kronor.

Redovisningen av bidragen från EU är periodiserad, dvs. intäkten redovisas under det år den är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen på inkomsttitlar.

Av bidragsintäkterna från EU är 11,2 miljarder kronor sådana medel som i allt väsentligt bruttoredovisas på statsbudgeten och är hänförliga till den fleråriga budgetramen 2007-2013. En mer utförlig beskrivning lämnas i

räkenskapssammanställningen i kapitlet Avgifter till och bidrag från EU.

Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga.

Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna belopp för universitet och högskolor utgör nästan 0,9 miljarder kronor av övriga EU-bidrag i

sammanställningen bidrag till universitet och högskolor.

Not 4 Transfereringar

Miljoner kronor 2009 2008

Socialförsäkring 457 535 438 751 Allmänna bidrag till kommuner 124 824 120 734

Arbetsmarknad 49 980 40 106

Bistånd och andra internationella bidrag, migration 35 214 33 769 Överföring till premiepensionssystemet 27 138 27 546 Utbildning, studiestöd 22 477 22 130 Avgiften till Europeiska gemenskapen 18 769 31 080 Nettoöverföring till AP-fonderna - 3 542

Övrigt 53 636 49 881

Summa 789 573 767 539

Transfereringar

Miljoner kronor

Transfereringar till hushåll

inkl. hushållens övriga organisationer Socialförsäkring (Försäkringskassan)

Ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten 217 441 199 249

Premiepensioner 1 682 825

Ersättning vid ålderdom 42 305 42 591 Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 90 268 94 035 varav sjukpenning och rehabilitering m.m. 19 790 23 442 varav aktivitets- och sjukersättning 60 634 61 564 Stöd till personer med funktionsnedsättning 21 975 20 058 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 61 597 60 409 Summa socialförsäkring till hushåll 435 268 417 167

Arbetsmarknad

Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 29 597 20 259

varav Arbetsförmedlingen 19 304 13 521

varav Försäkringskassan 10 293 6 738

Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga kostnader,

Arbetsförmedlingen 2 521 1 887

Övrigt arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 2 139 2 215 Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 2 850 1 053

Summa arbetsmarknad till hushåll 37 107 25 414

Utbildningspolitik

Studiestöd , Centrala studiestödsnämnden 14 298 13 021 Återföring av reservation för förluster i utlåningsverksamheten,

Centrala studiestödsnämnden -2 441 -651 Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 3 255 3 182 Bistånd m.m., migration och integration

Bistånd och andra internationella bidrag (bidrag till organisationer), Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete 2 996 3 006

Migrationsverket 1 148 1 347

Nettoöverföring till premiepensionssystemet 27 138 27 546

Övrigt 13 681 11 814

Summa transfereringar till hushåll 532 450 501 846 Transfereringar till företag

Arbetsmarknad

Lönebidrag och Samhall m.m., Arbetsförmedlingen 4 968 9 383 Lönebidrag och Samhall m.m., Kammarkollegiet 4 405 - Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m., Arbetsförmedlingen 907 844

Anställningsstöd, Skatteverket 15 171

Summa arbetsmarknad till företag 10 295 10 398 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m.,Statens jordbruksverk 11 610 11 751 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare,

Kammarkollegiet 2 093 1 982

Räntebidrag m.m., Boverket 1 154 1 314 Bidrag till kultur m.m., Kammarkollegiet 1 341 1 286 Forskning och utveckling m.m.,Verket för innovationssystem 1 007 1 217 Regional utveckling, Tillväxtverket/NUTEK 1 441 1 378 Regionala tillväxtåtgärder m.m., Länsstyrelserna 534 652

Trafikupphandling, Rikstrafiken 857 1 097

Miljöpolitik, Naturvårdsverket 807 669

Kultur, Statens kulturråd 552 445

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Mynd för kvalificerad

yrkesutbildning 351 518

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Mynd för yrkeshögskolan 253 -

Mediefrågor, Presstödsnämnden 678 635

Transportpolitik, Banverket 197 171

Övrigt 3 633 3 094

Summa transfereringar till företag 36 803 36 607 Transfereringar till kommuner

Allmänna bidrag till kommuner

Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket 44 008 43 671 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 2 808 2 259 Kommunalekonomisk utjämning till kommuner, Skatteverket 57 101 54 826 Kommunalekonomisk utjämning till landsting, Skatteverket 20 907 19 978 Summa allmänna bidrag till kommuner 124 824 120 734

Bidrag till landsting för influensapandemin, Skatteverket 1 000 - Socialförsäkring (Hälso- och sjukvårdspolitik), Bidrag till

läkemedelsförmånerna m.m., Socialstyrelsen 22 267 21 584 Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och sjukvårdpolitik),

Försäkringskassan 1 506 1 042

Arbetsmarknadspolitik

Anställningsstöd m.m. till kommuner och landsting,

Skatteverket -13 1 509

Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 2 591 2 785 varav: Lönebidrag och Samhall m.m. 2 148 2 150 Summa arbetsmarknadspolitik till kommuner 2 578 4 294 Skolverket:

Maxtaxa i barnomsorgen, 3 657 3 657

Statligt stöd till vuxenutbildning 341 132 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 530 377

Övrigt, Skolverket 744 430

Summa Skolverket till kommuner 5 272 4 596 Migration, Migrationsverket 6 953 7 126 Ersättning vid sjukdom och handikappp, Försäkringskassan 1 808 1 211

Övrigt 8 975 9 789

Summa transfereringar till kommuner 175 183 170 376 Transfereringar till utlandet

BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 18 741 21 960 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket -4 305 4 323

Storbritanniens budgetreduktion, Kammarkollegiet 481 437 Tullavgift, Tullverket 3 431 3 577

Jordbrukstull,Tullverket 446 617

Jordbruksavgifter, Statens Jordbruksverk -25 166 Avgiften till Europeiska gemenskapen 18 769 31 080

Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för

internationellt utvecklingssamarbete 12 502 11 294 Bistånd och andra internationella bidrag, Regeringskansliet 11 615 10 996

Övrigt 2 251 1 798

Summa transfereringar till utlandet 45 137 55 168 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet

Överföring till AP-fonderna - 3 542 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet - 3 542 Total transfereringar 789 573 767 539

Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statsbudgeten.

Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation.

Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner, utlandet samt

ålderspensionssystemet. Hushåll innefattar enskilda personer och ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt

premiepensionssystemet.

Med socialförsäkring avses i princip transfereringar som hanteras av Försäkringskassan. Utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning samt vissa stöd till personer med

funktionsnedsättning. Dessutom ingår bidrag till landsting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen.

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 22 miljarder kronor mellan 2008 och 2009 men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar.

Transfereringar till hushåll

Transfereringar till hushåll har under 2009 ökat med 31 miljarder kronor netto.

De transfereringar som redovisas avser utbetalningar exklusive statlig

ålderspensionsavgift. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14 procent 2009) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Statlig ålderspensionsavgift ingår i statsbudgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Nettoöverföringen till

premiepensionssystemet var 28,8 miljarder kronor 2009, endast 0,4 miljard mer än 2008 eftersom utbetalda premiepensioner ökar. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll.

Transfereringar till hushåll avseende socialförsäkringen ökade med 18,1 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 18,2 miljarder kronor eller 9,1 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutvecklingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för det inkomstindex som används i ålderspensionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension. Stöd till personer med

funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnad för

assistansersättning och ökade med 1,9 miljarder kronor eller 9,6 procent (se vidare avsnittet Realekonomisk fördelning av statsbudgeten i statsbudgetens utfall). De ökade kostnaderna för assistansersättning beror dels på att fler personer beviljas ersättning, dels på att fler assistanstimmar beviljas per person.

Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna för arbetsmarknad ökat med 11,7 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har ökat med 5,8 miljarder kronor och aktivitetsstöd har ökat med 3,6 miljarder kronor. Arbetslösheten i december 2009 var 8,6 procent, en ökning med 2,2 procentenheter jämfört med december 2008.

Ersättning vid ålderdom har minskat med 0,3 miljarder främst till följd av att antalet personer med garantipension minskar och att antalet personer med inkomstgrundad ålderspension ökar.

Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor eller 16 procent 2009 vilket förklaras av att antalet sjukfall har fortsatt minska och sjukfallens längd blivit kortare. Sjuk- och aktivitetsersättningen minskade med 0,9 miljarder kronor eller 1,5 procent. Antalet personer som uppbär ersättningen hade i december minskat med 6,2 procent jämfört med december 2008.

Minskningen förklaras av att inflödet till sjukersättning minskar i takt med att antalet långtidssjukskrivna minskar och att fler personer lämnar sjukersättningen för

ålderspension. Dessutom bidrar omfattande regeländringar, bland annat att

tidsbegränsad sjukersättning avskaffas. I december 2009 var ohälsotalet det lägsta på 10 år.

Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade

föräldraförsäkringen med en miljard kronor medan kostnaderna för barnbidragen minskade något. Antal uttagna dagar i föräldraförsäkringen har ökat med 1,2 procent jämfört med 2008. Andelen föräldradagar uttagna av män har ökat från 21 till 22 procent 2009 och detta har bidragit till att medelersättningen per dag är högre än 2008.

Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet numera i nationalräkenskaperna ses som en del av hushållssektorn (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).

Beloppet avser de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga

ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (1,7 miljarder kronor), vilka ingår i utbetalda

ålderspensioner.

Transfereringar till företag

Transfereringar till företag har under 2009 ökat marginellt med 0,2 miljarder kronor.

Transfereringar finansierade med EU-medel för programperioden 2007–2013 uppgår till 11 075 miljoner kronor. Dessa avser till allra största delen transfereringar till företag men även till hushåll och kommuner. Av beloppet avser 9 429 miljoner kronor gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. där medlen betalas ut av Statens jordbruksverk.1 341 miljoner kronor avser regional utveckling och betalas ut av Tillväxtverket (i början av 2009 av Verket för näringslivsutveckling).

Transfereringar till kommuner

Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 4,8 miljarder kronor.

De allmänna bidragen till kommuner ökade med 4 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet.

Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13,2 miljarder kronor redovisas under anslaget för

kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbudgeten. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på

statsbudgetens inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattpliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar

kommunbidragen och skatteintäkterna på statsbudgeten med 44 miljarder kronor 2009. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både

transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 57 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2009.

Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har ökat med 3,2 miljarder kronor. Anslagsnivån höjdes för 2009 med knappt 2,3 miljarder vilket främst avser justeringar för det höjda grundavdraget för pensionärer samt utvidgningen av det nationella vaccinationsprogrammet. Bidrag till

influensapandemin förklarar en ökning på 1 miljard kronor.

Bidrag för läkemedelsförmånerna har ökat med 0,7 miljarder kronor och till tandvårdsförmåner med 0,5 miljarder kronor.

På arbetsmarknadsområdet har anställningsstöd i form av nedsättningar av skatter minskat med 1,5 miljarder kronor. Bidrag till kommunerna inom Skolverkets område ökade med 0,7 miljarder bl.a. avseende stöd till vuxenutbildningen. Ersättning vid sjukdom och handikapp bland annat avseende rehabiliteringsgarantin inom hälso- och sjukvården har ökat 0,6 miljarder kronor.

Transfereringar till utlandet

Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen minskat med 12,3 miljarder kronor. Avgiften redovisas här periodiserat till skillnad mot

redovisningen på statsbudgeten. Den mervärdesskattebaserade avgiften är 8,6 miljarder kronor lägre och den BNI-baserade avgiften är 3,2 miljarder kronor lägre än 2008. Minskningen beror främst på att ett nytt system för medlemsländernas avgifter har börjat tillämpas 2009, vilket ger Sverige lägre avgifter jämfört med tidigare system. Systemet gäller dessutom retroaktivt från 2007, vilket gör att Sverige i år har fått en återbetalning av tidigare inbetalda avgifter 2007-2009. Under 2009 återbetalades 3,2 miljarder kronor avseende 2007 och 3,4 miljarder kronor avseende 2008. Förutom detta återbetalades 1,8 miljarder kronor till Sverige från överskott i EG:s budget för 2008.

Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Sida och Regeringskansliet ökade med 1,2 respektive 0,6 miljarder kronor.

Nettoöverföring till AP-fonderna

Någon nettoöverföring av inbetalda pensionsavgifter till AP-fonderna har inte skett 2009. Det beror på att för första gången på många år var pensionsutbetalningarna större än avgifterna. Posten är en nettopost vilken utgörs av skillnaden mellan de medel som löpande erhålls från Allmänna pensionsfonden vid utbetalning av ålderspensioner och inbetalda pensionsavgifter som överförts till AP-fonden.

Ålderspensionssystemet finansieras i första hand med ålderspensionsavgifter från arbetsgivare samt allmänna pensionsavgifter. Fram till 2008 översteg avgifterna pensionsutbetalningarna och nettot redovisades som en transferering till

ålderspensionssystemet. För 2009 täcker inte avgifterna pensionskostnaderna vilket gör att medel från AP-fondens avkastning används och redovisas som intäkt av bidrag i statens resultaträkning (jämför not 3).

I dokument Rapport Underlag till årsredovisning för staten :10 (sidor 49-57)