• No results found

4. Teoretisk referensram och tidigare forskning

7.3 Internrevisionens mervärde

En majoritet av respondenterna förklarade att internrevisionen hjälper banken att nå sina mål där en av dessa förtydligade med att detta är ett av sätten som funktionen skapar värde genom. Tre av respondenterna berättade att det främst är mål kopplat till riskhantering och de legala aspekterna, medan en av dessa utvecklade det vidare och klargjorde att det indi- rekt även är affärsmål som internrevisorerna bidrar med. Det stämmer överens med Ar- winge (2019) beskrivning om att internrevisorer ska hjälpa företag att nå sina mål genom råd och bedömningar om hur riskerna kan tas hand om effektivt vilket även Brody och Lowe (2000) berör. Respondent A klargör att banken har många operativa risker och ge- nom att internrevisionen kan upptäcka dessa samt fastställa vart det behövs mer kompe- tens kan även affärsmål uppfyllas då man undviker att dessa brister återupprepar sig. Mih- ret och Woldeyohannis (2008) resonemang om att företagets mål (vinstdrivande eller icke- vinstdrivande) är en av de största faktorerna som påverkar hur mycket värde som internre- visionen kan skapa stämmer dock inte överens med den empiriska undersökningen vad gäller banker. Respondenterna i undersökningen kommer från olika banker där vissa är sparbanker och andra affärsbanker. Sparbanker är enligt respondenterna inte ute efter största möjliga vinst, utan har som mål att gynna sin bygd med det överskott man får för- klarade olika respondenter. Affärsbankerna å andra sidan ska gynna sina aktieägare. Tre av respondenterna menade däremot att bankens mål inte har någon inverkan i hur internrevi- sionen arbetar, men två av dessa fastslog dock att funktionen måste grunda sig i vilka risker och vilken typ av organisation som just den aktuella banken har. Bankens uppsatta mål har inte någon större betydelse för hur internrevisionen skapar värde i banken, som kan antas vara en väldigt regelstyrd verksamhet.

7.3.2 Rådgivning

Brody och Lowe (2000), Herda, Petersen och Fontaine (2014) samt Arwinge (2019) förkla- rar alla att internrevisionens arbete inte längre bara är kopplat till säkerhetstjänster, utan på senare tid även inkluderar rådgivning vilket är en enorm källa till värde i hela företaget. Rådgivningen kan beröra förslag på hantering och kontrollering av risker vilket kan bidra till att fel upptäcks i tid som därmed skapar mycket värde i företaget (Arwinge, 2019).

55

Samtliga av respondenterna förklarade att internrevisionen har en rådgivande roll på ban- ken där de arbetar. Flera av respondenterna förklarade att rådgivningen inte är internrevi- sionens kärnuppdrag, men att internrevisorerna blir experter som banken har tillgång till vad gäller regelverk, rutiner och minimering av risker. Därmed kan slutsatsen dras att råd- givningen som internrevisionen bidrar med är ett mervärde enligt Grönroos (1997) defini- tion om att mervärde är allt som tillförs utöver kärnvärdet. Rådgivningen sker enligt re- spondenterna inom områden så som implementering av nya regelverk, redovisningsregler, utveckling av arbetsprocesser och tolkning av regelverk. Respondent E menar att internre- visorn kan fungera som ett bollplank och som ett stöd till skillnad från externrevisorn. En del av respondenterna väljer dock att kalla det för rekommendationer på vad som behöver göras snarare än rådgivning. Respondent D menar att funktionen inte genomför några rena rådgivningsuppdrag, men att rekommendationer och råd utifrån det som granskas i verk- samheten ges vilket även Respondent A nämner. Rådgivningsområdena som Arwinge (2019) lyfter upp stämmer överens med de områden som respondenterna berättat om, dock lyfter ingen av dessa upp områdena som Brody och Lowe (2000) berör, det vill säga att internrevisionen är rådgivande vad gäller företagets strategier och förvärv. Utan råden och rekommendationerna berör främst regelverk och risker inom arbetsprocesser förklarar respondenterna. Mihret och Woldeyohannis (2008) förklarar att företagets strategi kan påverka hur internrevisorernas rådgivning ser ut där en aggressivare strategi innebär mer rådgivning kopplat till värdeskapande då man ständigt gör nya satsningar, medan en mer tillbakadragen strategi tenderar att medverka till mindre rådgivning. Enligt den empiriska undersökningen kan bankerna antas ha en mer tillbakadragen strategi då branschen är väldigt regelstyrd och kontrollerad vilket kan vara en av anledningarna till att det mest ges rekommendationer kring regelverk och risker från internrevisionen snarare än rena rådgiv- ningsuppdrag kring strategier och förvärv som Brody och Lowe (2000) berör i sin studie. Brody och Lowe (2000) ifrågasätter att internrevisorn i sin nya roll kan hålla sig oberoende när det kommer till just rådgivningen och den empiriska undersökningen ger två perspektiv på detta. Respondenterna som arbetar på banker med en outsourcad internrevision förkla- rar det som att någon utifrån kommer och granskar samt ger råd vilket stärker oberoendet. Respondenterna från bankerna med en egen funktion för internrevision förklarar att de är direkt underställda styrelsen och oberoende från verksamheten vilket möjliggör ett objek- tivt förhållningssätt. Detta är något som framtida studier skulle kunna undersöka djupare och analysera hur oberoendet hålls i banker med en egen funktion för internrevision.

7.3.3 Intressentgrupper

En intressent är enligt Gibson (2000) någon som kan gynna eller skada företaget. En majo- ritet av respondenterna nämnde Finansinspektionen, kunderna och aktieägar- na/huvudmännen som bankens främsta intressenter. Andra intressenter som nämndes av

56

olika respondenter är personal, externrevisorer och samhället där minst två respondenter nämnt respektive intressentgrupp. Att banken har många intressenter att förhålla sig till styrks av Laevens (2013) studie. Utifrån Wu och Wokutchs (2015) studie kan det antas att aktieägare, personal och kunderna är de primära intressenterna medan Finansinspektionen och samhället kan antas vara de sekundära intressenterna. Dock är det inom banken svårt att särskilja dessa då Finansinspektionen som sekundär intressent enligt Wu och Wokutchs (2015) beskrivning har ett mycket stort inflytande på banken och kan påverka hela verk- samheten. Det är därför svårt att göra en rättvis uppdelning i primära och sekundära in- tressenter i banker och därför tar vi fortsättningsvis hänsyn till alla dessa utan någon upp- delning. Wu och Wokutchs (2015) definition av primära och sekundära intressenter kan möjligtvis vara tillämpbart i andra branscher, men banken som är så starkt påverkad av framförallt tillsynsmyndigheter har ett annat förhållningssätt enligt den empiriska under- sökningen. Jensen (2001) nämner att ett företag inte kan skapa sig ett långsiktigt värde om inte det har goda relationer till sina intressenter och lyfter upp kunder, anställda, tillsyns- myndigheter och samhället som några av dessa grupper. Arwinge (2019) fokuserar istället på internrevisorernas intressenter och nämner styrelsen, VD, externa revisorer, myndighe- ter och ägare. Alla de intressenter som lyfts upp i den empiriska undersökningen har även tagits upp i olika studier vilket gör att dessa kan fastställas med hög säkerhet. Gibson (2000) förklarar att enligt intressentteoretiska resonemang måste en organisation ta hän- syn till fler intressenter än bara aktieägare. Det stämmer väl överens med det responden- terna sagt i intervjuerna där det bland annat lyfts upp att banken måste skapa ett förtroen- de och vara en trygg motpart för sina kunder för att överhuvudtaget kunna bedriva en verk- samhet. Banken måste följa regelverken och kraven från myndigheterna för att skapa ett förtroende från allmänheten och inte riskera stora sanktioner. Bankens förhållande till ex- ternrevisorn är att den finansiella rapporteringen ska ske korrekt och följa dem redovis- ningsreglerna som finns. Att banken tar hänsyn till fler intressenter än enbart aktieägarna som Gibson (2000) berör stämmer överens med det förhållningssätt som respondenterna förklarar att deras arbetsgivare har i denna undersökning. Allt handlar i slutändan om ett förtroende för banken. Om banken inte tar hänsyn till sina kunders intressen kan den förlo- ra dem och därmed tappa intäkter. Om banken inte tar hänsyn till Finansinspektionens krav och regler kommer de tappa förtroendet bland allmänheten och riskerar samtidigt stora sanktioner. Sedan måste banken även ta hänsyn till aktieägarna eller huvudmännen för att uppfylla de syften och mål som finns uppsatta. Wu och Wokutch (2015) resonemang om att lönsamheten ökar när företag tar hänsyn till olika gruppers intressen stärks av den empiriska undersökningen som gjorts i denna studie.

Internrevisorns roll till intressenterna är enligt Arwinge (2019) att identifiera och hantera de krav som finns från de olika grupperna samt att göra sitt bästa för att leva upp till det

57

som är rimligt. Internrevisionen ska även se till att banken följer dem regelverk som finns (Xiangdong, 1997) vilket kan kopplas till intresset som myndigheter, framförallt Finansin- spektionen, har i banken. Både Arwinge (2019) och Holt och DeZoort (2009) menar att företag kan stärka förtroendet hos sina intressenter kring tillsyn och tillförlitlighet genom att kommunicera ut internrevisorns ansvarsområden. Detta får inget belägg av den empi- riska undersökningen då flera av respondenterna uttryckligen berättat att allmänheten och andra grupper sannolikt inte har någon insyn i vad internrevisionsfunktionen är för något. Däremot menar en majoritet av respondenterna att internrevisionen har en indirekt påver- kan på olika intressentgruppers förtroende för banken. Respondent A anser till exempel att internrevisionens roll till intressenterna är att vara en sista försvarslinje och därmed öka tryggheten för alltifrån aktieägare till kunder. Respondent B är inne på samma spår och menar att banken är beroende av ett förtroende vilket internrevisionen indirekt är med och bygger upp genom att säkerställa att riskhanteringen sköts korrekt samt att regelverken efterföljs vilket även Respondent C nämner. Respondent D nämner, utöver det som tidigare respondenter nämnt, att internrevisionen inte syns utåt mot kunderna men att funktionen granskar hur risker hanteras kring exempelvis investeringsrådgivning och försäkringsför- medling vilket leder till att kunder får en bra rådgivning. Flera av respondenterna i undersökningen förklarar dock att internrevisionen kommunicerar med en intressent och detta är externrevisorn. Respondent E nämner till exempel att internrevisionen kan lämna över röda rapporter till externrevisorn. Respondent A förklarar att externrevisorns utlåtan- den i årsredovisningen baserar sig mycket på den granskning som utförts av internrevisorn. Genom bankens årsredovisning som är offentlig blir det en indirekt kontakt från internrevi- sorn till allmänheten då uttalanden i dokumentet bland annat baseras på funktionens arbe- te. Detta skapar i sin tur ett förtroende för banken hos olika intressentgrupper som indirekt sker genom internrevisionen. Holt och DeZoorts (2009) argument om att företag kan stär- ka förtroendet hos sina intressenter genom att förklara internrevisorns ansvar och uppgif- ter är inget som styrks av den empiriska undersökningen. Internrevisionsfunktionen är indirekt med och skapar ett förtroende för banken hos olika intressentgrupper, men det är inte genom att banken kommunicerar ut dess roll vilket inte sker. Att internrevisionen ska- par ett förtroende är därmed korrekt, men det sker inte genom att förklara internrevisorns roll då ingen av bankerna gör det. Arwinges (2019) resonemang om att internrevisionsleda- re ständigt bör identifiera och hantera de krav som finns från olika intressenter stämmer inte heller överens med den empiriska undersökningen vad gäller banker. Som tredje för- svarslinje ska internrevisionen kontrollera att banken har implementerat rutiner som möj- liggör att regelverk och lagar efterföljs. Funktionen ska inte själv skapa dessa rutiner i ban- ken, utan det är andra försvarslinjens uppgift. Därmed är det inte internrevisionsledaren som identifierar och hanterar de krav från intressenterna som finns i en bank, utan intern-

58

revisionen kontrollerar istället att banken har implementerat det som krävs för att uppfylla kraven.

7.4 Upplevt värde

7.4.1 Funktionella värden

I den teoretiska referensramen lyftes modellen med de fyra värdedimensionerna, det vill säga funktionellt värde - kvalité, funktionellt värde - pris, socialt värde och emotionellt vär- de (Sweeney & Soutar, 2001;Corten, Steijvers & Lybaert, 2017). Studier togs även med som visade på att ett företag bör fokusera på värdeskapande på lång sikt (Lepak, Smith & Tay- lor, 2007;Rappaport, 2006;Jensen, 2001). Studiens empiriska undersökning visar på att alla dessa värden skapas genom internrevision. Majoriteten av respondenterna förklarade att internrevision främst skapar värde genom att upptäcka fel och briser i tid så att dessa kan åtgärdas. Respondent F tar upp ett exempel där han förklarar att man kan förlora till- ståndet att bedriva bank om man har brister i styrning och kontroll vilka är områden som internrevisionen granskar. Här är det framförallt det funktionella värdet kopplat till kvalité som berörs. Internrevisionen är med och säkerställer en god kvalité i bankens styrning och kontroll vilket möjliggör för banken att behålla sitt tillstånd att bedriva en bankverksamhet som i sin tur genererar intäkter. Respondenterna A och B berättar att det är viktigt att bristerna upptäcks innan Finansinspektionen granskar då de kan ha synpunkter och dela ut sanktioner, som i den tidigare nämnda Swedbank härvan där bötessumman uppgick till fyra miljarder (Finansinspektionen, 2020). Respondenterna A och C förklarar att in- ternrevisorerna skapar värde genom att vara behjälpliga med att implementera nya lagar och regelverk som tillkommer. Respondent A menar till exempel att om banken har en ope- rativ risk där det är väldigt lätt att göra fel i affären kan internrevisionen tillföra ett värde genom att upptäcka bristerna i tid. Det kan till exempel handla om brister inom kreditom- rådet som är bankens största inkomstkälla menar Respondent D och förklarar att genom internrevisionens granskningar kan riskerna hanteras och risken för förluster minskar. Detta handlar definitivt om det funktionella värdet kopplat till pris. Genom att internrevi- sionen upptäcker brister i tid och hanterar riskerna effektivt kan banken spara miljardbe- lopp i sanktionsavgifter och undvika att förlora pengar i den operativa verksamheten på grund av felhantering. Istället är internrevisionen där och säkerställer att alla regelverk och krav har implementerats på rätt sätt. Att internrevisionen skapar ett funktionellt värde som också är det mest centrala (Sweeney & Soutar, 2001), både ur ett kvalitetsperspektiv och ett prisperspektiv, kan därmed fastställas.

59

7.4.2 Socialt värde

Därefter fördjupar vi oss i nästa värdedimension som är det sociala värdet och definieras som den kapacitet som tjänsten har att höja den sociala bilden av företaget (Cor- ten, Steijvers & Lybaert, 2017). Respondent B menar att internrevisionen är en trygghet i verksamheten eftersom det visar på ordning och reda samt att man utför rätt saker vilket även Respondent A berör. Respondent B betonar också att banken är en förtroendebransch och att utan ett förtroende kommer ingen vilja vara kund i banken. Respondent B menar att internrevisionen är med och skapar det förtroendet som Respondent F berör när han sä- ger att funktionen är en trygghet för kunderna. Respondent A nämner att internrevisionen som sista försvarslinje säkerställer att banken sköts på rätt sätt enligt de regelverk och ruti- ner som finns vilket skapar en trygghet för alltifrån kunder till aktieägare. Respondent E berör samma sak och nämner utöver det att internrevisionen säkerställer att rätt siffror presenteras offentligt. Respondent C förklarar att allmänheten troligtvis inte har någon insyn i vad internrevisionsfunktionen gör, men att utkomsten av att banken har koll på sina risker kommer allmänheten till del vilket även Respondent D berör. Alla dessa aspekter hör till det sociala värdet då de skapar en bild av banken till allmänheten. Internrevisionen har en stor förmåga att påverka bankens sociala bild enligt studiens empiriska undersökning. Det verkar framförallt handla om att ett förtroende för bankens skapas. Förtroendet skapas genom att internrevisionen är med och säkerställer att alla lagar och regelverk efterföljs samt att riskerna hanteras effektivt. Detta skapar en trygghet hos olika intressenter så som aktieägare och kunder vilket bygger upp ett förtroende för banken. Funktionen är också med och säkerställer att rätt siffror presenteras offentligt på en del banker vilket också är en bidragande faktor till den social bilden som skapas av företaget. Internrevisionen är alltså med och tillför ett positivt socialt värde i banken genom att skapa ett förtroende hos olika intressenter, säkerställa att rätt siffror presenteras offentligt och genom att visa allmänhe- ten att de regelverk samt krav som finns från myndigheterna efterföljs.

7.4.3 Emotionellt värde

Den sista värdetypen i modellen med dem fyra värdedimensionerna är det emotionella vär- det. Det emotionella värdet beskrivs som de känslor tjänsten skapar hos individer (Sweeney & Soutar, 2001). I denna studie är det sociala värdet och det emotionella värdet relativt lika. Flera av respondenterna menar att internrevisionen genom dess uppdrag i banken skapar en trygghet, både inom verksamheten och för aktieägare samt kunder. Förr i tiden kunde banktjänstemännen bli nervösa när internrevisionen skulle komma och granska, men idag har funktionen en helt annan roll där den skapar en trygghet inom banken och ett förtroen- de utåt. Därmed är det emotionella värdet som internrevisionen skapar i svenska banker en trygghet, både inom företaget men också utåt till olika intressenter. Det sociala värdet och det emotionella värdet kan därmed antas gå hand i hand utifrån det respondenterna berät-

60

tat i den empiriska undersökningen. Genom tryggheten som internrevisionen skapar inom banken ökar tryggheten för de olika intressenterna som medför ett förtroende för organisa- tionen vilket ger en god social bild utåt mot allmänheten.

7.4.4 Värdeskapande på lång sikt

De fyra värdedimensionerna spelar alla en viktig och unik roll (Sweeney & Sou- tar, 2001;Corten, Steijvers & Lybaert, 2017). Flera studier visar också på att värdeskapan- de på lång sikt är en aspekt företag bör fokusera på (Lepak, Smith & Taylor, 2007; Rappaport, 2006; Jensen, 2001). Enligt vår uppfattning skapas ett värde på lång sikt när värdeskapande sker utifrån de fyra värdedimensionerna. Respondent D förklarar att internrevisionen med sitt helikopterperspektiv i verksamheten kan se banken ur olika per- spektiv och att man hjälper banken att nå sina mål med den objektiva försäkran man utför samt genom arbetet med styrning, riskhantering och kontroll. Att banken uppnår sina mål är ett värde som skapas på lång sikt. Flera av respondenterna förklarade att internrevisio- nen genom dess uppdrag säkerställer att banken sköts enligt de lagar och regelverk som finns vilket gör att banken kan behålla sitt tillstånd att bedriva bank på lång sikt. Respon- denterna berättade att internrevisionen är med och säkerställer att banken hanterar sina risker, kontroller och styrningen på ett korrekt sätt vilket indirekt skapar ett förtroende hos kunderna. Det medför att banken på lång sikt kan behålla sina kunder och även locka nya vilket ökar intjäningen. Att funktionen för internrevision skapar ett värde enligt de fyra värdedimensionerna resulterar även i ett värde på lång sikt enligt vår uppfattning.

Related documents