• No results found

Intervju med föräldrar

4. Resultat

4.3 Intervju med föräldrar

För att få perspektiv och relevans i Mattias och Isas uppfattningar och känslor

intervjuades deras respektive förälder. Per är Mattias pappa och har förutom Mattias en son på 6 år och en dotter som är 3 år. Katarina är Isas mamma och har även en son som är 8 år. Namnen är fingerade.

Hur berättade du/ni för dina barn att deras mamma/pappa gått bort?

Per berättar att de samlades i hans lägenhet. Det var Pers sambo, barnens mormor och moster, en god vän till mormodern som känner barnen väl och två jourhavande präster. Barnen satt i knäet på utvalda vuxna och sedan berättade Per om det som hänt.

Jag bara sa det, säger Katarina. Barnen var hos sin mormor. De visste att deras pappa låg på sjukhus så de var på något sätt beredda på det. Själv var Katarina i chock och kunde inte ha gjort på något annat vis.

Hur tog dina barn beskedet?

Per berättar: Min äldsta son, Mattias log nervöst och sa: du skojar, du skämtar! Men när jag sa att det var på riktigt så bröt han ihop i min famn och satt sedan där i ungefär en timme och grät. Mattias lillebror som är 6 år satt stilla i kanske tio minuter innan han

började gråta och ropa efter mamma och kom då och satte sig i min famn. Min lilla dotter på tre år förstod inte vad som hade hänt men blev ledsen för att alla grät. Hon blev dock glad ganska snabbt och började leka och visa sina leksaker.

Katarina berättar att Isa blev ledsen och bröt ihop medan hennes lillebror frågade: vem har skjutit honom?

Hur är det att leva med barn som förlorat en förälder? Har dina barn förändrats? Per tycker det är för tidigt att se om/hur barnen har förändrats. Han tycker att han ser en viss frustration och ilska hos barnen som kan härledas till deras mammas död. Den första tiden har varit full av praktiska saker att ta tag i. Livet har inte riktigt kommit igång än.

Mina barn har gått igenom mycket, berättar Katarina. Hon tycker att hennes barn har blivit ”rediga” och ansvarsfulla. De har lärt sig att ta mer ansvar eftersom de bara har en förälder. De tar även bra hand om varandra. Katarina tror inte att de blivit så

ansvarsfulla ifall de haft båda föräldrarna vid liv.

Hur lång tid tog det innan barnen gick tillbaka till skola/förskola?

Pers barns mamma dog natten till en lördag och de små barnen var på förskolan redan på måndagen. Mattias gick tillbaka till skolan på tisdagen men var där då bara någon timme. Mattias fick välja hur länge han ville vara i skolan den första veckan. Sedan gick han full tid.

Katarinas man dog i juli och barnen hade sommarlov så de kom tillbaka till skolan/förskolan när lovet var slut.

Hur anser du att skolan/förskolan skött sig gällande dina barn? Är du nöjd? Per framhåller att förskolan har skött sig föredömligt. De satte in extrapersonal och pratade mycket om vad som hade hänt. De lät barnen berätta själva för de andra och de tände ljus och sjöng för deras mamma. Skolan skötte sig inte fullt så bra. Ingenting gjordes och Per undrade när något skulle hända? En i personalen på förskolan

arrangerade ett möte mellan Per och två representanter för skolan. Då hade det gått en och en halv vecka. På mötet sades det att skolkuratorn var sjukskriven och de undrade

om de skulle vänta tills hon var tillbaka? Per tyckte att någon skulle börja prata med Mattias omgående och de kom överens om en kvinna i personalen som Mattias känner förtroende för. Någon dag senare ringde skolan och talade om att denna kvinna skulle gå på semester och undrade om de skulle vänta tills hon var tillbaka? Detta var inget alternativ för Per så de kom överens om att sjuksystern skulle prata med Mattias. Det tog över en månad innan klassföreståndaren pratade i klassrummet om det som hade hänt.

Katarina är inte nöjd över hur skolan och förskolan skötte sig. De gjorde inte tillräckligt. De erbjöd Isa hjälp genom att hon skulle få prata med en kurator men inte mer än så. Isas lillebror fick ingen hjälp alls då förskolan ansåg att han var för liten för att behöva hjälp.

Hur skulle du vilja att skolan/förskolan agerat gentemot dina barn?

Per anser att förskolan gjorde precis som han skulle vilja att de skulle göra. Däremot skulle skolan ha agerat snabbare och hjälp skulle ha funnits omedelbart för Mattias.

Katarina anser att man ska prata mer om döden i skolan men tyvärr tycker människor att det är ett besvärande och obehagligt ämne att prata om. Det är vi som varit med om djup sorg som tycker att döden är något som borde diskuteras, säger Katarina. Katarina menar vidare att skolan inte ska tvinga ett barn att prata med en kurator eller psykolog utan bara låta det ske, avdramatisera det hela. Barn i denna situation behöver hjälp men de är för unga för att förstå och bestämma det själva.

Anser du att professionell hjälp ska kopplas in vid situationer som denna?

Per anser att professionell hjälp ska kopplas in men tycker samtidigt att det kan variera från fall till fall. Per tycker att även samhället kanske skulle gå in i sådana här

situationer och erbjuda sin hjälp, att samhället står för uppsökandet. Tiden räcker inte till för en förälder då fokus krävs emotionellt och praktiskt och man har nog med att bara få vardagen att fungera.

Katarina anser att det borde kopplas in professionell hjälp och att det ska gå

automatiskt. Skolan/förskolan ska prata med föräldern och inte med barnen om vilken hjälp som ska finnas till hands.

Hur lång tid ska det finnas hjälp för barn som går igenom sorgearbete?

Per anser att hjälp ska finnas tillgänglig väldigt länge. Barn hanterar en sådan här sak väldigt olika, beroende på ålder men också på personlighet. Han tycker att möjligheten till hjälp ska finnas tills barnen blir vuxna.

Katarina tycker det är svårt att säga hur lång tid ett barn behöver hjälp. Det är individuellt och att det beror helt på barnet i fråga men anpassad hjälp måste finnas. Hennes son kanske inte behövde så mycket hjälp när det hände. Däremot är kurator nu mera involverad eftersom han har börjat sörja nu när han är äldre. Katarina tycker att skolan får göra en bedömning om hur länge men den akuta hjälpen måste finnas i minst några månader.

Har du haft bra kontakt med skola/förskola?

Per säger att han har haft väldigt bra kontakt med förskolan där hans två minsta barn gått. Däremot är det inte förrän nu som kontakten blivit bättre med Mattias skola. I början var det ingen kontakt alls.

De nya skolorna som Katarinas barn går på tycker hon har varit bra när det gäller att ha kontakt med hemmet. Däremot fanns i princip ingen kontakt med Isas förra skola och hennes lillebrors förskola. När det gäller Isa ansåg den förra skolan att hon var vuxen för sin ålder och att hon skulle klara det bra utan deras hjälp.

Related documents