4. Teoretisk referensram och tidigare forskning
7.2 Internrevisionens kärnvärde
Majoriteten av respondenterna förklarar att internrevision är en funktion som har utveck- lats väldigt mycket under de senaste 10–15 åren, bland annat har man gått från att vara de som tolkar regler till att istället vara de som kontrollerar att implementeringen av dessa skett på rätt sätt. Fem av respondenterna menar att internrevisionens funktion har gått från att granska småfel och detaljer till att idag granska processer och vara ett stöd i verksamhe- ten. Xiangdons (1997) definition av internrevision där han menar att dess uppgift är att
51
internt granska verksamheten stämmer därmed överens med respondenternas beskrivning av funktionen för 10–15 år sedan. Arwinges (2019) beskrivning som är mer aktuell verkar bättre spegla dagens internrevisorer då han bland annat förklarar att funktionens kärnupp- drag är att försäkra styrelsen och chefer om att risker sköts på ett effektivt sätt samt att vär- deskapande är en självklar del av dess huvuduppdrag. Det märks en skillnad i beskrivning- en av internrevisionens roll mellan Xiangdong (1997) som mer riktar in sig på att internt granska verksamheten vilket kan kopplas till internkontrollen på bankerna som responden- terna menar att internrevisorerna gjorde förr, men inte längre. Brody och Lowe (2000) beskriver denna utveckling där de förklarar att internrevisionens roll har gått från att en- bart granska företaget till att numera ge rådgivning och vara värdeskapande. Brody och Lowes (2000) beskrivning av hur rollen har utvecklats är likt det respondenterna beskriver, men enligt den empiriska undersökningen har rollen utvecklats ännu mer till att vara en säkerhet och ett stöd i verksamheten. Det är logiskt att funktionens roll har utvecklats från dess att Brody och Lowe (2000) gjorde sin studie eftersom det är 20 år sedan och respon- denterna menar att mycket hänt under de sista 10–15 åren, framförallt efter den senaste finanskrisen. Luburic, Perovic och Sekulovic (2015) förklarar att internrevisionen har som uppgift att granska effektiviteten i företagets styrning, riskhantering och internkontroll vilket liknar respondenternas förklaring av funktionens roll. Ju nyare studien är desto mer lik är det respondenternas bild av internrevisionens kärnuppdrag idag och den utveckling som gjorts. Att internrevisionen utvecklats till att bli en säkerhet och ett stöd i verksamhe- ten liknar Arwinges (2019) definition, men dessa egenskaper bör få ännu mer uppmärk- samhet när det kommer till internrevisionens kärnuppdrag.
7.2.2 Internrevisionens kärnuppdrag
Enligt Corten, Steijvers och Lybaert (2017) förklaras revision utifrån agentteoretiska reso- nemang som en av dem bidragande faktorerna till att skydda företaget mot de intressen som olika grupper har inom organisationen. Då alla parter inom företaget agerar utifrån ett egenintresse menar Adams (1994) att aktieägarna försöker hitta metoder där de kan över- vaka så att inte cheferna agerar utifrån det som maximerar deras nytta bäst utan har företa- gets långsiktiga välfärd i åtanke. Den empiriska undersökningen indikerar att internrevi- sionen har en stor roll när det kommer till att motverka den asymmetriska information som kan uppstå. Tre av respondenterna förklarade alla i detalj att internrevisionen är styrelsens verktyg att övervaka verksamheten med och se till så att ledningen tillser med tillräckliga rutiner samt regler som ska efterföljas. Styrelsen tillsätts av aktieägarna och därför blir in- ternrevisionen ett sätt för aktieägarna att kontrollera så att ledningen och cheferna på ban- ken faktiskt efterföljer de regelverk och rutiner som finns och inte enbart fokuserar på att till exempel bara tjäna pengar här och nu. Det är även viktigt att tänka på långsiktigt värde- skapande vilket bland annat Rappaport (2006) argumenterar för. Cheferna på banken skul-
52
le till exempel kunna öka omsättningen i banken genom att göra affärer som går emot upp- satta regelverk för att öka resultatet på kort sikt, men på lång sikt skulle det kunna leda till stora sanktioner från Finansinspektionen som belastar hela bankens ekonomi om flera år. Agentteorin berör externrevision i större utsträckning om man ser till Adams (1994) och Corten, Steijvers och Lybaert (2017) studier, men enligt den empiriska undersökningen i denna studie kan internrevision fylla en stor funktion när det kommer till agentteoretiska förhållanden i banker. Corten, Steijvers och Lybaert (2017) menar att kostnaderna som ägarna avsätter åt internrevision kan ses som en granskningsåtgärd från ägarna för att skydda dess ekonomiska intressen. Genom dem kärnuppdrag som internrevisionen har kan därför funktionen, som styrelsens verktyg, vara med och granska så att verksamheten sköts på rätt sätt. Respondent B förklarar att om styrelsen till exempel känner sig osäker på ett område kan den be internrevisionen granska det för att säkerställa att regelverket efterföljs. Corten, Steijvers och Lybaert (2017) resonemang om att efterfrågan på revision har en di- rekt koppling till nivån av agentproblem i företaget får inget belägg av den empiriska un- dersökningen, utan i banker är det framförallt riskerna som avgör efterfrågan på revision utifrån respondenternas förklaringar. Därmed finns det ingen koppling mellan efterfrågan på revision och nivån av agentproblem i banker, utan det är nivån på riskerna som avgör detta enligt den empiriska undersökningen. Ju större bank, desto mer risk och därmed större efterfrågan på internrevision. Adams (1994) beskrivning av att agenten intresserar sig för internrevision för att visa ägarna att de agerar ansvarsfullt är inget som styrks av den empiriska undersökningen då en internrevisionsfunktion är ett krav för banker och denna enligt respondenterna är styrelsens verktyg. Internrevision i banker kan skilja sig från in- ternrevision i andra företag då funktionen är ett krav på bankerna. Vidare är banken väldigt regelstyrd vilket gör funktionen till styrelsens verktyg att övervaka verksamheten med. De kärnuppdrag som internrevisionen har är enligt respondenterna följande:
Kontrollera att verksamheten följer uppsatta regler och rutiner Minska risker och höja graden av regelefterlevnad
Skapa en trygghet hos kunderna att banken sköts enligt dem lagar och paragrafer som finns
Säkerställa att banken har en ändamålsenlig internkontroll
Att med sin goda omvärldsbevakning granska hur banken uppfyller regelverk Säkerställa rapporteringen
Säkerställa ordning och reda ur ett regelverksperspektiv
Internrevisionens kärnuppdrag som respondenterna i den empiriska undersökningen fram- ställt är likt det tidigare studier har fastställt, dock med vissa skillnader. Den största skill- naden är att det i den empiriska undersökningen betonas att internrevisionen är styrelsens
53
verktyg vilket berörs av tidigare studier, men inte som det huvudsakliga kärnuppdrag som det faktiskt är.
7.2.3 Intern eller outsourcad internrevision
Två utav sex av respondenterna (A och D) förklarade att banken de arbetar på har en egen funktion för internrevision. Fyra utav bankerna (bankerna där Respondenterna B, C, E och F arbetar) har outsourcat sin internrevision till ett externt bolag. Respondent F förklarar att de har haft en egen funktion för internrevision tidigare, men att de nyligen outsourcat funk- tionen. Adams (1994) förklarar att företag som outsourcar sin internrevision tappar lojalite- ten samt kunskaperna kring det egna företaget. Respondenterna C och D är inne på samma spår och förklarar att med en egen funktion för internrevision har man bättre insyn i före- taget och exempelvis dess kultur vilket därför gör att man kan fånga upp risker på ett helt annat sätt. Adams (1994) förklarar vidare att företag som verkar i en mer komplicerad miljö oftare väljer att behålla sin internrevision till skillnad från företag i en mindre komplex miljö. I denna studie är alla företagen som undersöks banker och verkar i samma miljö vil- ken av studien hittills kan antas vara komplicerad. I detta fall verkar det däremot vara stor- leken på banken som avgör huruvida de outsourcat funktionen eller inte. Vi kan till exempel se att Bankerna A och D som är två av dem större bankerna i studien har en egen funktion för internrevision medan de mindre bankerna har outsourcat funktionen. Ju större en bank är desto mer komplicerad kan miljön antas bli då fler kunder och en större organisation innebär fler risker i och med att banken måste skapa ett förtroende utåt vilket Respondent B vid upprepade tillfällen betonar. Tre av respondenterna menar dock att oberoendet är lättare att hålla när funktionen är outsourcad då internrevisorn annars hade behövt rappor- tera svagheter i organisationen till sin arbetsgivare. Respondenterna A och D som arbetar på banker med en egen funktion för internrevision förklarar att deras arbete ska ske obero- ende och det görs bland annat genom dem instruktioner och policydokument som finns. Däremot är det en skillnad mellan en mindre bank och en större bank menar Respondent B, som tidigare arbetat för en större bank med olika lokala kontor samt ett separat huvud- kontor där bland annat internrevisionen arbetar och inte är stationerad i det lokala konto- ret. Respondent F som är VD på en bank som nyligen gått över till en outsourcad internre- vision påstår att den modell de har nu är mer effektiv, framåtskridande samt professionell och inte lika sårbar som om funktionen hade varit intern. En outsourcad funktion bidrar med mer kompetens förklarar Respondent F vilket även Respondent C berör när han säger att internrevisionen kan samla på sig goda exempel från andra banker de arbetar med och använda sig av sina erfarenheter. Respondent C anser att det är en fördel att någon utifrån kommer och pekar på vad som behöver rättas till. Adams (1994) resonemang om att företag som outsourcar sin internrevision tappar lojaliteten stämmer därför inte när det kommer till banker med tanke på att flera av respondenterna förklarat att deras arbetsgivare har
54
funktionen hos en extern byrå och anser att det fungerar bra. Däremot överensstämmer Adams (1994) resonemang, med studiens empiriska data, om att en outsourcad funktion tappar kunskaperna kring det egna företaget. Flera av respondenterna menar dock att ex- terna internrevisorer samlar på sig kompetens och erfarenheter från andra banker som sedan kan appliceras.