Dahlberg och Segesten (2010) skriver om vikten av att vårdaren tar ansvar och ser till att utveckla en vårdande relation med patient och närstående. Denna studie bekräftar att bemötande från vårdaren spelar en stor roll för hur föräldrarna upplevde den vårdande relationen. Det var viktigt för föräldrarna att den personliga relationen till vårdarna var bra för att skapa ett förtroende och en bra upplevelse hos föräldrarna. Där var samtalen viktiga, på vilket sätt vårdpersonalen talade till föräldrarna och om de motiverade dem till att vara mer involverad i barnens vård. Det var viktigt att vårdpersonal stöttade i hur föräldrarna skulle kunna hjälpa sina barn på bästa sätt. Föräldrarna kände sig ofta maktlösa och skärrade över situationen av att ha sitt barn vårdat på en intensivvårdsavdelning och detta kunde medföra en känslighet för bemötandet från personalen. Föräldrarna läser av personalens kroppsspråk, tonläge och hur de framför ett samtal. Om personalen visade frustration eller var kort i tonen så kunde det kännas mycket obehagligt för föräldrarna. De uttryckte även en maktlöshet i att de inte ville ha en konflikt med vårdpersonalen då de trots allt hade hand om deras sjuka barn. När den vårdande relationen var bra och föräldrarna kände ett förtroende för vårdpersonalen så kunde det istället medföra en känsla av trygghet och tillit. Samtliga föräldrar uttryckte en tillit till personalens kunskap och kvalifikationer att ta hand om deras barn. Det fanns aldrig någon rädsla bland föräldrarna för att personalen skulle felbehandla. Föräldrarna berättar även att de uppskattar när de blir påhejade av personalen och att de ger uttrymme för föräldrarna att vara med i de dagliga omvårdnadsarbetet. Detta gav en positiv och upplyftande känsla hos föräldrarna.
Upplevelsen av planeringsboken
Som i tidigare studier så visades det även i vår studie att det finns ett behov av ett mer strukturerat sätt att kommunicera. Föräldrarna upplevde att det skulle vara positivt att ha ett sådant verktyg som planeringsboken, inte bara för att ha mer kontroll och uppleva mer makt som förälder men även för att kunna ha det som hjälpmedel för att komma ihåg frågor eller
funderingar som de hade (Champagne et al., 2012, s. 257). De skulle även uppskatta att få
förmedla den kunskap och det som de känner till om sina barn som är viktigt för dem och barnet till vårdpersonalen. Att känna att det är välkommet med frågor och att det ges utrymme för föräldrarna att beskriva sina barns så som de ser dem kan både öka tryggheten för föräldrar men även patientsäkerheten. Som den amerikanska studien visar har deras bok varit uppskattad av både personal och föräldrar men det går inte riktigt att jämföra med vår studie då den inte är tillräckligt omfattande och inte har involverat vårdpersonalens perspektiv. För att verkligen komma fram till om detta skulle kunna vara något positivt och något som skulle behövas i svensk barnintensivvård hade det krävts att planeringsboken implementerades i verksamheten först och att föräldrarna samt vårdpersonalen var insatta i detta system.
SLUTSATS
Studien visar på hur stort informationsbehov som finns hos föräldrar till barn vårdade inom svensk intensivvård. Den visar också hur viktigt det är att föräldrarna upplever
kommunikationen med vårdarna som god. Detta kan påverka upplevelsen av vården och bidra till ökat förtroende, trygghet och hoppfullhet. Det visade sig också att kommunikationen och
bemötandet från vårdarna kunde bidra till ökad delaktighet från föräldrarna i vårdandet av deras barn. Det visade sig också att föräldrarna i de situationer då de upplevde sig sämre bemötta av vårdarna i större utsträckning upplevde frustration och ökad oro. Delaktigheten i vården
minskade även i dessa situationer. Studien visar också att föräldrarna ställer sig positiva till det instrument som planeringsboken skulle kunna vara. De visade sig att de såg vinster i både
kommunikationen med vårdpersonalen och att de trodde sig känna en större kontroll och trygghet i och med användadet av en planeringsbok. Underlaget i denna studie är för litet för att fullt ut kunna jämföras med tidigare internationella studier. Men den skulle kunna bidra som en grund till ytterligare studier i ämnet. Både större studier som utgår från föräldrarnas perspektiv, men även
studier för att undersöka eventuella vinster med en planeringsbok ur intensivvårdssjuksköterkans perspektiv är önskvärda.
REFERENSER
Agarwal S., Frankel L., McMillan A., Sharek J. P. & Tourner S. (2008). Improving
communication in a pediatric intensive care unit using daily patient goal sheets. Journal of
Critical Care, (23), ss. 227-235.
Aldridge, Michael D. (2005). Decreasing Parental Stress in the Pediatric Intensive Care Unit - One Unit’s Experience. Critical Care Nurse. 25(6), ss. 40-50.
Andersson S.O., Red. Bjöörn F. (2013). Mötet och samtalet. Kommunikation - Samtal och
bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur AB
Bakken, S. (1996). Barn på sykehus: foreldrenes opplevelser og reaksjoner : en studie om hvordan det oppleves å være foreldre til et alvorlig sykt barn innlagt på sykehus. Universitet i Oslo, 1997. Institutt for sykepleievitenskap.
Carnevale F. A. (1990). A description of stressors and coping strategies among parents of critically ill children-a preliminary study. Intensive Care Nursing (6), ss 4-11
Champagne, M., T., Frush, K., Hueckel, R., Relf, M., Thornlow, D. & Turner, K. (2012). Implementation of the Josie King Care Journal in a Pediatric Intensive Care Unit – A Quality Improvement Project. Journal of Nursing Care Quality, 28(3), ss. 257-264.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Duivenvoorden J. H., Hazelzet A. J., van Goudoever B. J. & Latour M. J. (2009). Construction of a parent satisfaction instrument: Perceptions of pediatric intensive care nurses and physicians.
Journal of Critical Care, 24, ss. 255-266.
Elo S, Kyngäs H (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing,
Volume 62, (1), ss 107–115.
Fredriksson L. (2003). The caring conversation. Akademisk avhandling. Åbo Akademi
Fredriksson L., Red. Wiklund-Gustin L., Bergbom I. (2012). Vårdande
Kommunikation. Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik.Studentlitteratur: Lund
Jackson, K. & Wigert, H. (2013) Familjecentrerad neonatalvård. Lund:Studentlitteratur.
Jane Foster M., Whitehead L., Maybee P & Cullens V. (2013). The Parent´s, Hospitalized Child´s, and Health Care Providers´ Perceptions and Experiences of Family Centered Care Within a Pediatric Critical Care Setting: A Metasynthesis of Qualitative Research. Journal of
Family Nursing. 19(4) ss. 431-468.
Kvale. S, Brinkmann S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur AB
Latour M. J., van Goudoever B.J., Schurmaan B.E., Albers M.J.I.J, van Dam N.A M., Dullart E., van Herde M., Verlaat C.W.M., van Vaught E.M & Hazelzet A.J. (2011). A qualitative study exploring the experiences of parents of children admitted to seven Dutch pediatric intensive care units. Intensive Care Med. (37), ss 319-325.
Medland. JJ, Jacqueline. J, Ferrans & Estwig. C (1998). Effectiveness of a structured
communication program for family members of patients in an ICU. American Journal of Critical
Care. 7(1) ss. 24-29.
Meyer EC, Snelling LK & Myren-Manbeck LK (1998). Pediatric intensive care: the parents’ experience. AACN Clin Issues. 9(1) ss. 64-74.
Neal. A, Frost. M, Kuhn. J, Green. A, Gance-Cleveland. B & Kersten R (2007). Family centered care within an infant-toddler unit. Pediatric Nursing. 33(6) ss. 481-485.
Newton, M.S. (2000). Family-centered care: Current realities in parent participation. Pediatric
Nursing. 26(2), 164-169.
Notter, Lucille E. & Hott, Jacqueline Rose (1996). Forskningsmetodik inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur
Polit, Denise F. & Beck, Cheryl Tatano (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 9.ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins
Rosengren, K-E. (2015). Kommunikation. Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommunikation [2015-12-07]
Sandman L, Kjellström S (2013). Etikboken-Etik för vårdande yrken. Lund. Studentlitteratur AB.
Svenska Akademin. Svenska akademins ordlista över svenska språket (2006) Svenska Akademin: Stockholm
Wigert, H. (2008). Föräldrars delaktighet i sitt barns vård vid neonatal intensivvård (2008). Avhandling för doktorsexamen, Sahlgrenska akademin av Göteborgs universitet.
Wigert, H., Johansson, R., Berg, M. & Hellström, A.L. (2006). Mothers’ experiences of having their newborn child in a neonatal intensive care unit.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20(03), ss. 35-41.
Wong, Pauline, Liamputtong, Pranee, Koch. Susan & Rawson, Helen (2015). Families’ experiences of their interactions with staff in an Australian intensive care unit (ICU): A qualitative study. Intensive and Critical Care Nursing. 31 ss. 51-63.
Ygge B-M & Arnetz J (2004). A Study of Parental Involvement in Pediatric Hospital Care: Implications for Clinical Practice. Journal of Pediatric Nursing. 19 (3) ss. 217-223.