Om det viktigaste i livet just nu
Vänner, familj och skolan är de svar som dominerar hos tre av fyra tillfrågade elever i årskurs 9 i frågan vad som är viktigast i livet just nu. Även om eleverna kategoriserar det olika är det tydligt vad som är det viktigaste. Att få vara frisk, och få en bra utbildning och jobb är återkommande svar hos alla fyra eleverna.
Om det viktigaste i livet.
Här har eleverna nämnt många olika saker. Det var stor spännvidd på deras svar. Både tankar om nutid och framtid kom tydligt fram i diskussionen. Att ha ett bra arbete, att komma framåt i livet är viktigt enligt eleverna men även att tjäna mycket pengar, fritidsintressen och att bilda familj är återkommande svar hos de fyra eleverna.
Vad eleverna tror är viktigast i livet när man är förälder.
Eleverna svarar att det främst är ett bra jobb som är viktigt i livet när man är förälder. En flicka svarade att det kan vara ett dilemma för föräldrarna att räcka till, exempelvis då det skall finas tid att köra till och från aktiviteter. Den andra flickan fyllde i med att
föräldrarna tycket att det är självklart att barnen ska ha aktiviteter. En elev svarade att barnen måste hjälpa till hemma.
Hur eleverna resonerar kring huruvida en tro på något kan hjälpa en i livet.
Elevernas svar på ovanstående fråga baserar de på om man befinner sig i Sverige eller utomlands om till exempel det sker en olycka. En flicka identifierar kyrkan med trygghet medan en pojke menar att familj och vänner representerar den hjälpen för honom istället för en tro. En pojke väljer att inte svara på frågan. En flicka har inget emot kyrkan men hade ändå valt att söka sig till familj och vänner framför kyrkan.
Hur eleverna ser på sig själva i förhållande till andra människor.
Samtliga elever är överens om att de ändrar sitt sätt att vara på beroende på vem de pratar med. Både flickorna och pojkarna menar på att det är åldern på den personen som de träffar som är avgörande hur de pratar och/eller agerar. En flicka svarar att hon inte är lika i sitt sätt att vara med sina kompisar som med sina föräldrar. En pojke förtydligar sitt svar med att han är samma person oavsett vem han träffar men ändrar bara sitt sätt att tala och agera.
Vad eleverna menar med begreppet respekt.
Eftersom eleverna först svarade utan att ge någon vidare information utvecklade vi frågan med; är det så att ni ändrar er personlighet eller attityd beroende på vem ni träffar eller umgås med?
Det vanligaste svaret blev att man ska visa respekt för dem som är äldre. Men även att det är viktigt att behandla sina föräldrar med respekt. Det är viktigt att visa respekt för dem man gillar.
Vad som är värdefullt för eleverna.
Här svarar samtliga elever sparsamt utan att ge någon vidare information om hur de förhåller sig till vad som värdefullt. Det är tydligt att svaren skiljer sig mellan flickorna och pojkarnas. Den första flickan svarar att det är vänner och familj som är viktigast.
Den andra flickan associerar svaret till att olika människor i samhället kan ha det olika bra och att man ska vara glad för det lilla. Den ena pojken svarar att det är materiella saker som är viktigast för honom. Den andra pojken tycker att hans bil är det mest värdefulla för honom. En av flickorna fyller i att det man uppskattar är värdefullt.
Vad eleverna tror händer när man dör.
Två elever, en pojke och en flicka, svarade och deras svar skiljde sig markant åt. Pojken svarade att allt tar bara slut när vi dör, det är bara ner i jorden sen är det slut. Flickan menar att det finns en mening med att vi föds, därför måste det finnas en mening med att vi dör. Hon menar att det måste hända något efter döden men hon vet inte vad. De följande två frågorna ställdes endast till årskurs 9 för att vi skulle kunna sammanfatta religionsundervisningen under tre år.
Elevernas svar kring huruvida religionskunskapsundervisningen har hjälpt dem att få svar på dina livsfrågor.
Eleverna svarade att man förstår mer nu än man gjorde när man började i högstadiet om andra människor och religioner/kulturer. Man lär sig om olika religioner och kulturer och det ger en ökad respekt för andra människor och deras sätt att leva. Eleverna säger att man i religionsundervisningen samtalat mycket om livet efter döden, framförallt i undervisningen om hinduismen då det gavs stort utrymme att fundera själv och säga vad man tycker. Alla elever bekräftar att de mognat under dessa tre åren och att de på så sätt ändrat och/eller fördjupat sina åsikter. De pointerar att det dock alltid kan uppstå en situation/händelse i livet som gör att man ändrar åsikt.
Vad eleverna känner att de främst lärt sig i religionskunskapsundervisningen.
En av flickorna och en av pojkarna svarar att de främst har lärt sig mycket om ”andra” religioner. En pojke svarade att han har lärt sig om vad man kan läsa i olika religiösa skrifter om samma sak, att det finns en tolkningsproblematik. Att de stora religionerna ofta bär på likheter som skulle kunna förena istället för att åtskilja folk.
Den andra flickan i diskussionsgruppen menar att hon främst har lärt sig om livet efter döden men även lite om de ”andra” religionerna.
6 Diskussion
I detta avsnitt av resultatredovisningen har vi använt oss av, kring ämnet, relevant litteratur i kombination med elevintervjuer. Utöver detta har vi tagit del av aktuell forskning och hithörande pedagogiska och didaktiska metoder. Ämnesområdet, livsfrågor, är stort och noggrant dokumenterat av diverse pedagoger, religionsvetare med flera. Studier kring barns, ungdomars och vuxnas frågor kring livet har sedan slutet av 1900-talet intresserat många och behandlats omfattande. Vad gäller inriktningen mot religionskunskapsundervisning i svenska skolor har även det intresserat och bearbetats. I vår undersökning har vi funnit svar på våra frågor och kommer nedan att redovisa dessa.
Vad gäller vårt första och övergripande syfte, ”Får eleverna de kunskapsverktyg inom ramen för religionskunskapsundervisningen i skolan som de behöver för att kunna besvara sina existentiella frågor”?, har vi sett en tydlig riktning. Våra intervjuer, som också är den största informationskällan till denna undersökning, visar att religionsundervisningen inte är allena till hjälp för dessa frågor. Undervisningen tillhandahåller information som i stor utsträckning är inriktad på fakta om de olika religionerna och till mindre del hjälper eleverna i deras grubblerier kring livet och dess varande. Man kan se det tydligast då man utvärderar deras kunskaper kring andra religioner, bl. a i frågan vad som händer efter döden, då samtliga elever i alla årskurser refererar till hinduismens eller buddismens grundläggande tankar kring livet efter döden. Dessa båda religioner tillhandahåller en personlig och anpassningsbar syn på livsfrågor. Detta svar kan tolkas antingen genom elevens behov av flexibilitet i en ålder då puberteten kräver många vinklar för att individen skall kunna växa med sina svar, tankar och åsikter. Det kan även tolkas utifrån att undervisningen kring de andra religionerna är mer svåråtkomlig och otydlig i relation till elevernas livsfrågor. Religioner som islam, kristendom och judendom är mer precisa i sina svar på de existentiella frågorna och kräver således mer förklaringar och tolkningsövningar för att ge konkret kunskap som i förlängningen kan hjälpa eleven att formulera ett svar.
Tittar vi sedan närmre på våra preciserade frågor ser vi att intervjuerna givit oss en god insyn i hur eleverna på den utvalda skolan tänker och reflekterar över livets stora frågor.
I intervjuerna syns att eleverna finner svaren på de existentiella frågorna i samråd med sin omgivning och sin familj snarare än i religionsundervisningen. Relevanta kunskapsverktyg tillhandahålls förvisso men tyngdpunkten sker utanför skolan. Oftast påverkas man av sin närmiljö i större utsträckning och där kan nämnas kompisar och familj som den stora källan. Framför allt är det fritidsintressen som har en avgörande roll och ger stöd för elevens svar.
För att närmre granska intervjusvaren vill vi belysa frågan om vad som är viktigt i livet. Här kan vi se ett entydigt svar från alla elever. Eleverna pointerar kompisar och familj som det betydelsebärande i livet. Detta ger oss ytterligare belägg för ovanstående slutsats gällande var man finner verktyg och stöd till svar på sina livsfrågor.
Intervjufrågan om vad som är värdefullt visar på att det är de materiella tingen som är en viktig och värdefull del av elevernas vardag. Detta kan förstås utifrån dagens materiella och konsumtionsinriktade samhälle då värdet successivt förflyttats från tro till ting, identiteten bygger inte längre på tron och dess värderingar. När vi talade med eleverna hade de svårt för att tala om en personlig tro, det märktes tydligt att detta var något de ansåg pinsamt inför sina kompisar.
Vikten av det materiella kan vara ytterligare svar på varför elever idag har svårt att finna svar på sina existentiella frågor. De finner inte någon trygghet i religionen och dess principer.
I kursplanen, kursmålen och läroplanen finner vi att det absolut finns relevanta kunskapsverktyg. Kursplanen visar tydligt på hur undervisningen skall kunna hjälpa elever till svar på dessa frågor. I kursmålen finner vi rimliga krav på vad undervisningen skall resultera i och vad som kan förväntas av eleven efter genomförd kurs. I läroplanen kan vi tydligt läsa vad den svenska skolan skall ha för grundsyn på religionsundervisningen i olika kontexter, däribland genus, miljö, kultur och etnicitet. Det råder ingen tvekan om att dessa tre rättesnören för den pedagogiska undervisningen inte skulle vara tillräcklig för religionsläraren i dess undervisningssituation.
Var finns då den felande länken? (Att ställa en ny fråga som denna kräver en ny undersökning men ett kortfattat svar kan vi ändå anse befogat i denna undersökning.) Kanske finner vi svaret i läroböckerna. För att kunna ge svar på detta behövs en
grundläggande läroboksanalys. Vi väljer att titta närmre på en redan utförd sådan och vänder oss i detta fall till tidigare nämnda Kjell Härenstam och hans analys kring religionsdidaktik49. I kapitlet om läroböcker som problem eller möjligheter behandlar
Härenstam problematiken kring stoffet och urvalet av stoffet. Vad har valts ut, varför och av vem och i vilket syfte? Härenstam skriver;
Allsidighet framstår som en något utopisk målsättning, när man, bara inom en begränsad kunskapstradition, ser vad som kan vara teoretiskt möjligt att välja.50
Vidare skriver Härenstam att värdegrunden skall tillämpas då man känner oro inför urval men att det inte alltid är så enkelt då den är rätt allmänt formulerad.
Flera av begreppen kan naturligtvis ges rätt skilda tolkningar. Vad det ”gemensamma” kulturarvet ska anses innefatta torde inte vara helt självklart! …. Innebörden av begrepp som ”jämställdhet”, ”rättskänsla” och ”tolerans” har en hel del variationsmöjligheter. 51
Värt att fundera över är huruvida livsfrågor går att besvara överhuvudtaget? Bo Dahlin skriver i sin bok ”om undran inför livet” ;
Livsfrågor kan inte besvaras med hänvisning till fakta. Men det betyder inte att de inte kan besvaras överhuvudtaget. …. I själva verket är vi tvungna att svara på de existentiella livsfrågorna, vare sig vi vill eller inte. Vi svarar på dem genom vårt sätt att handla och leva.
52
49 Härenstam, Kjell, Kan du höra vindhästen – religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap,
Studentlitteratur, Lund 2000.
50 Härenstam, Kjell, Kan du höra vindhästen – religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap,
Studentlitteratur, Lund 2000, s.120.
51 Härenstam, Kjell, Kan du höra vindhästen – religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap,
Studentlitteratur, Lund 2000, s. 121f.
52 Dahlin, Bo, Om undran inför livet - Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle, Studentlitteratur,
Man kan här ställa sig frågan om det ligger i skolans ansvar att ge eleven verktyg som leder till svar på existentiella frågor. Omgivningen är likaledes viktig för ett barns utveckling och bidrar med nog så vägvisande kunskap. Sven Hartman har forskat i ämnet via Linköpings universitet och belyser i sin bok Barns livsfrågor som pedagogisk
arena hur barn redan i tidig ålder börjar placera in sig i sin omvärld och söka svar på de stora frågorna. Hartman skriver;
Barn strävar efter att göra sin tillvaro begriplig, de söker meningsfulla bilder av omgivningen. Deras förmåga till inlevelse och empati är anmärkningsvärd.… En till äventyrs utåtriktad och energisk livshållning leder alltså inte automatiskt till en ytlig syn på livet. 53
Detta kan ge oss svaret att svarsprocessen inleds innan skolstart och att skolan istället för att bära det fulla ansvaret bidrar med en viktig fortsatt vägledning för eleven. Således är vi tillbaka där vi började, i frågan om eleverna tillhandahålls kunskapsverktyg i religionskunskapsundervisningen i skolan som de behöver för att besvara sina existentiella frågor? Skolan tillhandahåller inte de uteslutande verktygen men dock viktiga verktyg för den utvecklingsprocess som dessa frågor kräver, livet igenom.
7 Referenser
Almén, Edgar, Furenhed, Ragnar, Hartman, G. Sven, Skogar, Björn Livstolkning och
värdegrund – Att undervisa om religion, livsfrågor och etik, Linköpings universitet, Linköping 2000
Carlander, Margareta, Att fråga om livet, Livet, tron och myterna. Liber utbildning, Arlöv 1993
Dahlin, Bo, Om undran inför livet, Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle, Studentlitteratur, Lund 1998
Eriksson, Keijo, På spaning efter livets mening - Om livsfrågor och livsåskådning hos
äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande, Institutionen för pedagogik, Högskolan i Malmö, Kalmar 1999
Hartman, Sven G, Barns livsfrågor som pedagogisk arena, Universitetet i Linköping 1992
Härenstam, Kjell, Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik – om konsten att välja
kunskap, Studentlitteratur, Lund 2000
Jarrick, Arne, Josephson, Olle, Från tanke till text – En språkhandbok för
uppsatsskrivande studenter, Studentlitteratur, Lund 1996
Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund 1997
Lendahls, Birgit, Religion i skolan men hur? Metod- och debattbok för lärare och
blivande lärare i grundskolan, Efsförlaget, Uppsala 1986
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 , Ödeshög 2006
Maltén, Arne, Att undervisa – en mångfacetterad utmaning, Studentlitteratur, Lund 2003
Selander, Sven-Åke, Rapporter om utbildning Nr 3 1994 – Livsfrågor – Om religion,
livsåskådning och etik i skolan i ett didaktiskt perspektiv – En förutsättningsanalys,
Lunds universitet, Lärarhögskolan Malmö, Utvecklingsavdelningen, Lund 1994
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket, Svenska Akademien, Stockholm 1987
Thomsson, Heléne, Reflexiva intervjuer, Studentlitteratur, Lund 2002 Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, Lund 2005
UNGED, ( FN:s konferens om miljö- och utveckling, AGENDA 21 - EN
SAMMANFATTNING), Rio de Janeiro 1992
7:1 Internet
Kursplan Religionskunskap, www.skoverket.se /sb/d/662, 2007-11-27 kl. 14.21, 2007- 12-05 kl. 13.30
Perspektiv på religionskunskapen och Bedömning i religionskunskap, www.skolverket.se/content/1/c4/22/95/religionskunskap.pdf, 2007-12-05 kl. 13.30 www.skolverket.se 2007-12-05 kl. 13.30